Christer Teglund
Syftet med denna uppsats var att beskriva hur elever ser på sin musikaliska förmåga och hur dessa självuppfattningar påverkar deras motivation i lärandet, med en förhoppning om att återge resultatet i en grundad teori.
Teorin om musikjagen har formulerats utifrån analyser av självskattningsformulär och intervjuer med tre slagverkselever i åldrarna 13 till 16 år på en kulturskola. Den kopplas till och jämförs med self-efficacy theory, self-theories och possible selves theory.
Elevernas syn på sig själva och förhållningssätt i musicerandet till sitt välbefinnande och självförverkligande ter sig stundtals som ett inkonsekvent fenomen, ibland motsägelsefullt - ett med olika ansikten beroende på sammanhang, tidsperspektiv och syssla. Dessa ansikten, här kallade musikjag, formas utifrån de egna intressena och tankarna om vilken roll och funktion musicerandet har och skall ha i livet, vilket påverkar graden av motivation.
Musikjagen, som åtskiljs som ett aktuellt, ett framtida sannolikt och ett framtida önskvärt, formas av motivationsfaktorer som bland annat självtilliten, mödan som kan tänkas ägnas åt musicerandet, mängden utmaningar, olika behov och jämförelsen med andra.
Teorin sammanfattas i en modell, som kan användas som en mall i musikpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers främsta incitament för motivation. Modellen kan tänkas underlätta möjligheten att arbeta motiverat och rationellt mot ens drömmar såväl som rädslor. Slutligen presenteras tankar om vidareutveckling av teorin.
Nyckelord: Självuppfattning, perception, lärande, motivation, grundad teori
Mikael Fhinn
Denna studie undersöker hur tre musiklärare på högstadiet arbetar med digitalt musikskapande i sin undervisning. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är: Hur designar läraren undervisningen för digitalt musikskapande? Vilken funktion får tekniken i arbetet med musikskapande i den didaktiska verksamheten? Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på deltagande, öppna klassrumsobservationer samt semistrukturerade djupintervjuer med lärarna. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån TPACK, (technological pedagogical content knowledge), en modell utarbetad för att kunna åskådliggöra hur lärare använder sig av förmågor så som teknisk kompetens, pedagogisk förmåga, och ämneskunskap i klassrummet samt hur man integrerar dessa med varandra. Min empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från nio observationstillfällen och sex intervjuer. De lärare jag valt att observera och intervjua arbetar med musikprogrammet GarageBand som inspelnings- och musikskapande verktyg.
I undersökningen framkommer det att de specifika kunskaper som musikpedagoger som arbetar med digitalt musikskapande behöver, i hög grad representeras hos mina informanter. Ett naturligt intresse för elevens lärande, ett stort engagemang för musikskapande samt en orädd och nyfiken inställning till ny teknik är egenskaper som utifrån undersökningens resultat kan tillskrivas dessa. Resultatet visar att de musikskapande projekten var skräddarsydda för att skapa nödvändiga ramar för ett gynnsamt resultat, där färdighetsträning av själva verktyget sammanvävdes med musikskapande element. Elevernas skapande skedde med odelad uppmärksamhet och stor entusiasm där ett stort fokus låg på själva processen. Resultatet visar att den digitala tekniken fick funktioner så som gränsbrytande, demokratiserande, styrande, kompenserande, motivationshöjande samt effektiviserande.
Nyckelord: Digitalt musikskapande, IT, Musik, Skola, TPACK.
Ludvig Berggren
Syftet med undersökningen var att få en bild av hur musikpedagoger upplever att de har utvecklat sina musikaliska kunskaper och pedagogiska praktiker med hjälp av internet. Begreppet musikalisk kunskap är brett, och syftar till både kunskaper i musicerande och allmän kunskap om musik. Metoden för insamling av empiri var en kvalitativ intervju med låg grad av standardisering och strukturering samt med en narrativ form. Fem intervjuer med fem olika musikpedagoger genomfördes. Undersökningens teorier, som den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån, är framförallt teorin om narrativ och narrativ analys, men också hermeneutik och hermeneutisk tolkning.
Resultatet av uppsatsen visar på en i stort sett positiv bild av hur internet har förändrat lärande utifrån pedagogers berättelser och beskrivningar. Den visar skillnaden mellan äldre musikkällor och internet som musikkälla, och på vilka områden och sätt pedagoger upplever internet som en positiv utveckling som verktyg för kunskap och lärande. Pedagogerna upplever alla att utbudet av information och dess lättillgänglighet på nätet är en stor potential till lärande musikaliskt. Musikaliskt lärandet på nätet kan vara av olika typer. Exempelvis är det enkelt att ta del av ny musik för att bredda sin allmänna kunskapsbank om musikvärlden, samtidigt som internet också har ett värde om man vill utveckla sin pedagogiska praktik eller personliga lärande genom att inspireras eller ta del av den spridning av pedagogiskt material som finns där. Även negativa upplevelser av internet som verktyg för lärande och pedagogik kan man ta del av i resultatet, även om dessa är färre och mindre uttalade i den narrativa form som empirin och undersökningen bygger på. Studien kan bidra till en ökad förståelse för den transformation som internet har inneburit i människors sätt att lära, samt hur man som människa eller i synnerhet pedagog förhåller sig och drar nytta av denna transformation. Det finns både positiva och negativa aspekter av denna transformation.
Sökord: Internet, transformation, musikpedagogik, lärande, musik, narrativ analys
Rita Saxmark
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som arbetar med röst- och tal med estetisk inriktning upplever begreppet närvaro samt vilken betydelse begreppet har i deras undervisning. Med avstamp i den fenomenografiska ansatsen har öppna semistrukturerade kvalitativa djupintervjuer med tre pedagoger som alla arbetar inom röstpedagogiska områden med estetisk inriktning genomförts. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades och det material som kom fram sattes i förhållande till olika synvinklar av begreppet närvaro genom att undersöka närvaro teoretiskt och filosofiskt, genom scenkonsten, rösten, kroppen samt de mentala/själsliga aspekterna. Resultaten visade att röst- och talpedagoger med estetisk inriktning har varierande tolkningar av begreppet närvaro, både lika och olika. Exempelvis beskrev de gemensamt en omedelbar upplevelse av närvaro som ”befriande”, ”ett flöde” eller ”att jag känner mig hel”, medan olika beskrivningar kunde vara ”icke dömande”, som ”äkthet” eller ”ett tillstånd”. De hade även olika infallsvinklar att pedagogiskt använda sig av begreppet, där en del använde själva ordet närvaro i undervisningen, medan andra undvek det. Alla respondenter var överens om att närvarobegreppet bör finnas som en grund i undervisningen eftersom deras erfarenheter pekar på att upplevelsen av närvaro har en positiv effekt på utvecklingen av den röstligt estetiska och kommunikativa potentialen hos människor.
Nyckelord: närvaro, tal röst, pedagogik, kropp, mental, själ, metod, medveten, scen.
Sharon Dyall
Dubbningsindustrin har förändrats väsentligt sedan dubbning kom till. Under de senaste 20 åren har den snabba teknikutvecklingen spelat en stor roll i effektiviseringen av stora delar av dubbningsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur denna effektivisering har påverkat dubbskådespelares arbetssituation och arbetsmiljö ur ett röstergonomiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har varvats med röstanalyser och tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att höra hur dubbskådespelare upplever den höga röstbelastningen och arbetstempot både genom att höra deras berättelser och genom att jämföra röstprover på vanlig talröst samt dubbröstprov. Intervjufrågorna går bland annat in på hur de förhåller sig till röstergonomi i sitt yrkesutövande. Studien undersöker också vilka krav som ställs på dubbskådespelare, hur utsatta de är för skadlig röstanvändning och hur de hanterar överdrivna röstegenskaper. Dubbregissörers roll har också undersökts eftersom de har visat sig ha stor betydelse för dubbskådespelares prestation och arbetsmiljö. Därför har även frågor ställts som berör dubbregissörers kunskap om röstergonomi. Resultatet visar att dubbare upplever stress och frustration över sin arbetssituation men trivs med själva dubbningen i sig. Frekvensen av röstskador i denna yrkesgrupp verkar inte märkbart högre än för andra närliggande yrkesgrupper. Flera av röstanalyserna som utförts i studien uppvisar dock att det förekommer röststörningar såsom fonasteni och varaktig påverkan till följd av extrem röstanvändning. Trots förekomsten av olika symptom har de flesta inte själva ansett sig ha upplevt röstproblem. Det framgår också att röstträning och information om röstergonomiska åtgärder behövs för de med mest extrem röstanvändning.
Sökord: dubb, dubbskådespelare, röstskådespelare, röststörningar, stress, varaktig röstpåverkan, röstergonomi
Karin Gemfors
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra skådespelare upplever interpretation som sångteknik i jämförelse med sångteknik av anatomisk karaktär. Genom ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv har jag undersökt hur skådespelarna upplevt två olika sånglektioner, en lektion med endast interpretatoriska instruktioner och en lektion med instruktioner av anatomisk karaktär. Studien är genomförd med metoden Stimulated Recall. Båda lektionerna filmades och därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med filmerna som underlag för reflektion.
Resultatet visar att deltagarna upplever att den ena lektionen inte utesluter den andra utan att de båda behövs för ett tillfredställande resultat och klangmässigt blev resultatet liknande mellan de olika metoderna. Frågan om skådespelare lättare tar till sig interpretatoriska instruktioner är svårt att dra någon slutsats kring då uppsatsen endast är utförd med skådespelare och inte en blandning av icke skådespelare och skådespelare. Men en viss förförståelse för interpretation har skådespelare eftersom de är vana att genom sitt arbete att analysera text.
Sökord: Interpretation, livsvärldsfenomenologi, stimulated recall, sångteknik, rösthälsa, sång.
Anna Ericsson
Syftet med denna undersökning var att genom den multimodala och socialsemiotiska teorin synliggöra hur en strategiskt utvald pianopedagog arbetar med och kommunicerar kring pianoteknik, interpretation och ergonomiska aspekter i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes en observation av en pianolektion, efterföljande intervju samt stimulated recall. I analysen av detta material använde jag begrepp från multimodal och socialsemiotisk teori för att på så vis kunna lyfta fram vilka resurser och tecken pedagogen använder i sin kommunikation med sin student.
Resultaten visar på att pianopedagogen använder sig av verbal kommunikation i form av liknelser och metaforer snarare än konkreta instruktioner och musikteoretiska begrepp för att förklara musikaliska grepp samt tekniska lösningar. Pedagogen använder kroppslig kommunikation i form av kroppskontakt, dirigering och andra rörelser. Studien visar på att pianopedagogen ger instruktioner i ensembler av tecken då hen exempelvis ger en verbal instruktion i form av en metafor samtidigt som hen visar vad hen menar med sitt kroppsspråk.
Sökord: Pianoundervisning, Interpretation, Pianoteknik, Ergonomi
Georg Härnsten
Syftet med denna studie var att undersöka hur trum- och slagverkslärare har lärt sig spela med känsla, samt hur de undervisar i att spela med känsla. För att ta reda på det intervjuades fem aktiva pedagoger inom ämnet och intervjuerna handlade om vad som menas med att spela med känsla, hur respondenterna själva har utvecklat den förmågan, samt vilka metoder de använder för att lära ut den förmågan till sina elever. Med utgångspunkt i fenomenologi har intervjuerna analyserats.
Studiens resultat visar att en av de viktigaste aspekterna av att spela med känsla är att lyssna. Att lyssna på sig själv och på musikens helhet när man spelar och att sätta sig in i publikens upplevelse. Att närvara mentalt och emotionellt när man spelar ökar möjligheten att spela med känsla. Detta kan uppnås genom att välja att fokusera på olika saker i musiken, exempelvis på den känsla musiken får en att känna, i stället för tekniska detaljer.
Inom området att undervisa i att spela med känsla framkommer det att lekfullhet är av stor vikt. Att släppa prestigen och ha roligt bidrar till en utveckling av personligt uttryck, och en motverkan av prestationsångest och konkurrensinriktad stämning. Flera tips på metoder och övningar ges för hur pedagoger och musiker kan både undervisa och spela med känsla.
Sökord: Trummor, slagverk, trumundervisning, spela, känsla, fokus, lyssnande, slagverkspedagog, närvaro.
Ludvig Rosvall
Syftet med undersökningen var att ta reda på hur fem pianopedagoger reflekterar över sin musikaliska utveckling och identitet, samt att få en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av dess betydelse för deras undervisning. Fem pianopedagoger i kulturskolan har intervjuats om sin musikaliska bakgrund och sin nuvarande musikaliska tillvaro. Respondenterna har utifrån sina livsvärldar fått uttrycka tankar kring fenomen som bl.a. övning, pianist och pedagog. Analysarbetet har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och en livsvärldsansats.
Resultatet visar att kombinationen av egen övning, en musikalisk tillvaro och yrket är av stor betydelse för pianolärarnas musikaliska utveckling. Pianolärarna påpekade att ett varierande arbetssätt med elever i olika åldrar, nivåer och genreinriktningar, är viktigt för att känna musikalisk och pedagogisk stimulans. Resultatet visar också att pianolärarnas musikaliska och pedagogiska rollidentiteter är resultat av ett rollidentitetsskapande som påbörjats under ungdomen och vidareutvecklats genom musiker- och musikpedagogiska utbildningar, samt det nuvarande arbetslivet. Dessa rollidentiteter är i viss mån fortfarande under utveckling och framträder i olika grad beroende på sammanhanget.
Sökord: pianopedagog, pianolärare, pianist, musiker, övning, rollidentitet, fenomenologi, livsvärld.
Svetlana Opman
Denna studie handlar om scenisk nervositet eller rampfeber och metoderna som kan användas för att bekämpa den. Studien lutar sig mot psykologiska teorier om ångest vid offentliga framträdanden och hur det är möjligt att övervinna denna form av ångest.
Av forskning framgår att rampfeber är en sorts ångesttillstånd som beror på problem med att yppa sina innersta känslor offentligt i en mer och mer ytlig värld. Rampfeber är ett socialt ångestsyndrom. För att övervinna ångesten rekommenderas ibland att man distraherar sig från situationen. Många psykologer varnar dock för detta och anser att man bör vänja sig med den stressande situationen med andra metoder.
För att kunna svara på syftet intervjuades fem verksamma pianopedagoger. Resultatet visar att övning och pianisternas erfarenhet samt även lärarnas attityder spelar stor roll gällande elevernas beredskap att uppträda offentligt.
Nyckelord: scenisk nervositet, rampfeber, ångest, social fobi, specifikt socialt ångestsyndrom
Viktor Hellmark Kristoffersson
Syftet med min undersökning var att undersöka hur gitarrpedagoger resonerar kring att undervisa i ”plankning” och gehör som verktyg för sitt eget och elevens lärande samt hur dessa resonemang kan förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppfylla detta syfte intervjuades fem gitarrpedagoger som undervisar på kulturskola. Resultatet av studien visar att lärarna ser ”plankning” som ett viktigt verktyg i lärarrollen och att det är ett verktyg som de använder ofta. Det används för att modernisera och uppdatera repertoar samt för att möta elevers önskemål på lektioner. Det finns ingen gemensam praxis kring hur eller om plankning undervisas i som verktyg till elever; det förekommer men enligt resultatet är undervisning i plankning mer sällan förekommande ställt mot undervisning i andra musikaliska verktyg. Resultatet visar att gehörsspel fyller en viktig del i undervisningen både som introduktion till stycken och som en grund i nybörjarundervisning. Läxor som delas ut för hemarbete har nästan alltid en skriftlig komponent.
Det visas i resultatet att den populärmusikaliska praxisen kring musikaliskt lärande har, via sin inkorporering i formell undervisning, påverkat pedagogiken. Den praktik som framkommer i resultatet grundar sig på både populärmusikalisk och mer traditionell västerländsk pedagogik. Det visas även att ett mål som finns i undervisningen i gitarr är att till viss del bredda och visa olika musikaliska verktyg.
Sökord: Instrumentalundervisning, Gitarrundervisning, Gehör, Plankning, Instrumentalpedagogik, Musikpedagogik, Musikmetodik
Mats Byström
I den här studien har jag undersökt hur några erfarna jazzmusiker och pedagoger har gått till väga för att tillägna sig jazzens språk. Jag har sammanställt deras erfarenheter av jazzundervisning och improvisationsstudier, både som studenter och lärare, och redovisar deras synpunkter angående olika aspekter av musikstudier. Jag har också hämtat ytterligare material från litteratur, intervjuer med musiker och föreläsningar, samt kompletterat med egna erfarenheter av jazzundervisning. Fokus ligger på jazzundervisning i USA och Sverige från 1960-talet och framåt.
Resultatet av undersökningen visar att enigheten är stor bland informanterna om vikten av mångsidighet och variation; Att ta sig an lärandet och praktiserandet på flera olika sätt. Informanterna berättar om att de lärt sig och utvecklats genom många olika kanaler och metoder varav traditionell kunskapsförmedling lärare-elev bara varit en av dessa. Självstudier, ”plankning” av musikaliska förebilder, jamsessions, konserter, clinics, workshops, inspelat material som videoband och DVD’s, egen övning och övning tillsammans med studiekamrater, praktiserande av andra genrer som i sin tur hjälpt jazzspelet, inre lyssnande, och inte minst att vistas i kreativa miljöer med likasinnade där alla lär av varandra. En annan aspekt som betonas av informanterna är öppenhet och ödmjukhet inför lärandet. Att det är viktigt att ha en inställning att alla som studerar och praktiserar jazz sitter i samma båt och gör klokt i att hjälpa varandra, dela med sig av kunskap och erfarenhet, och därigenom få tillbaka och växa tillsammans.
Det framgår också tydligt att det är viktigt med struktur och långsiktigt tänkande i sina studier för att uppnå tydliga och kontinuerliga resultat. Att angripa inlärningen metodiskt, steg för steg, och att alltid förankra de teoretiska studierna med praktiskt utövande innan man går vidare.
Slutligen betonar informanterna vikten av att se sig som en ”evig student”, att i musik som bygger på improvisation finns inget facit, bara livslångt lärande och utveckling.
Nyckelord: Jazz; undervisning; jazzstudier; improvisation; Sverige; USA; pedagoger; metoder
Ulrika Precht
Syftet med denna uppsats är att undersöka tre advokaters medvetenhet kring röstanvändning samt para- och extralingvistiska signaler i rättssalen. Respondenterna deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och intervjumaterialet belyser deras olika tankar och erfarenheter kring betydelsen av hur något sägs under en rättegång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Grounded Theory undersökte jag intervjumaterialet. Respondenternas medvetenhet i ämnet genomsyrades genomgående av ett retoriskt perspektiv och kom på så sätt att bli mitt teoretiska perspektiv i denna undersökning. Resultatet visar att det finns dimensioner i hela processen som innebär att hur vi kommunicerar kan påverka ett domslut. Resultatet visar också att god retorik inte behöver leda till en mer rättvis dom men att möjligheten att lära sig behärska detta ämne kan vara ett användbart verktyg.
Nyckelord: logonomi, advokat, röstläge, dramaturgi, retorik, rättsväsende
Cecilia Veenker Tang
saknas
Anita Heikkilä Einarsson
Politicians and school leaders are concerned about the decline of performance in reading literacy in the Swedish school system as revealed by the so-called Pisa investigations that have occurred regularly over the last few decades. Several studies have shown that reading aloud in Sweden has decreased both in the home, nursery school and elementary school. The importance of reading aloud for language development in children is well documented and investigated by, among others, the Swedish psychologist Professor Ingvar Lundberg. Most studies are about children who listen to reading performed by an adult while the inverse relationship if children's exercise of reading aloud also affect language development is less explored. In contrast little research has been conducted in adults on the interaction between text comprehension and reading aloud. The present study intends to examine whether it can be concluded that there is a discrepancy in reading comprehension between reading aloud and silent reading. Furthermore, the paper discuss if the ability of text comprehension when reading aloud has decreased due to the changed practices into school curricula. Our study seems to indicate that text comprehension when reading aloud is less than silent reading. Text comprehension is affected by factors like external distractions and the reader's position, if the person is standing or sitting regardless of external influencing factors. The importance of reading comprehension when reading aloud at spot is crucial for certain professions as actors, artists, teachers, and priests why the problem should be paid more attention.
Maria Thorstensson
Syftet med min undersökning var att undersöka hur pianopedagoger upplever att pianoelevers deltagande i tangentorkester utvecklar deras pianospel och samspelsförmåga. För att ta reda på det intervjuades fem aktiva pedagoger inom berört område. De musikskolor som finns i Sverige kontaktades även för att ta reda på hur pass utbredd undervisningsformen är. I samband med en av intervjuerna genomfördes också en observation av en tangentorkester-workshop. Undersökningens syfte var att bidra och öka min förförståelse för ämnet.
Resultatet av studien visar på att gemenskapen i en orkester är av stor betydelse för att eleverna ska trivas, och de utvecklar enligt pedagogerna vissa färdigheter i större utsträckning jämfört med på deras enskilda lektioner. Färdigheter som detta är att hålla sig till given puls och lyssna på varandra. I studien framgår det att vissa faktorer försvårar arbetet som orkesterledare för pedagogen. Sådana faktorer kan vara elevers frånvaro i orkestern, notläsningssvårigheter och att få keyboardljuden i balans med varandra. Informanterna ser framföranden på konserter som den största målsättningen med orkestern, men i de fall då orkestern inte kommit igång ordentligt, eller fungerat väl, har konserterna uteblivit.
Vidare framkommer det att det inte är någon stor efterfråga på att få spela i informanternas orkestrar, vilket kan bero på att elever har tillräckligt med fritidsaktiviteter som det är. En annan aspekt som kan påverka, är att skolorna inte tydligt nog informerar elever och föräldrar om att undervisningsformen finns tillgänglig och vad den innebär.
Sökord: Tangentorkester, pianoorkester, pianostudio, pianoband, keyboard, samspel, pianoundervisning, gruppundervisning, pianometodik.
Monika Westin
De senaste 100 åren har kvinnor fått tillträde till den politiska arenan i mycket stor utsträckning. Tidigare var politik i stort sett männens område och det fåtal kvinnor som varit i maktposition har därför haft en väldigt liten del av det totala talutrymmet. Sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag 1922, så har antalet kvinnor ökat till att år 2015 vara 43,6 procent av riksdagens ledamöter. Även i den kommunala politiken har representationen av kvinnor ökat betydligt sedan kvinnlig rösträtt infördes 1919. Fördelningen mellan könen är trots det ojämn och det är fortfarande fler män än kvinnor på den politiska arenan.
Politiker använder mycket av sin tid till att kommunicera med olika intressegrupper. Kommunikationsmönstren skiljer sig åt mellan män och kvinnor och dessutom finns det biologiska skillnader i röstapparaten som påverkar talröstanvändningen för respektive kön. Män och kvinnor har olika röstlägen och det har sin förklaring i dessa skillnader. Uppsatsen handlar om hur kvinnliga heltidspolitiker uppfattar sin egen talröst i det offentliga rummet. Studiens övergripande syfte är att nå en ökad förståelse av kvinnliga politikers talröstanvändning i det offentliga rummet utifrån de förutsättningar som råder. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju.
Respondenterna har varit tre kvinnliga heltidspolitiker. För att få en fördjupad förståelse av hur de uppfattar sin egen talröst har även en röstanalys genomförts där respondenterna läst en text och sagt några meningar med sitt spontantal. Röstanalysen har sedan relaterats till intervjusvaren om hur politikerna uppfattar sin egen talröst. Teoretiskt perspektiv i uppsatsen är hermeneutik där fokus ligger på att förstå och tolka händelser och personer mot en historisk bakgrund. Tolkning av intervjuer görs mot bakgrund av en försförståelse och är det som gör att det finns möjlighet att leva sig in i någon annans situation och öka den egna självförståelsen, men inte nå fram till en slutgiltig eller sann förståelse av någon annans livsvärld.
Resultatet visar att kvinnorna i undersökningen inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt sin egen talröst och därför uppfattas den som något som finns och som man är tillräckligt nöjd med. Resultatet av undersökningen är att det saknas en medvetenhet i det offentliga rummet om talröstens många möjligheter.
Nyckelord: Kvinna, heltidspolitiker, talröst, röstanalys, kön, uppfattning
Ann-Christin Hallgren
Syftet med den här examensuppsatsen var att undersöka om talrösten påverkas av avspänning för hela kroppen. Med stöd av ett fenomenologiskt perspektiv har denna studie genomförts i form av ett experiment där fyra respondenters talröster spelats in före och efter avspänning samt efter röstövningar. Talrösterna har analyserats på flera sätt. I intervjuer har respondenterna uttryckt sig om upplevelsen av rösten och i röstanalyser har taltonläge, röststyrka och röstkvalitet analyserats. Som komplement har en klinisk mätning med avseende på taltonläge och röststyrka gjorts. Resultatet visade tendenser till att vissa röstanvändare direkt påverkas av avspänning för hela kroppen och att de når en avspänd talröst, dels genom att taltonläget sjönk något, men att även röstkvaliteten kunde påverkas. Även om det visade på små skillnader så lät talrösterna mer avspända hos samtliga respondenter efter avspänning.
Nyckelord: talröst, röst, avspänning, avslappning, spänning, stress, taltonläge
Sebastian Larsson
Syftet med denna studie var att undersöka sex gitarrpedagogers förhållningssätt till nybörjarundervisning på gitarr med särskilt fokus på notationssystemens roll och funktion. De notationssystem som studien behandlar är tabulatur och notskrift. Dessa notationssystem är de absolut vanligaste sätten att förvärva repertoar på gitarr utöver gehör.
Under de intervjuer jag genomförde fick pedagogerna frågor kring användningen av dessa notationssystem inom gitarrundervisning för nybörjare. Denna studie kan förhoppningsvis bidra till en fördjupad förståelse för användningen av dessa notationssystem samt eventuellt presentera nya tankar kring nybörjarundervisning på gitarr. Studiens empiri-insamling genomfördes med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer.
Resultatet visar att respondenterna är uppdelade i två läger när det handlar om vilket notationssystem de introducerar först inom nybörjarundervisningen. De pedagoger som först introducerade notskrift gjorde det för att de ansåg att notskrift är det notationssystem som är mest informationsrikt och det notationssystem eleven främst bör använda sig av i förvärvandet av repertoar på gitarr.
De pedagoger som först introducerade tabulatur som notationssystem gjorde det för att det är ett lättare system och bättre korresponderar med det språkbruk de använder vid gehörsundervisningen. Resultatet visar även att gruppgemenskap är en viktig del i nybörjarundervisning på gitarr, att eleverna har spelkamrater.
Nyckelord: Notationssystem, gitarrundervisning, instrumentalundervisning, notskrift, tabulatur, gitarrpedagogik, musikpedagogik.
Maria Johansson Josephsson
Till detta examensarbete med syftet att utveckla kunskap om professionella skådespelares röstuppvärmning i yrkesutövandet valde jag att arbeta utifrån mixad-metod med en kvalitativ semi-strukturerad intervju samt ett kvantitativt pre-postförsök med mätning av eventuella effekter vid röstuppvärmning på avdelningen Musik, tal och hörsel - KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) med ledning av professor Johan Sundberg. Jag försökte på så vis att både få resultat utifrån skådespelarnas erfarenheter av röstuppvärmning samt se om det gick att påvisa någon effekt av en röstuppvärmning och därefter även koppla ihop dessa två metoder av kvalitativt och kvantitativ material. I arbetet medverkade fem professionella skådespelare verksamma i Sverige med examen från utbildning inom skådespeleri mellan åren 1997-2011. Som teoretisk ansats används John Deweys och George Herbert Meads pragmatiska filosofi där mötet mellan människa, socialitet och kultur ses som delar av människans kunskap och praktik men även med viss inkoppling av Maurice Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi för att på så sätt få med "den levda kroppen". Jag väljer att ta med båda dessa två teoretiska resurser som utgångspunkt i mitt arbete eftersom jag vill undvika att begränsa studiet av röstuppvärmning till antingen individers subjektiva erfarenheter (fenomenologi) eller de handlingar som praktiken består av (pragmatik). Jag har även influerats av infallsvinklar från John Deweys och Arthur Bentleys transaktionella perspektiv med ambition att förena kropp med livsvärlden och sociokulturell miljö. De menade att för att undvika en uppdelning mellan å ena sidan erfarenhet och å andra sidan det som erfars bör fokus vara på de transaktioner, det vill säga rörelser som sker i situationer. Med dessa teoretiska ansatser fann jag ingångar att göra en rikare analys utifrån mixade data med kvalitativa och kvantitativa resultat för att även kunna diskutera resultaten i relation till sociokulturella aspekter av röstuppvärmning som praktik. De resultat som presenteras i resultat och analysdelen är uppdelade i fyra resultat-tema de tre första mestadels som resultat ur det kvalitativa materialet, intervjuerna och den fjärde mestadels från det kvantitativa prepostförsöket. Analysen av materialet påvisar att röstuppvärmningen uppfattas som en del i transformationen från ett privat-jag till ett roll-jag inför föreställningsarbetet. Röstuppvärmning som en del i en sociokulturell praktik var en annan relevant del i resultatet där det visar sig att röstuppvärmningen också kan ses utifrån ett grupp/ individperspektiv. Röstuppvärmningen är en del av en tradition och den har även starka kopplingar till faktorer som prestation och pedagoginfluens. Röstuppvärmningen visade sig även manifestera en syn på rösten och kroppen som en odelbar enhet. Under den fjärde resultat och analysdelen redovisades de effekter av röstuppvärmning som mätts upp på KTH. När det gäller de kvantitativa resultaten från försöket på KTH påvisas vissa effekter av röstuppvärmningen. För samtliga informanter i pre-postförsöket har en skillnad i grundtonsfrekvens uppkommit efter genomförandet av en röstuppvärmning, för flera av informanterna har en större variation av talröstläget också kunnat påvisas. En erfarenhetsbaserad och levd kunskap om detta finns hos skådespelarna visade det sig i intervjuerna då de med egna ord beskrev vad de upplevde sig uppnå med sin röstuppvärmningspraktik.
Nyckelord: Röstuppvärmning, Skådespelare, Transformation, Kropp och röst en enhet, Sociokulturell praktik, CTP, Kollisionströskeltryck, Grundtonsfrekvens –Fo.
Daniel Engström och Tom Svensson
Vem väljer att sjunga i kör och varför väljer personen körsång som fritidsaktivitet? Detta var uppsatsens två huvudfrågor och syftade till att hitta likheter bland de människor, bosatta i Stockholms län, som valt att sjunga i kör samt att ta reda på varför dessa människor valt att regelbundet repetera med kören. Uppsatsen syftar även till att undersöka ifall körmedlemmarnas och körledarnas uppfattning om körsång som fritidsaktivitet stämmer överens.
I bakgrunden redovisas en historisk tillbakablick som sträcker sig från förhistorien fram till körsången idag, med kördirigenten Eric Ericson i spetsen. John Deweys teorier om lärande och problemlösning, utgjorde vår teoretiska utgångspunkt. Vi valde att göra en enkätundersökning som riktade sig till körmedlemmarna i utvalda körer samt en kompletterande intervjustudie med utvalda körledare.
Det finns många olika anledningar till att människor väljer att sjunga i kör. De tydligaste är att de söker en social aktivitet med en musikalisk inriktning. Genomsnittspersonen av de människor som då väljer att sjunga i kör är enligt vår undersökning, högskoleutbildade etniskt svenska kvinnor i övre medelåldern med en högre lön än genomsnittsbefolkningen i Sverige.
Nyckelord: Körledare, Körmedlem, Körsång, fritidsaktivitet
Einar Baldursson
Syftet med uppsatsen var att undersöka de pedagogiska implikationerna med att tänka enligt Pat Martinos aktivitetszoner och mollkonverteringssystem, samt att ta reda på huruvida dessa system kan komplettera eller rentav ersätta CAGED-systemet inom gitarrundervisning. Fokus ligger därmed på två olika sätt att organisera greppbrädan på, men uppsatsen undersöker även Martinos system i ett vidare improvisationssammanhang. Såväl komparativ som deskriptiv metod har använts i uppsatsen som anlägger ett kognitivt inlärningsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur våra inlärningsprocesser fungerar och hur övning kan leda till automatiserade eller internaliserade kunskaper i form av scheman. Slutledningen blev att Martinos system kan fungera som ett effektivt komplement till CAGED-systemet och att det är en synnerligen lämplig metod att anamma för jazzgitarrister som vill förbättra sina improvisatoriska färdigheter. Även rockgitarrister som är intresserade av improvisation kan tjäna på att ta till sig Martinos mollkonverteringssystem. Uppsatsen visar också hur Martinos metod minskar antalet motoriska scheman som behöver befästas i långtidsminnet.
Nyckelord: Pat Martino, CAGED, elgitarr, greppbrädan, jazzimprovisation, kognitiv inlärning, motoriska scheman
Astrid Assefa
Syftet med studien är att undersöka hur journalister med svenska som andraspråk på public service-institutionen Sveriges Radio (SR) upplever sitt andraspråkstalande i relation till yrkesutövandet. Hur det är att arbeta i ett offentligt talaryrke och vara andraspråkstalare. Förhoppningen var att i studien blottlägga språkliga normer och maktordningar som påverkar journalisterna och deras arbete. Fyra SR-journalister med ursprung i fyra olika länder och i olika ålder intervjuades. Eftersom undersökningen söker kvalitativ kunskap valdes kvalitativa intervjuer. Med tanke på att informanterna bryter mot den rådande normen och då framför allt mot den språkliga rikssvenska talnormen på SR och i det svenska samhället valde jag att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv. Normkritiska analysredskap och begrepp som jag använt mig av är intersektionalitet, rasifierade och vita kroppar, det vita rummet och den differentierade vita blicken.
Som journalister inom public service befinner sig informanterna högt upp i vissa maktordningar. Yrkesgruppen journalister har publicistisk makt och de har relativt hög status i samhället. Människor har också ett mycket stort förtroende för public service och då särskilt för SR. Men informanternas närvaro i det vita rummet visade sig vara villkorad. Studien visar att de i flera avseenden befinner sig i ett utanförskap på grund av sitt avvikande språkbruk. Ett utanförskap som antingen gör individen osynlig eller alltför synlig i det vita rummet. I krislägen, när arbetsstyrkan minskas och tjänster dras in visar exempel i studien på hur bortflyttade vita menar att de rasifierade och mångfalden har berövat dem deras plats. Lyssnare reagerar både positivt och negativt på det annorlunda talet. Somliga lyssnare betraktar informanterna ur den differentierade vita blickens olika synvinklar som den rasistiska, den etnotistiska och den erotiska blicken. Informanterna utsätts både för uppvaktning och för allvarliga hot. Samtidigt är de föregångare och förebilder för andra rasifierade eller eftersatta grupper.
Forskning visar att vi människor blixtsnabbt bedömer varandra utifrån röst, tal och eventuell brytning. Detta också utifrån hur socialt önskvärda vi uppfattar talarna och utifrån det kulturella avstånd vi upplever mellan vårt eget och det som vi tror är talarens ursprungsområde. Här finns ett hotande förtroendegap mellan vissa lyssnare och andraspråkstalande radiojournalister i public service. Ett gap som det är viktigt att överbrygga eftersom förtroende är en grundpelare i public service-media. Informanterna problematiserar mångfaldsbegreppet och de förhåller sig med viss skepsis till så kallade mångfaldsprojekt.
Studien visar att rikssvenska är den talnorm som gäller på SR. Studien visar att närvaron av andraspråkstalande journalister på flera av SR:s redaktioner och i etern är ett pågående normbrott.
Sökord: svenska som andraspråk, bruten svenska, brytning, accent, utländsk brytning, utländsk accent och radiospråk.
Alexander Gerdt
Syftet med studien är att pröva en individanpassad metod för gitarrundervisning och belysa hur vuxna elevers lärande då visar sig. Följande fråga används för att svara på syftet: Vad händer med lärandet när lärarens val av repertoar, material och upplägg är individanpassat. En individanpassad metod som bygger på lärarens tolkning av vad som är möjligt utifrån elevens önskemål och musikaliska kunskapsnivå? Studiens deltagare är tre vuxna elever och jag själv som lärare. I studien studeras resultatet bland annat utifrån ett designteoretiskt perspektiv samt med Vygotskijs utvecklingszon i åtanke. Tre lektioner med varje elev genomfördes och intervju, loggbok och videoupptagningar av lektionerna användes för att möjliggöra analys av lektionerna i efterhand. Studiens resultat visar att det är av vikt att kunna tolka vuxna gitarrelevers utbildningsnivå samt att använda sig av, ett för vuxna, passande utbildningsmaterial. Detta för att utbildningen ska tilltala den vuxna eleven.
Nyckelord: vuxenundervisning, vuxna gitarrelever, lärarvalt material, designteoretiskt perspektiv, utvecklingszon, musikpedagogik.
Jenny Ekheden
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur ett antal musiklärare i grundskolan uppfattar momentet improvisation, samt hur de säger sig arbeta med detta moment i sin undervisning. Tillvägagångssättet har varit intervjuer och litteraturläsning. Improvisation står med som en punkt i den nya läroplanens (Lgr11) centrala innehåll för musikämnet. En tanke bakom undersökningen var att det eventuellt skulle kunna finnas stora skillnader beträffande hur stort utrymme momentet improvisation ges i musikundervisningen på olika håll. Detta har grundats framför allt i författarens erfarenhet att många uppfattar improvisation som något svårt, samt det faktum att improvisation är svårt att exakt definiera, så att det skulle kunna integreras i olika hög grad i andra moment beroende på hur begreppet uppfattas. Resultatet visar att informanterna upplever sig ha redskap för att arbeta med improvisation, och ger ganska många och delvis liknande exempel på hur de gjort detta. De största utmaningarna med momentet är enligt de flesta av dem brist på tid, samt att elever inte vågar improvisera, främst i högre åldrar. En skillnad framträder i resultatet beträffande när informanterna anser att improvisation bör komma in i undervisningen. Vissa, speciellt i högre stadier, menar att eleverna behöver ha uppnått en viss nivå innan de kan börja improvisera. Andra, främst i lägre stadier, tycks låta eleverna improvisera även utan större förkunskaper. Båda dessa synsätt kan finna stöd i teorier som till exempel schemateorin, vilken förklarar hur lärande går till ur ett kognitivt perspektiv. Skillnaden visar sig framför allt bestå i vilken nivå av improvisation som avses – enkel eller mer avancerad. Vidare kan denna skillnad påverkas av huruvida processen eller produkten/formen betonas mest, samt hur ytterligare några perspektiv på eller dimensioner av improvisation betonas. Dessa olika sätt att se på improvisation kan härledas till olika traditioner. En aspekt på improvisation är vilken nytta den anses ha för eleverna. Flera av informanterna understryker vikten av att eleverna får chans att uttrycka sig själva med musik, och improvisation ses som en del i denna process. Däremot betonas inte i lika hög grad dess roll i att utveckla lyssnande, gehör och samspel, något som tas upp i flera nyare metodböcker för musikundervisning. Om detta beror på bristande tid och resurser eller att dessa idéer ännu inte riktigt slagit igenom, eller något annat, återstår att finna svar på.
Sökord: Grundskola, improvisation, musikpedagogik, musikundervisning.
Lily Bigestans
Fyra kvinnor med demensdiagnos har deltagit i fyra högläsningssessioner av dikter. Sessionerna har filmats. Syftet med studien har varit att observera deltagarnas reaktioner. Om dessa reaktioner kan vara uttryck för kasam, känsla av sammanhang. Filmerna har transkriberats till text. Kvinnornas reaktioner så som de uttryckts fysiskt, muntligt och verbalt har registrerats. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Demens är en pågående degenerering av hjärnans funktioner som kan skapa svårigheter att tolka och kommunicera med sin omgivning. Hos personerna i studien finns ett långt livs erfarenheter bakom demensdiagnosen. Resultatet strukturerades i fyra individuella profiler med exempel från transkriptionen. De som hade mest verbal förmåga uttryckte sig mest synligt och verbalt. De gav uttryck för att diktläsningen var meningsfull och en positiv upplevelse. För de med mindre verbal förmåga kunde den främsta kvaliteten vara att den sociala situationen kring diktläsningen formade ett sammanhang.
Eftersom vi lever allt längre kommer också fler bli drabbade av demens. Det betyder att vi behöver utveckla metoder som underlättar för de demensdrabbade att tillhöra meningsfulla sammanhang. En logonoms kompetens i kommunikation, röst, pedagogik och repertoar kan bidra till att skapa förutsättningar för meningsfulla aktiviteter som ger livet innehåll. Diktläsning behöver liksom all kommunikation anpassa sig efter mottagaren. Dikter kan i sina bästa stunder gestaltas som ordmusik vilket kan skapa sammanhang för alla som deltar. Det kan finnas anledning att utveckla former för den sortens gemenskap.
Nyckelord: Högläsning av dikt, poesiläsning, logonom, demensdiagnos, aktiviteter inom demensvård, kasam- känsla av sammanhang
Malcolm Cederberg
Syftet med studien var att undersöka vilka kommunikativa möjligheter och begränsningar TV-spelet Guitar Hero har att erbjuda för musikinlärning. En observation på barn mellan sex till tio år gjordes för att synliggöra hur de unga deltagarna använde sig av kommunikativa resurser i sitt utövande av musikspelet Guitar Hero. Frågeställningarna för studien formulerades som:
Spelsituationen filmades i en deltagande observation och analyserades mot teorier om multimodalitet och design för lärande för att belysa kommunikativa resurser i spelsituationen. Studien vilar också på spelforskarna Gee och Prensky’s teorier om spelens pedagogiska möjligheter som belyser de lärandeprinciper bra spel har att erbjuda. I analysen av resultaten diskuteras att spelet inte ska ses som ett pedagogiskt musikinstrument utan snarare som en simulator för den sociosemiotiska domänen musik där fler aspekter på musikutövandet tas med, inte bara gitarrspel utan notläsning, förståelse för låtens form osv. De yngsta deltagarna som inte kunde spela gitarr kunde dock väldigt snabbt komma in i spelet och gestalta musiken medan de äldre deltagarna som redan kunde spela gitarr gick utanför spelets begränsningar med sitt musikaliska kommunicerande. Det framgick även hur deltagarna i studien levde sig in i spelet och identifierade sig med avataren i spelet.
Nyckelord: Musikpedagogik, Guitar Hero, TV-spel, multimodal, designteori, barn
Henrik Mattsson
Syftet med den här uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur pianopedagoger undervisar i ornamentik. Med ett hermeneutiskt perspektiv i enlighet med Patel & Davidsson (2011) och Westlund (2009) valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra klassiskt inriktade pianopedagoger intervjuades. I bakgrunden hänvisas till frågor om interpretation och olika pedagogiska undervisningstraditioner, för att ge förståelse för hur pianopedagogen dels utför musiken och dels undervisar den. Ornamental praxis inom de tre stilperioderna senbarock, klassicism och romantik är representerad i den historiska bakgrunden, med exempel från kompositörerna Bach, Mozart och Chopin. Intervjufrågorna baserades på hur lärarna går tillväga i undervisningen av ornament. Informanterna fick allmänna frågor om ornamentik, frågor mer specificerade på undervisning samt frågor från musikexempel. Då intervjufrågorna analyserades uppstod tre teman som kan sammanfattas med ornamental interpretation, spelteknik och pedagogik. Dessa teman diskuteras sedan i relation till tidigare forskning inom interpretation och pedagogik samt till historiken inom ornamentik. Resultaten gav förståelse om ornament, att de ska vara en hjälp att förstärka musikens uttryck. Funktionen hos ornament kan vara melodisk, harmonisk, rytmisk eller till för att skapa en speciell klangfärg. Ornament ska spelas på pulsslaget som regel men ju längre fram i musikhistorien man kommer, desto fler undantag finns. Ornament börjar som regel uppifrån inom senbarocken. Så är det även i klassicismen men där finns undantag då de istället börjar på huvudtonen. Inom romantiken börjar de som regel oftare på huvudtonen. Resultaten gav även en större förståelse för pedagogiska frågor: vilka ornament som bör fokuseras på i undervisningen, övningsteknik av ornament, vilken repertoar som är lämplig vid undervisning av ornament samt hur förenkling av ornament i undervisningssituationen kan ske. Avslutningsvis diskuterades reflektioner över metod och idéer inför fortsatta studier.
Sökord: piano, ornament, drill, senbarocken, klassicismen, romantiken, undervisning
Susanne Gunnersen
Inom Nadine Georges röstmetod The Four Qualities Of The Voice, definieras fyra olika sorters karakteriseringar av röst: low male, high male, low female, high female, vilka i princip kan sägas motsvara bas, tenor, alt och sopran. I metoden tränas de fyra olika klangerna, kopplade till text ur Shakespeare. Metoden Full Voice ger utrymme för skådespelaren att tala med full röststyrka så att vibrationer uppstår i kroppen.
Frågeställningarna som ställs i detta arbete avser att nå en fördjupad kunskap om hur professionella skådespelare beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att använda nämnda röstmetoder. Genom att finna mönster av upplevelser hos intervjupersonerna, undersöks metodernas tillämpbarhet inom scenisk gestaltning. Undersökningen är kvalitativ. Metoden som används är fenomenografisk och kopplad till ett hermeneutiskt förhållningssätt i analysarbetet.
Studien baserar sig på intervjuer med fyra professionella skådespelare som har olika lång erfarenhet i yrket. Dessa deltog i oktober 2012 i en tio dagars workshop i Stockholm, under den engelska röstpedagogen Nadine Georges handledning.
Resultaten visar att i arbete med tonerna breddades informanternas registeromfång både inom modal och huvudregister. Metoden Fyra röstkvaliteter blev för undersökningsdeltagarna lika mycket ett emotionellt arbete som röstligt. Andningsövningar väckte sinnliga kategorier som känsel, hörsel och syn, dessa öppnar upp för närvaron. Metoden Full röstvolym hjälpte deltagarna att ta plats med sina röster i den sceniska gestaltningen. Övningarna visade snarare på att de var processinriktade än instruktionsinriktade.
Nyckelord: Nadine George, The Four Qualities Of The Voice, Fyra Röstkvaliteter, Full Voice, röstträning, Roy Hart, Alfred Wolfsohn.
Stefan Schöning
Saknas
Robin Englund
Sättningen gitarr, bas och trummor, där gitarristen också är sångare, har funnits vara mycket utmanande. Gitarren är det enda instrument i sättningen riktigt lämpat för både ackord- och solospel. Då det kan vara svårt att kombinera komp- och sologitarr, samt gitarrspel och sång, har problemet framförallt legat i ett meningsfullt och intressant uppfyllande av det musikaliska rummet. Dessa svårigheter har upplevts som något gitarrutbildning sällan berör, varför syftet med arbetet var att lägga grunden till en metod för utbildning av gitarrelever i bluestrio. Detta gjordes genom att studera tidigare forskning om didaktik, samt undersöka hur gitarrister i olika bluestrios kombinerade de ovan nämnda elementen. Frågeställningarna var:
Som teoretisk utgångspunkt valdes ett antal tankar ur John Deweys filosofi för hur pedagogik bör bedrivas. Centralt var målens och växandets betydelse, ett meningsfullt innehåll med en tydlig och underlättande progression, samt att eleven till stor del bör göras delaktig och ges möjlighet att upptäcka svar, istället för att få dessa presenterade av läraren.
Som metod för arbetet valdes kvalitativ analys av åtta olika låtar. Detta för att visa på olika sätt att variera och kombinera element i gitarr- och sångstämmorna. I gitarrstämman var det vanligt att låta elementen avlösa varandra, längre stunder ägna sig åt ett enskilt element eller helt blanda ihop dem. Simultant gitarrspel och sång förenklades genom att sänka komplexiteten i stämmorna, bara ägna sig åt en stämma i taget eller ge dem en likartad, ibland helt unison, utformning. De olika kombinationerna av element och stämmor kan dock även ha varit musikaliska val snarare än speltekniska.
Analysresultaten bearbetades sedan genom Deweys lärandeteorier samt tidigare forskning om handledning och vanliga metoder vid självstudier av gehörsmusik.
En metod för utbildning av gitarrelever i bluestrio skulle kunna utgå från bluestolvan som formel, med en position av pentaskalan knuten till formeln. Då dessa två moment kopplas ihop kallas detta för ett kognitivt schema, vilket sedan övas genom att spela låtar som håller sig till bluestolvan i olika tonarter och där eleven kan ägna sig åt ett element i taget. Schemat kan byggas ut med varianter av formeln och låtar som gradvis ges fler moment, tills en helt fri utformning av gitarrstämman är möjlig. För att koppla undervisningen mer till det övergripande målet (att spela gitarr och sjunga i en bluestrio) är det är bra om läraren, när eleven kan ta hand om gitarrstämman själv, går över till att spela bas.
Kombinationen gitarrspel och sång kan övas genom att börja med låtar där eleven ägnar sig åt en stämma i taget och sedan gå vidare med låtar som har unisona eller liknande stämmor. Slutligen kan låtar som möjliggör en fri kombination av stämmorna spelas. Parallellt med den individuella undervisningen bör eleven medverka i en bluestrio. Gruppen kan träffas varje vecka, där vartannat möte är innebär handledning och reflektion, och vartannat består av eget arbete.
Fanny Pålsson
Syftet med undersökningen är att fördjupa och bredda kunskaperna om hur personal inom Daglig verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning arbetar musikpedagogiskt. Syftet är också att undersöka hur personalen anser att musiken påverkar arbetstagarna. För att uppnå syftet lyfts två frågeställningar fram: Hur ser personalen på musikens inverkan på arbetstagarnas utveckling och vilka eventuella pedagogiska metoder arbetar personalen utifrån?
För att kunna svara på frågeställningarna har observationer och kvalitativa intervjuer genomförts på två olika Dagliga verksamheter. Genom att arbetstagarna arbetar med musik som uttrycksform visar undersökningens resultat att arbetstagarna utvecklas i det sociala samspelet. Resultaten visar också att arbetstagarnas sociala och musikaliska förmåga förbättras när de med hjälp av personalen arbetar med musiken. Detta beskriver Vygotskij som den egna närmsta utvecklingszonen (Zone Of Proximal Development). En annan slutsats som kan dras är att personalen arbetar utifrån metoder, verktyg och ramar som de på egen hand har arbetat fram utifrån olika bakgrund och erfarenheter. Exempel på dessa metoder är:
Nyckelord: Funktionsnedsättning, musikpedagogik, socialt samspel, Daglig verksamhet.
Fredrik Vislander
Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur elgitarrister tillika elgitarrpedagoger i Sverige idag uppfattar värdet av goda färdigheter i notläsning. Studien kan bidra med slutsatser om i vilken utsträckning man som elgitarrpedagog bör undervisa i notläsning. Undersökningen berör även samband mellan respondenternas bakgrund såsom ålder och utbildning och deras syn på notläsning samt deras arbetsområden som musiker och syn på notläsning. Även synen på hur undervisning i notläsning bör bedrivas, när det är lämpligt att börja notläsningsundervisningen och vilka verktyg som kan användas för detta undersöktes. Undersökningen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning.
Resultaten visar att en majoritet av respondenterna anser att det går att arbeta som musiker (som elgitarrist) med små eller inga notläsningskunskaper. Dock är man då låst till vissa typer av arbetsområden, till exempel blir det då svårt att arbeta inom teater/musikal. Vidare framkommer att äldre respondenter värderar sin notläsningsförmåga högre än vad yngre respondenter gör och respondenter med högskoleutbildning anser i större grad än övriga respondenter att god notläsningsfärdighet är viktigt. Inom vilka områden respondenterna har de flesta av sina uppdrag verkar avgöra deras attityd till hur viktigt det är med god notläsningsförmåga. Vad gäller undervisning framkommer i bakgrundslitteraturen att det finns forskning som visar att en för tidig start av notläsningsundervisning kan hämma elevernas generella musikaliska utveckling och respondenterna i föreliggande undersökning anser i hög grad att det är elevens mognad och intresse som ska vara avgörande för när notläsningsundervisningen ska börja. Vidare visar undersökningen att respondenterna anser att det är viktigare för en pedagog att kunna läsa noter än det är för en musiker. Det framkommer även att elgitarrister anses vara sämre notläsare än musiker som spelar andra instrument och anledningarna till detta anses bland annat vara instrumenttekniska skäl och avsaknad av notläsningstradition.
Nyckelord: Notläsning, instrumentalundervisning, elgitarr, elgitarrister, populärmusik, pedagog, musiker, musikpedagogik, metodik.
Hanna Eriksson
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka specifika karaktärsdrag i soulsång. Detta görs genom en triangulering av ett röstforskningsexperiment som mäter det subglottala trycket, röststyrkan och spektrum, intervjuer av soulsångerskors upplevelse av att sjunga soul samt röstanalys av soulsångerskors soulsjungande. Det som har framkommit av uppsatsens tre undersökningar är att soul sjungs med en mörk klang, att twang är en sångteknik man använder sig av i genren samt användningen av hårda ansatser. På grund av undersökningarnas olika karaktär var det inte möjligt att koppla alla resultaten till varandra. De resultat som var gemensamma för de kvalitativa undersökningarna, ljus klang på höjden, wail, fri frasering och variationer av melodin, olika register samt varierad fonation, kunde inte det kvantitativa experimentet bekräfta. Det kunde heller inte dementeras, vidare forskning skulle kunna ge fler svar på vad som karakteriserar soulsång.
Nyckelord: soul – sound – wail – twang – soulsång – klang – LTAS – subglottalt tryck – sångsound – sångteknik – rösten – sångpedagogik – röstforskning
Johan Lepistö
Denna uppsats behandlar kunskapskraven för musik i Läroplanen för grundskolan från 2011. I uppsatsen analyseras och tolkas kunskapskraven utifrån en avgränsad begreppsapparat. Denna begreppsapparat är primärt hämtad från den del av filosofin och de filosofer som behandlat kunskapsteoretiska problem såsom Platon, Hume Kant Habermas och andra. Analysen och tolkningens syfte är att utifrån en hermeneutisk metod bidra till en förståelse av kunskapskraven för musik samt att bidra till utvecklandet av historiskt förankrade kunskapsbegrepp som är praktiskt tillämpbara i samband med musik. I uppsatsen analyseras de individuella kunskapskraven utifrån om de är heterogena eller homogena i sin kunskapsprofil samt om manifesterandet av kunskapen som avses kan kräva att eleven använder sig av verbal kommunikation. Med heterogenitet och homogenitet avses huruvida ett kunskapskrav kräver en eller flera typer av vetande för att uppfyllas. Analysen tar primärt fasta på huruvida kunskapsobjekten för kunskapskraven är orienterade mot fenomen eller idéer samt om de kräver att eleven manifesterar en eller flera vetandetyper utifrån en teori om sådana formulerade av Habermas. Vidare sammanställs tolkningen av de individuella kunskapskraven varvid resultatet visar att merparten av kunskapskraven uppvisar en homogen kunskapsprofil, att ungefär hälften av dem kan kräva verbal kommunikation samt att två av Habermas vetandetyper dominerar. Resultatet av analysen och tolkningen diskuteras sedan i relation till skolverkets kommentarmaterial beträffande kunskapskraven samt utifrån lärarperspektiv och elevperspektiv.
Nyckelord: kunskapskrav, homogenitet, heterogenitet, vetandetyper, talakter, idé, fenomen, tyst kunskap.
Lisa Gudmundson
”Det är ju svårare för dig, du har ju inga knappar att trycka på” och ”Jag förstår om du inte vill improvisera, men det vore kul” är exempel på uttalanden sångare ibland kan stöta på i undervisningssammanhang. Ska musikpedagoger behöva gå varsamt fram på tå bland vokalister när det kommer till improvisation? Syftet med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sångelever på gymnasienivå ser på momentet sångimprovisation i undervisningen och hur de går till väga i sitt utövande. Undersökningen utgår från tre frågeställningar:
Fem sångstudenter, varav tre tjejer och två killar, har observerats och intervjuats. Resultatet visar att alla studenter, i egenskap av sångare, upplever hinder när de improviserar. Dessa hinder benämns och kategoriseras i undersökningen som osäkerhet, prestationsångest och utanförskap. För att ta sig förbi dessa hinder använder sig eleverna en blandning av två verktyg som kategoriseras som teoretiska kunskaper och att lyssna. Den fördelen som eleverna upplever när de improviserar, i egenskap av sångare, sammanfattas som en kreativ frihet. Den kreativa friheten innefattar bland annat förmågan att kunna manipulera sitt sound och därav variera sångens ljud samt möjligheten att variera de vokaler och konsonanter sångaren använder sig av i sitt improvisationsvokabulär. Undersökningen påvisar inga skillnader i förhållandet till sångimprovisation beroende på om sångaren är kille eller tjej. Däremot visar det sig att alla elever i undersökningen upplever att de, i egenskap av sångare, skiljer sig från instrumentalisterna under lektionerna i jazzensemble.
Nyckelord: sångimprovisation, jazz, genus, sång, gymnasium, jazzensemble
Maria Hentzel
I en värld där vi ständigt blir matade med reklam blir det allt viktigare, från reklamvärldens sida, att höras genom mediebruset. Genom att använda sig av en så kallad speakerröst i radio- och TVreklam, förstärker man reklambudskapet och möjligheten till påverkan ökar. Valet av speakerröst sker via särskilda röstförmedlare på företag med egna speakerröstarkiv, dit uppdragsgivarna vänder sig med önskemål om hur de vill att rösten ska låta. Föreliggande studies syfte är att undersöka speakerröstens betydelse i samband med produktion av radio- och TV-reklam utifrån röstförmedlarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har utförts med fem informanter, som alla arbetar som röstförmedlare och resultaten har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där författarens egen förförståelse spelat in i tolkningarna. Resultaten har visat att speakerrösten främst bidrar med att förstärka trovärdigheten i reklambudskapet. Röstförmedlarna har visat prov på stor kunskap om rösten men verkar sakna en adekvat röstteknisk vokabulär för att uttrycka denna kunskap. Den typiska speakerrösten har visat sig vara fri från dysfunktionalitet, ha en varierad dynamik och intonation samt en fyllig klang. Förutom ett bra röstmaterial måste speakern också ha god kännedom om sin röst och ha lätt för att anpassa sin röst efter eventuell regi i inspelningssituationen.
Sökord: speakerröst, TV-reklam, radio-reklam, reklamspot, hermeneutik, reklampåverkan, röstpåverkan
Niclas Steeve
Att åka på charterresa till ett varmt land, har sedan 1960-talet kommit att bli det vanligaste sättet för oss svenskar att resa. I en charterresa ingår flyg, boende och eventuellt måltider. Väl på plats blir du omhändertagen av kunniga och serviceinriktade personer som kommer göra sitt allra bästa för att du ska få en så bra och innehållsrik vistelse som möjligt. De som arbetar ute på de olika resmålen är reseledarna. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka förekomsten av röstträning, eller talövningar under utbildningen av reseledare hos tre stora svenska charterbolag. Hur ser deras utbildningar ut för blivande reseledare, och hur förberedda är reseledarna som kommer ut på de väntande arbetsuppgifterna där rösten blir ett viktigt arbetsredskap. Jag vill belysa yrkets olika arbetsområden, ur ett röstligt perspektiv, och ur ett intresse för en logonom. På vilket sätt påverkas rösten av yrkets stressiga och intensiva arbetstempo? Genom intervjuer med sju reseledare, och utifrån min egen erfarenhet från yrket kommer dessa frågor belysas. Finns där delar i yrket, utifrån de medverkandes uppfattning, som kan anses vara röstkrävande. Och på vilket sätt påverkar det eventuellt deras rösthälsa. Studien görs utifrån ett hermetiskt perspektiv där de olika delarna blir, reseledarna, resebolagen, min egen erfarenhet som reseledare och blivande logonom.
Nyckelord: reseledare, utbildning, logonom, röstträning, talövningar, hermeneutik, röstkrävande.
Ulrika Zettersten
Uppsatsen undersöker vad talövningar kan ge sångrösten. Fem professionella, välutbildade sångpedagoger har fått tre talövningar att använda med sina elever i deras individuella sångundervisning. Syftet är att se om dessa talövningar utvecklar sångrösten. För att undersöka detta har ett försök utvecklats bestående av tre grundläggande talövningar som använts under tre veckors tid, intervjuer med sångpedagogerna samt enkäter till sångeleverna som genomfört försöket. Sångpedagogerna har svarat på intervjufrågorna utifrån hur de själva upplevt övningarna, ur sitt eget perspektiv och tillsammans med de enkäter eleverna fick fylla i har tolkningar ur ett hermeneutiskt perspektiv gjorts. Resultatet visar att talövningarna är relevanta och fyller en viktig funktion för sångröstens utveckling. Hur mycket plats talövningarna ska få ta och hur ofta de kan användas skilde däremot markant i sångpedagogernas svar. Talövningarna uppfattades som ett av flera verktyg för en bättre sångröst. Resultatet från intervjuer och enkäter visar att intresset för rösten som en helhet, gällande både tal- och sång är stort.
Sökord: Logonom, talövningar, sångpedagog, sång, röstvård, hermeneutik
Olov Lenberg
Persisk traditionell musik är omkring 2000 år gammal och har influerat många andra musikkulturer både i västvärlden och i öst. På senare tid har även Iran influerats av andra traditioner, bland annat har notskrift införts. Då musiken tidigare bestått av en viss repertoar, förmedlats från mästare till lärling, och undervisats på gehör snarare än från noter är det intressant att ta reda på vilka metoder och stoff som används i Sverige. Till undersökningen har olika lärteorier lagt till grund, bland annat Säljös sociokulturella perspektiv om medierande redskap.
Syftet är att ta reda på genom vilka kontexter undervisningen sker och hur pedagogerna uppfattar lärarrollen och den persiska traditionella repertoaren. Studiens forskningsfrågor kretsar också kring vilka metoder som används i undervisningen och dess följder, samt till vilken grad undervisningen liknar den i Iran.
Den för uppsatsen valda metoden är kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som undervisar eller har undervisat i persisk musik i Sverige.
Resultat som kommit fram ur intervjuerna var bland annat att undervisningen liknar den i Iran på vissa punkter; gehörsbaserade metoder, traditionell persisk repertoar, långa undervisningspass och fokus på konstnärligt uttryck snarare än exakthet. Men i mötet med “väst” har också endel notläsning använts och undervisats. Repertoaren har i Sverige även utökats med olika slags folkmusik och även klassiska stycken. Om framtiden för persisk musikundervisning i Sverige tänkte pedagogerna att kulturskolan inte skulle erbjuda mer utrymme, men att det skulle fortsätta finnas i studiecirklar och inom familjer. Det fanns även tankar om att den unga generationen iranier som växt upp i Sverige skulle vara mer målinriktade och intresserade av att lära sig om sin egen kultur, samt att YouTube och andra internetbaserade verktyg skulle göra det möjligt att ett större antal elever skulle kunna lära sig persisk musik.
Mattias Hagelin
Sedan den 1 juli 2011 finns det endast ett lärosäte i Sverige som specifikt riktar sin utbildning mot musik- och kulturskolorna och en profession som instrumentalpedagog, nämligen SMI. Därav är det av vikt att SMI:s utbildningar kan svara mot de krav som ställs på blivande lärare avsedda för nämnd frivillig verksamhet och andra frivilliga och icke statliga musikskoleformer. Tidigare forskning visar att undervisningstraditionerna har ändrats och att det är vanligt förekommande att eleven eller studenten styr över lektionsinnehållet, vilket historiskt sett är något som har varit läraren förbehållet. Högskoleverket har gjort ett antal granskningar av både SMI och landets musikhögskolor. Gemensamt för dessa granskningar är att de inte har avsett att granska ett specifikt utbildningsprogram.
Denna studie avsåg undersöka slagverkspedagogutbildningen, vilket grundar sig på författarens egenintresse och personliga anknytning till slagverkspedagogik, dels som student på nämnd utbildning på SMI, dels som verksam slagverkslärare.
Syftet med uppsatsen var att ta reda på SMI:s slagverksutbildnings relevans för yrkesutövandet som slagverkspedagog och uppsatsens frågeställning sammanfattades genom följande två frågor: Hur uppfattar före detta studenter, SMI:s rektor samt lärare knutna till slagverksutbildningen densamme, samt hur förhåller sig slagverkspedagogernas yrkesutövande gentemot genomförd utbildning?
Metoderna som användes var postenkät, som föregicks av fokusgrupp och pilotenkät, samt kvalitativa intervjuer. Postenkäten skickades ut till före detta slagverksstudenter vid SMI, som avslutat sina studier år 1995 eller senare och som vid utskicket av enkäten var verksamma som slagverkspedagoger. Kvalitativa intervjuer genomfördes med SMI:s rektor, profilansvarig lärare för slagverkspedagogutbildningen samt ansvarig lärare för trumsetsundervisning.
I sammanfattande ordalag är slagverksutbildningen på SMI att benämna som bra. Framför allt har lärarnas kompetens och engagemang lyfts fram och utbildningens upplägg i stort, där eget arbete vid sidan av studierna är inkluderat. Den tydligaste kritik som framkom var trumsetskursen storlek och i viss mån dess upplägg. Utöver detta nämns brist på struktur i de slagverksrelaterade kurserna samt att metodiken inte upplevs som heltäckande på alla undervisningsnivåer.
Malena Jönsson
betygssystem genomförts. I det dagliga skolarbetet får lärare och elever uppleva hur besluten högst upp får konsekvenser längst ner.
Syftet med uppsatsen är att undersöka tre musiklärares dagliga arbete i den svenska grundskolan utifrån två frågeställningar: Hur ser de praktiska förutsättningarna ut för lärarnas undervisning?
Vilka metoder använder lärarna för att skapa arbetsro i klassrummet?
Undersökningen har gjorts i två steg, först med observationer och sedan med intervjuer. Varje lärare har observerats vid två olika lektionstillfällen och därefter har observatören träffat lärarna var för sig för och gjort en längre intervju med dem. Slutligen har materialet från observationer och intervjuer ställts samman till ett resultat som, utifrån syfte och frågeställningar, presenteras i denna uppsats.
För musikundervisningen i den svenska grundskolan gäller följande: Med stora grupper blir det stora problem. Det är dags att en gång för alla inse detta enkla men svåra faktum och rätta politik och praktik efter det.
Anna Krachler Collin
Att vara förkunnare är en central uppgift för präster och pastorer. Det är inte bara viktigt vad som sägs, utan också hur det framförs. Prästen läser också texter, förrättar vigslar, dop och begravningar och samtalar med människor. Rösten är ett av uttrycksmedlen för att kommunikationen ska fungera. Präster har ett röstyrke, vilket betyder att verksamheten är beroende av att rösten fungerar. Därför är det angeläget för dem som talar mycket i sin yrkesutövning, att ha kunskap om rösten. En prästs röstanvändning har påverkats av en rad faktorer genom historien. Det är bl.a hur många som lyssnar, vilken typ av rum man befinner sig i och vad det förväntas att prästen ska säga. Forskning visar att präster hör till de yrkesgrupper som har mest problem med rösten.
Syftet med denna uppsats var att undersöka prästers medvetenhet och inställning till röst och kommunikation, samt att ta reda på vilken utbildning prästerna fått i dessa ämnen. I studien undersöktes även hur ideal och förebilder samt traditioner har påverkat och påverkar prästers sätt att tala.
I studien kartlades utbildningen i röst och kommunikation för präster inom Svenska kyrkan. Äldre inspelade radiogudstjänster analyserades för att få ett jämförande material. Kvalitativa intervjuer genomfördes med ett antal präster inom Svenska kyrkan. Utöver detta gjordes observationer av samtliga intervjuade när de höll en gudstjänst.
Undersökningen visade att undervisningen i röst och tal inte är tillräcklig, med tanke på den röstbelastning prästerna har i sin yrkesutövning och de röstproblem som uppstår. Röstidealet i gudstjänsten har också förändrats, delvis p.g.a medias påverkan och teknikens intåg i kyrkorummet men också genom bl.a samhällsutvecklingen.
Annica Hassel
Att läsa och höra text. ”Det muntliga uttrycket kan existera, och har nästan alltid existerat, utan någon skrift alls, men skriften kan aldrig existera utan det talade ordet”(Walter J. Ong)
En god historia har i alla tider uppskattats av människan. Vi har berättat historier för varandra vid lägerelden, i de fina salongerna, på torg och på många andra platser. Ännu i våra dagar tycker vi om att få en god historia berättad för oss. Ljudboken har de senaste åren blivit mycket populär, kanske för att den ger oss möjlighet att få till oss en berättelse trots tidsbrist och stress. När jag startar en ljudbok vet jag inom någon minut om jag kommer att lyssna färdigt. Allt hänger på om jag kan acceptera att lyssna till den aktuella inläsaren i ca.10 timmar. Det har egentligen ingenting att göra med bokens konstnärliga kvalitet eller innehåll. Som läsare kan jag gå miste om en läsupplevelse. Vi lever i ett nytt skede i historien. Skriftspråket får en allt större betydelse för vårt sätt att interagera i samhället. Det talade språket får inte samma uppmärksamhet när det gäller värdering, medvetandegörande och reflexion. Och om det blir föremål för reflexion så blir det nästan alltid på skriftspråkets villkor.
Rösten är lika unikt personlig som ett fingeravtryck. Röstkvalitet är ett samlingsbegrepp för alla de röstegenskaper som finns förutom tonhöjd och röststyrka. En del skådespelare använder ofta rösten som uttryck, låter rollkaraktären tala med en röst som förstärker karaktären. Vid inläsningar av ljudböcker växlar inläsaren ofta mellan olika dialekter och brytningar. Detta kräver att man har en mycket god röstkondition eftersom man använder rösten på ett ”felaktigt” sätt. Att andas med karaktärerna i boken påverkar slutresultatet. En och samma mening kan uttalas på en mängd olika sätt och avslöja vilken sinnesstämning uppläsaren har.
Syftet med denna uppsats är att undersöka röstkvalitetens och textgestaltningens betydelse i ljudboken och hur kriterierna för val av inläsare ser ut.
I denna uppsats har den kvalitativa intervjun använts som metod. Undersökningen är baserad på ett antal intervjuer med producenter och inläsare. Intervjufrågorna har anpassats så att varje intervjuad person fått möjlighet ge sin syn på de olika begreppen. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, analyserats och redigerats.
En kartläggning av ljudboken har genomförts där bland annat historik, aktörer på marknaden och ekonomiska förutsättningar för utgivning av en ljudbok presenteras.
Att röstkvalitet och textgestaltning är viktigt för ljudboken är ett tydligt resultat i intervjuundersökningen. Att beskriva vad som är röstkvalitet har däremot inte varit helt lätt för respondenterna. Inom textgestaltning finner vi olika begrepp som till exempel prosodiska element, som är en god vägledning för högläsaren att på bästa sätt levandegöra texten. De prosodiska elementen ger texten ett uttryck i form av bland annat satsmelodi, tempo, pauser, kvantitet och intensitet. Inläsaren växlar ibland snabbt mellan olika dialekter och brytningar, detta kräver en mycket god röst- och talteknik. I intervjuresultatet kan man läsa att åsikterna skiljer sig något angående om det finns olika traditioner i sättet att läsa in böcker. Det verkar finnas två läger: de som inte vill ha stora dynamiska skillnader i texten och de som föredrar mycket gestaltning, men att det inte får tangera radioteater. Kriterierna för valet av inläsare verkar inte vara helt klart och formulerat för respondenterna. Respondenterna har uttryckt synpunkter som att det bör vara en ”trevlig” person som är lätt att samarbeta med. En person som är väl förberedd och som inte läser mycket fel, inte tar för mycket betalt och som passar för den aktuella bokens innehåll och stämning. Alternativt att inläsaren har ett välrenommerat namn och på detta sätt är bra ur marknadsföringssynpunkt.
Annelie Sabel
Att utöva sång är en aktivitet som kan bidra till ökat välbefinnande. När man sjunger sker det hormonella förändringar i kroppen. Ett exempel på en sådan hormonell förändring är frigörandet av dopamin. Dopaminet påverkar hjärnans belöningssystem och sker fysiskt i kroppen. Dopaminet påverkar även den psykiska hälsan då det hormonet påverkar hjärnans belöningssystem. Sång är även en socialiserande aktivitet som bidrar till en tryggare relation till andra människor. Flera av de hälsoeffekter som sångutövande kan bidra till påverkar de tre stadier av hälsa som WHO beskriver. Det vill säga de fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sångpedagoger ser på sånglektioner som friskvård. För att kunna se sången ur ett friskvårdsperspektiv undersökte jag vilka hälsoeffekter sångutövande kan ge, det vill säga vad som rent fysiskt, psykiskt och socialt sker med oss människor när vi sjunger. Jag ämnade även undersöka vad som krävs av en sångpedagog som arbetar med sång som friskvård.
Metoden som använts är kvalitativa djupintervjuer med fem aktiva sångpedagoger som bedriver någon form av sång som friskvård. Resultatet från intervjuerna sammanfattades sedan och jämfördes med forskning inom ämnet.
Slutsatsen av undersökningen var att sång kan friskvårda. Det framgick både av pedagogerna och av litteraturen att det under sångutövande frigörs hormoner och substanser i kroppen som kan påverka människan i positiv mening. Det är också bevisat att kroppens syresättning ökar. Sång kan leda till ökat självförtroende och bidrar till en bättre relation människor emellan vilket i sin tur kan ge ett välmående. Sångpedagoger behöver nödvändigtvis inte besitta specialkunskaper inom ämnet sång och hälsa men det kan ändå vara önskvärt.
Elisabeth Hellström
Ända sedan jag skrev min C-uppsats i musikvetenskap, Hur lät Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe? En studie av sångskolor och röstideal under 1800-talet, har jag varit intresserad av att fortsätta fördjupa mig ännu mer i ämnet klassisk sång, främst inom opera, under mitten av 1800-talet. Efter att, under min utbildning på SMI, ha studerat sångteknik och röstanatomi vill jag nu fördjupa mig mer i vilken sångteknik som användes under tidigare nämnda tidsperiod, inom genren Bel canto.
Under 1800-talets första hälft skedde flera stora förändringar inom operan, därför bör en ny typ av sångteknik också ha vuxit fram inom de nya sångskolor som då grundades. Bland dessa fick Garcia- och Lamperti-skolorna störst genomslag och de står också för två skilda riktningar inom sångpedagogik. I min tidigare uppsats kom jag fram till att operasångare kring 1800-talets mitt troligtvis inte lät som operasångare gör idag, därför är det också högst sannolikt att den teknik de använde, skiljer sig från den som används idag. Jag vill med den här uppsatsen försöka ringa in den sångteknik som användes inom bel canto-operan när den genren var som störst, omkring 1830-1880. Min förhoppning är att ökad förståelse för tekniken, ska öka förståelsen och intresset för genren, som idag framförs i förhållandevis liten omfattning i Sverige.
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken/vilka sångteknik/er som användes inom operagenren Bel canto under mitten av 1800-talet, med fokus på Garcia- och Lamperti-skolorna, samt hur dessa, med utgångspunkt i Wittgensteins teorier om språkspel, ska kunna läsas och förstås idag. Materialet till uppsatsen har bestått dels av källmaterial från de valda skolorna, dels vetenskaplig litteratur som behandlar sångteknik ur ett historiskt perspektiv.
Den för uppsatsen valda metoden är källkritisk analys.
Slutsatserna som har kommit fram i uppsatsen är att det fanns olika sångtekniska riktningar inom bel canto-operan, och att dessa på flera punkter skiljer sig från dagens klassiska sångteknik. Vidare har det visat sig att det medför språkliga problem när 1800-talstexter om sångteknik ska läsas idag, eftersom innebörden av de använda begreppen i många fall är oklar, och dessutom kan ha en annan betydelse idag.
Mikael Berg Andersson
Med samhällets förändring ändras villkoren för lärandet. Eleverna formar i större utsträckning sina egna lärovägar tack vare informationstekniken. Det designteoretiska perspektivet tar upp alla arrangemang för lärande i och utanför klassrum och skola, till exempel läromedel av olika slag och särskild utrustning som ska underlätta lärandet. Youtube är en viktig resurs där många av dagens elever lär sig om gitarrspel. Eleven kan där ta del av gitarrundervisning på den tid och plats som hon eller han väljer och i stort också välja lektion efter det eleven vill lära sig. Det är viktigt att läraren har designat sin lektion så att eleven kan ta del av all viktig information som krävs för att förstå vad läraren vill uppnå med lektionen. Detta innebär att ljud och bild bör vara av god kvalité så att det är lätt att se och höra vad läraren gör samt att läraren har detaljplanerat lektionen såväl beträffande vad man spelar och säger som hur det ser ut när man spelar.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elgitarrspel på Youtube lärs ut ur ett designteoretiskt perspektiv. De övergripande frågeställningarna var, hur lärarna designar sina lektioner visuellt, auditivt och kommunikativt på Youtube, samt vilken teknisk kvalitet de utvalda lektionerna håller.
Jag har undersökt fem vanliga elgitarrlåtar som lärs ut på Youtube genom observation. Vanligtvis så sker observationer genom att observatören är deltagande och sitter med i rummet. I detta fall sitter jag och tittar vid min dator och agerar elev men deltar bara i det virtuella rummet.
Det är lätt att lära sig låtar via Youtube men om man vill lära sig mer om gitarrspelets grunder så saknas det mycket i de lektioner som jag undersökt. De flesta lektionerna fokuserade på var man ska trycka på gitarrhalsen för att kunna spela en låt men väldigt lite teori om varför man ska trycka på ett visst gitarrband nämns. Om eleven ska förstå hur gitarren fungerar i ett musikaliskt sammanhang så måste eleven själv kunna hitta de lektioner som tar upp helheten i musiken med harmonier, rytm och tonalitet. Den musikaliska kommunikationen uteblir som man annars kan få av att ha en lektion i samma rum som en lärare. Lektionerna blir därför mer tekniskt orienterade än musikaliskt.
Eftersom läraren på Youtube inte kan hjälpa eleven om den har missförstått instruktionerna eller gör det svårt för sig är det väldigt viktigt att läraren designar lektionen så att informationen blir tydlig och lättförstålig.
I uppsatsen har undersökts om gitarrlektioner på Youtube - hur det ser ut. En intressant fortsättning är gitarrlektioner på Youtube - så funkar det!
Marie Lindholm Gagge
Tvärflöjtister använder, vid ljudalstring på sitt instrument, samma områden i kroppen som vid tal och sång. Instrumentet måste hållas upp med armarna i en snedvriden ställning åt höger sida av kroppen.
Syftet med uppsatsen var att undersöka om talrösten påverkas på något sätt efter ett övningspass på tvärflöjt, med avseende på röstkvalitet och röstläge, och om röstbesvär är vanliga hos tvärflöjtister.
Tvärflöjtisters röster spelades in när de läste en text, före och efter ett övningspass på tvärflöjt. Inspelningarna analyserades av fem logopeder, med avseende på röstkvalitet. Röstläget analyserades med hjälp av ljudanalysprogrammet Soundswell Voice. Enkäter skickades ut till tvärflöjtister, med frågor om röstbesvär.
Undersökningen visade att förändringar uppstod efter ett övningspass. Röstkvaliteten försämrades hos vissa av flöjtisterna, men förbättrades hos andra. Röstläget blev lägre för vissa och högre för andra. Enkätsvaren var för få för att en slutsats skulle kunna dras.
Anna Hultén
Annika Jonasson
Under gymnasieåldern sker enligt forskning förändringar i killars och tjejers röster då röstorganen fortfarande växer. Röstanvändandet och andra röstfaktorer påverkar dessutom åldersgruppens totala rösthälsa. Effekter eller tekniker som belting, twang, dist och growl har blivit etablerade i den afroamerikanska genren men huruvida de bör appliceras på en ungdomsröst är fortfarande ett outforskat område. Den mentala utveckling som ungdomar genomgår under gymnasieperioden kan inverka på inlärning och självförtroende och därigenom sångutvecklingen.
Syftet med uppsatsen var att undersöka uppfattningen hos sångpedagoger och andra röstverksamma gällande vad som är viktigast i sångträningen hos ungdomar och vad som kan vara skadligt. Syftet var även att undersöka hur självförtroendet spelar in i sångutvecklingen.
Som metod användes kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger, en logoped och en foniater/röstläkare. Öppna frågor användes med en relativt hög grad av standardisering, d v s samma frågor för alla utan följdfrågor. Svaren spelades in, transkriberades, redigerades och analyserades.
Slutsatsen av undersökningen var att det finns ett antal faktorer som av flera uppfattas som viktigast; att få till ett möte med eleven, väcka intresse för sångteknik, lära sig rösthygien, stärka självförtroendet och ge feedback liksom att det ska vara lustfullt. Undersökningen visade också att det finns olika uppfattningar om vad som är skadligt för rösten. Exempel på vad som bör undvikas är bl a att gå till ytterligheter med rösten innan en grundteknik byggts upp. Fel talteknik är ett annat exempel. Uppfattningen att inget är skadligt så länge man är tränad för det fanns också. När det gäller självförtroende var den allmänna uppfattningen att det är enormt viktigt och av central betydelse i sångutvecklingen.
Joakim Kvarnäs
Instrumentlärare har skiftande bakgrunder och olika ingångar till sitt yrke. Lärarna har alla själv blivit mer eller mindre undervisade under olika former så det finns en mängd olika sätt att tillgodogöra sig färdigheter på sitt instrument, därmed också många skilda förutsättningar för pedagogiska och metodiska arbetssätt.
Trots skillnader, i den undervisning var och en fått från början, kan man spela samma låtar. Dessutom kan man göra det tillsammans med andra. Så i det färdiga hantverket har man tillräckligt många gemensamma nämnare för att säga att det finns en gemensam kunskapsgrund. Skillnaderna i undervisningen kanske inte till slut spelar någon roll, men hur är det med vägen dit? Finns det snabbare, enklare och mer eller mindre pedagogiska sätt att hantera musikteoretiska frågor?
För att ställa saken på sin spets bad jag sex instrumentlärare beskriva hur de lär ut en punkterad fjärdedel till sina elever.
Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns skillnader i metod vid rytminlärning. De lärare jag undersöker undervisar alla på olika instrument. Genom att se hur de beskriver sin egen undervisning vill jag jämföra om det finns likheter och skillnader i de metoder de använder.
Metoden som jag ansåg passade bäst för den här undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. För att kunna sätta mig in i en annan persons upplevelser är detta strukturerade samtal en nödvändighet för att resultatet skall få det djup som situationen kräver.
Syftet var att undersöka om instrumentlärare använde sig av olika metoder trots att de skulle lära ut samma rytm. Resultatet visar att lärarna använde sig av sammanlagt fem olika metoder och att de kombinerade dessa på lite olika sätt trots att förutsättningarna var lika för alla lärare. Det rörde sig om en elev i tio-årsåldern som var nybörjare på instrumentet och undervisningen är begränsad till 20 minuter per vecka och det var samma rytm de skulle lära ut. Därför är det intressant att lärarna använde så skilda metoder för just det här momentet, trots att de lade ungefär lika stor vikt vid notläsning och hade samma utbildning, fastän vid olika skolor.
Anja Fors
Man behöver två händer för att spela ett stråkinstrument, spelar det då någon roll vilken hand som för stråken och vilken hand som trycker ner strängarna? Att vi som pedagoger undervisar och kommer undervisa både höger- och vänsterhänta elever finns det ingen tvekan om. Vanliga frågor hos föräldrar till vänsterhänta barn är: ska mitt vänsterhänta barn spela fiol/cello med höger för att kunna spela orkester? Kan mitt barn bli professionell musiker och få jobb i en orkester om hon/han spelar vänsterhänt? Det är också en ekonomisk fråga att bygga om till vänsterinstrument eller köpa ett vänsterinstrument vilket ofta är lite dyrare. Att spela högerhänt är att följa den rådande normen och det finns som redogjort både ekonomiska och praktiska skäl varför det är lättare för i första hand omgivningen om alla spelar högerhänt. En försvårande omständighet för den lärare som eventuellt intresserar sig för frågan är att det finns mycket lite pedagogisk litteratur som tar upp hur vänsterhänta kan undervisas i stråkinstrument. Utifrån de diskussioner som förs på internet i forum och i sociala medier verkar frågan om hur vänsterhänta ska spela stråkinstrument vara kontroversiell både bland pedagoger och utövande. Det faktum att frågan inte utforskats tillräckligt och att det även bland musiker är en så obearbetad problematik belyser vikten av mer forskning.
Charlotta Paulin
Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar ser på sin delaktighet i sina barns pianospel och vad deras syfte med barnens musicerande är. Studiens syfte delas upp i tre frågeställningar; Vad är enligt föräldrarna syftet med att deras barn spelar piano? Hur ser föräldrarna på sin delaktighet i sina barns spel?, samt Hur ser förutsättningarna ut för att lära sig spela piano idag? Undersökningens urval bestod av sex föräldrar till barn som tar pianolektioner på Kulturskolan Södermalm i Stockholm. Inget av barnen i fråga gick på någon särskild undervisning som följde en specifik skolning så som Suzukimetoden. Som metod användes den kvalitativa forskningsintervjun med låg grad av standardiserade frågor. Studien omfattar även vetenskaplig litteratur, artiklar och internetbaserade källor. Studiens resultat visade att föräldrarna hade svårigheter att formulera ett syfte med barnets pianospel och föreföll inte ha funderat över detta tidigare. Samtliga föräldrar uttryckte att det viktigaste var att barnet upplevde pianoundervisningen som stimulerande och lustfylld. Det föreföll självklart för föräldrarna att deras barn skulle få utveckla sina intressen fritt och på egna initiativ. I analysen kopplades detta till 1800- talets borgerliga bildningsideal som i hög grad levt vidare in i dagens kollektiva uppfattning om barns fostran och utbildning. Ingen av respondenterna uppgav att de någonsin hade reflekterat över sin delaktighet i barnens pianospel. Det framkom dock att föräldrarna var delaktiga i högre grad än vad de verkade vara medvetna om. Föräldrarna såg sig själva i första hand som stöttande och uppmuntrande i sina barns pianospel och menade att det främst var på detta sätt deras delaktighet tog sig uttryck. Samtliga respondenter gav också uttryck för att de kände sig musikaliskt eller pedagogiskt otillräckliga gällande att hjälpa barnet om det fick problem med pianoläxan. Ingen av föräldrarna redovisade en god uppfattning om lärarens övningsinstruktioner till eleven. I stället uttrycktes ett stort förtroende gentemot lärarens förmåga att förmedla dessa till eleven utan förälderns inblandning.
Felicia Nielsen
”En skala går att leka” – en studie om hur musikpedagoger ser på sambandet mellan lek och musik samt hur de för in lek i sin verksamhet.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur musikpedagoger ser på sambandet mellan lek och musik, kopplingen mellan lek och lärande i musik samt hur de för in lek i sin verksamhet. Vägledande forskningsfrågor har varit: hur uttrycker musikpedagogerna sina upplevelser och erfarenheter av kopplingen mellan lek och musik? Hur inkorporerar musikpedagogerna leken i sin verksamhet? Vilken betydelse tillskriver de leken som pedagogiskt verktyg? Vilka effekter genererar leken i musikpedagogernas verksamhet?
Studien rör sig tvärvetenskapligt då den behandlar områden såsom lek, kreativt skapande, lärande och musikpedagogik. Undersökningen vilar på Knutsdotter Olofssons teori om lek och vidare utgör Sundins tankegångar om en ny musikpedagogik, där barnet får stå i centrum en av utgångspunkterna för undersökningens innehåll. Studiens empiriska material består av intervjusamtal, vilka genomförts med fem musikpedagoger som verkar inom skilda sammanhang riktade mot barn och ungdomar.
Resultaten belyser hur pedagogerna ser på barns musikaliska lärande och gemensamt för pedagogerna är att de betraktar aktiviteterna leka och spela, i mötet med barnen, som synonyma och inte som två skilda saker. Pedagogerna ger vidare uttryck för att själva delta i leken/spelet med barnen snarare än ställa sig bredvid och observera.
Metoderna pedagogerna uttrycker att de använder sig av består bland annat av organiserade lekar med pedagogiska syften, som exempelvis dramalekar. Andra metoder har karaktär av transformering, där en pedagog använder sig av dockor, en annan bygger upp en sagovärld med hjälp av scenografi och karaktärer. Strävan att få in improvisation, fri tolkning och eget komponerande under lektionen, där barnet ges direkt möjlighet till eget skapande uttrycks som viktigt. Vidare betonas samspelet, där lärare och elev spelar ihop eller flera elever spelar ihop. Gemensamt för pedagogerna är att de söker använda metoder som ger upphov till en musikundervisning fri från prestationskrav. Merparten av pedagogerna anordnar konserter med barnen, men ingen tillämpar tävling då de för in lek i musikpedagogiska sammanhang. Pedagogerna tillskriver vidare leken en interaktiv betydelse i de musikpedagogiska sammanhangen. Här ger pedagogerna uttryck för att bejaka barnens kreativa processer genom att tillämpa ett gemensamt turtagande i mötet med barnen.
Nyckelord: lek, musik, barn, musikpedagogik, kreativt skapande.
Klas Ahlman
Uppsatsen är en receptionshistorisk studie av Satie genom svenska aktörer och arenor 1890- 1980. Studiens syfte var att undersöka Satiereceptionen i Sverige med fokus på mottagandet av Saties musik, dess betydelse för stilriktningar i musikutvecklingen, samt dess påverkan på musik av svenska tonsättare. Undersökningen bedrevs genom receptionsforskning där ett brett källmaterial granskades. För eftersökning av påverkan från Satie i musik av svenska tonsättare användes stilkomparation. Studien klarlägger att från slutet av 1920-talet fram till slutet av 60-talet överväger de mer oförstående och avståndstagande framställningarna av Satie och hans konst. Perioden från början av 1970-talet intill 1980 präglas av en större förståelse och ett mer genuint intresse för Satie och hans musik. Studien visar att 1970-talet markerar startpunkt till Saties bredare genomslag i Sverige och han anses betydande för moderna tonsättare som Terry Riley, John Cage och La Monte Young. Saties musikestetik återfinns i viss mån i musik av Knut Brodin, Ulf Björlin, Carl-Bertil Agnestig och Mats Persson.
Agneta Guldberg
Eftersom det inte finns mycket skrivet om ledarskap och genus vad gäller röst består ramen i uppsatsen av dels en redovisning av en del litteratur i ämnet ledarskap och genus, dels en genomgång av skillnader i röstanvändning mellan kvinnor och män såväl historiskt som nutida.
Syftet med uppsatsen är att belysa kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om muntlig kommunikation och om talrösten som professionellt verktyg.
Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnliga vd:ar vilka är anonyma. Avsikten med intervjuerna har inte varit att få en generaliserbar uppfattning om kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om röst och muntlig kommunikation, utan snarare att fånga in en liten grupp och få en bild av hur deras tankar och erfarenheter påverkar dem.
Annelie Daun Bladh
Poetry Slam är en rörelse som växt fram i Sverige under 90-talet och har sitt ursprung i USA. Det är en tävlingsform för poesi, där poeter framför sina egna dikter. Poetry slam-rörelsen har blivit mer och mer synlig och fångar upp ett intresse från, inte minst, unga människor. Det anses ibland, att dikt inte fångar en allmänhet på grund av sin svårtillgänglighet. Widegård ger uttryck åt detta i en recension i GP 081027 ”I det här landet finns ju en utbredd, närmast neu-rotisk, rädsla för allt som luktar poesi eller är udda och ansträngande på något sätt”. Poetry Slam verkar för en förändring av gamla traditioner (1900-talet) i poetisk gestalt-ning, uttryck och sammanhang. Såväl innehåll som gestaltning har betydelse vid poängbe-dömningen från en frivillig jury ur publiken. I ett historiskt perspektiv går det att göra en jämförelse med retorikens actio. I den litterära dikten (utgiven), kommer orden till oss i textbilden istället för muntligt och gestaltningen har inte samma självklara plats.
Genom studien undersöks det gestaltande framförandet, hur det tar sig uttryck i Poetry slam-sammanhang och vid diktläsning i mer traditionella sammanhang. Skillnader och likheter be-lyses i de olika sammanhangen. I viss mån söks också svaret om gestaltningen kan vara en bidragande faktor för ett underlättande av mottagandet av diktuppläsningen i mötet med en publik.
I undersökningen har använts tre metoder: observation, intervju och analys för att belysa oli-ka aspekter på gestaltning. Observation har genomförts av tre olika poesiläsningssituationer utifrån rollen som publik. I det sammanhanget är det främst interaktionen med publiken som undersöks och bygger på retorikens begrepp ethos, pathos och decorum. Intervjuer har genomförts med f.d. Poetry slam-poeten Olivia Bergdahl och den litteräre (ut-givne) poeten Kennet Klemets i syftet att undersöka attityder, generella drag av gestaltning och medvetenhet kring dessa. Analyser har gjorts av tre utvalda och upplästa dikter skrivna av olika poeter och avser de paralingvistiska elementen.
Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring gestaltning inom Poetry Slam. Det mönster som trädde fram hos de framgångsrika poeterna följde oftast en dramaturgisk form. Utmär-kande drag i gestaltningen var bl.a. ett snabbt tempo, hög energi, underliggande puls och rytm som bröts av med kontraster. I den traditionella diktuppläsningen återfanns ett återhållet känsloutspel, genomgående lugna tempon, relativt långa pauser samt ett subtilt användande av dynamik och satsmelodi. Undersökningens resultat visar att poeter som har en avskalad gestaltning kan ha det som ett medvetet förhållningssätt, men det kan förmodligen också bero på en omedvetenhet. Genom Gelangs forskning inom retoriken ser man att variationen av energi och dynamik i exempelvis röst och gestik skapar förutsättningar för framföranden att upplevas som engage-rande och närvarande, vilket också denna studien visar.
Tobias Malm
Ensemblespel är en alltmer dominerande form av musikundervisning på högstadiet. Gehörsorienterad musik lärs ut med hjälp av bl.a. olika typer av notation. Vilka syften tjänar notbilden i dessa sammanhang, hur används den och vad lär sig eleverna? Är notation ett metodiskt redskap, praktiskt hjälpmedel, gammal vana eller kanske ett hinder? Enligt forskning finns en brist på läromedel för ensemblespel i högstadiet. Ett förslag på vad ett sådant material skulle kunna heta är låtmallar och behovet av dessa och riktlinjer för hur de bör se ut, prövas i denna undersökning.
Syftet med denna studie var att belysa musiklärares syn på notation i ensemblespel på högstadiet och ur denna ta fram riktlinjer för hur sådan bör se ut.
Kvalitativa, öppna forskningsintervjuer genomfördes med fem olika musiklärare på högstadiet. Dessa fick även framställa ett notmaterial på en förutbestämd låt, vilket analyserades, resonerades kring och beskrevs vid intervjutillfället. Samtalen spelades in och transkriberades, omarbetades till meningskoncentrat och i viss mån narrativ i jagform. Resultatet analyserades, kategoriserades och tolkades till en helhetsbeskrivande text i enlighet med en fenomenografisk forskningsansats, samt till riktlinjer för hur en låtmall bör se ut.
Fyra olika kategorier av hur ensembleundervisning bedrivs identifieras ur studien. Bristen på läromedel härleds till att det inte finns ett tillräckligt stort behov av ett notmaterial i de vanligaste kategorierna av undervisning. Låtmallar är ett bra, pedagogiskt material som det främst finns ett behov av inom den kategori där eleverna har möjlighet till egen övning under lektionerna. Inom vilken kategori av ensemblespel en lärare undervisar, antas vara kopplat till resurser i form av tillgång till instrument och lokaler. Benämningen låtmall prövades och slogs fast gentemot resultatet, en ny definition gjordes och en punktlista för hur en sådan bör se ut togs fram.
Katarina Dahlberg
Uppsatsen handlar om lärarrösten, framförallt de kvinnliga pedagogernas röster. Innehållet består dels av en mindre undersökning av taltonläget hos en grupp kvinnliga pedagoger samt en kompletterande enkätundersökning. Dessutom beskriver den delar av forskning och studier som berör ämnet. Resultatet visar att taltonläget hos lärare inte kan antas höjas efter en arbetsdag. Höjningen i taltonläget finns sannolikt hos alla människor och påverkas av andra faktorer. Det som undersökningen styrker är att taltonläget tenderar att ligga högre hos lärarrösten än hos genomsnittet. För lärare är rösten ett viktigt arbetsredskap. Med röstträning och ökad kunskap och medvetenhet om rösten skulle förutsättningarna för en god rösthälsa sannolikt öka.
Senast upppdaterad: 2024-03-13