Malcolm Cederberg
Syftet med studien var att undersöka vilka kommunikativa möjligheter och begränsningar TV-spelet Guitar Hero har att erbjuda för musikinlärning. En observation på barn mellan sex till tio år gjordes för att synliggöra hur de unga deltagarna använde sig av kommunikativa resurser i sitt utövande av musikspelet Guitar Hero. Frågeställningarna för studien formulerades som:
Spelsituationen filmades i en deltagande observation och analyserades mot teorier om multimodalitet och design för lärande för att belysa kommunikativa resurser i spelsituationen. Studien vilar också på spelforskarna Gee och Prensky’s teorier om spelens pedagogiska möjligheter som belyser de lärandeprinciper bra spel har att erbjuda. I analysen av resultaten diskuteras att spelet inte ska ses som ett pedagogiskt musikinstrument utan snarare som en simulator för den sociosemiotiska domänen musik där fler aspekter på musikutövandet tas med, inte bara gitarrspel utan notläsning, förståelse för låtens form osv. De yngsta deltagarna som inte kunde spela gitarr kunde dock väldigt snabbt komma in i spelet och gestalta musiken medan de äldre deltagarna som redan kunde spela gitarr gick utanför spelets begränsningar med sitt musikaliska kommunicerande. Det framgick även hur deltagarna i studien levde sig in i spelet och identifierade sig med avataren i spelet.
Nyckelord: Musikpedagogik, Guitar Hero, TV-spel, multimodal, designteori, barn
Handledare: Annika Falthin
Henrik Mattsson
Syftet med den här uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur pianopedagoger undervisar i ornamentik. Med ett hermeneutiskt perspektiv i enlighet med Patel & Davidsson (2011) och Westlund (2009) valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fyra klassiskt inriktade pianopedagoger intervjuades. I bakgrunden hänvisas till frågor om interpretation och olika pedagogiska undervisningstraditioner, för att ge förståelse för hur pianopedagogen dels utför musiken och dels undervisar den. Ornamental praxis inom de tre stilperioderna senbarock, klassicism och romantik är representerad i den historiska bakgrunden, med exempel från kompositörerna Bach, Mozart och Chopin. Intervjufrågorna baserades på hur lärarna går tillväga i undervisningen av ornament. Informanterna fick allmänna frågor om ornamentik, frågor mer specificerade på undervisning samt frågor från musikexempel. Då intervjufrågorna analyserades uppstod tre teman som kan sammanfattas med ornamental interpretation, spelteknik och pedagogik. Dessa teman diskuteras sedan i relation till tidigare forskning inom interpretation och pedagogik samt till historiken inom ornamentik. Resultaten gav förståelse om ornament, att de ska vara en hjälp att förstärka musikens uttryck. Funktionen hos ornament kan vara melodisk, harmonisk, rytmisk eller till för att skapa en speciell klangfärg. Ornament ska spelas på pulsslaget som regel men ju längre fram i musikhistorien man kommer, desto fler undantag finns. Ornament börjar som regel uppifrån inom senbarocken. Så är det även i klassicismen men där finns undantag då de istället börjar på huvudtonen. Inom romantiken börjar de som regel oftare på huvudtonen. Resultaten gav även en större förståelse för pedagogiska frågor: vilka ornament som bör fokuseras på i undervisningen, övningsteknik av ornament, vilken repertoar som är lämplig vid undervisning av ornament samt hur förenkling av ornament i undervisningssituationen kan ske. Avslutningsvis diskuterades reflektioner över metod och idéer inför fortsatta studier.
Sökord: piano, ornament, drill, senbarocken, klassicismen, romantiken, undervisning
Handledare: Per-Henrik Holgersson
Susanne Gunnersen
Inom Nadine Georges röstmetod The Four Qualities Of The Voice, definieras fyra olika sorters karakteriseringar av röst: low male, high male, low female, high female, vilka i princip kan sägas motsvara bas, tenor, alt och sopran. I metoden tränas de fyra olika klangerna, kopplade till text ur Shakespeare. Metoden Full Voice ger utrymme för skådespelaren att tala med full röststyrka så att vibrationer uppstår i kroppen.
Frågeställningarna som ställs i detta arbete avser att nå en fördjupad kunskap om hur professionella skådespelare beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att använda nämnda röstmetoder. Genom att finna mönster av upplevelser hos intervjupersonerna, undersöks metodernas tillämpbarhet inom scenisk gestaltning. Undersökningen är kvalitativ. Metoden som används är fenomenografisk och kopplad till ett hermeneutiskt förhållningssätt i analysarbetet.
Studien baserar sig på intervjuer med fyra professionella skådespelare som har olika lång erfarenhet i yrket. Dessa deltog i oktober 2012 i en tio dagars workshop i Stockholm, under den engelska röstpedagogen Nadine Georges handledning.
Resultaten visar att i arbete med tonerna breddades informanternas registeromfång både inom modal och huvudregister. Metoden Fyra röstkvaliteter blev för undersökningsdeltagarna lika mycket ett emotionellt arbete som röstligt. Andningsövningar väckte sinnliga kategorier som känsel, hörsel och syn, dessa öppnar upp för närvaron. Metoden Full röstvolym hjälpte deltagarna att ta plats med sina röster i den sceniska gestaltningen. Övningarna visade snarare på att de var processinriktade än instruktionsinriktade.
Nyckelord: Nadine George, The Four Qualities Of The Voice, Fyra Röstkvaliteter, Full Voice, röstträning, Roy Hart, Alfred Wolfsohn.
Handledare: Maria Calissendorff, Per-Henrik Holgersson
Stefan Schöning
Sättningen gitarr, bas och trummor, där gitarristen också är sångare, har funnits vara mycket utmanande. Gitarren är det enda instrument i sättningen riktigt lämpat för både ackord- och solospel. Då det kan vara svårt att kombinera komp- och sologitarr, samt gitarrspel och sång, har problemet framförallt legat i ett meningsfullt och intressant uppfyllande av det musikaliska rummet. Dessa svårigheter har upplevts som något gitarrutbildning sällan berör, varför syftet med arbetet var att lägga grunden till en metod för utbildning av gitarrelever i bluestrio. Detta gjordes genom att studera tidigare forskning om didaktik, samt undersöka hur gitarrister i olika bluestrios kombinerade de ovan nämnda elementen. Frågeställningarna var:
Som teoretisk utgångspunkt valdes ett antal tankar ur John Deweys filosofi för hur pedagogik bör bedrivas. Centralt var målens och växandets betydelse, ett meningsfullt innehåll med en tydlig och underlättande progression, samt att eleven till stor del bör göras delaktig och ges möjlighet att upptäcka svar, istället för att få dessa presenterade av läraren.
Som metod för arbetet valdes kvalitativ analys av åtta olika låtar. Detta för att visa på olika sätt att variera och kombinera element i gitarr- och sångstämmorna. I gitarrstämman var det vanligt att låta elementen avlösa varandra, längre stunder ägna sig åt ett enskilt element eller helt blanda ihop dem. Simultant gitarrspel och sång förenklades genom att sänka komplexiteten i stämmorna, bara ägna sig åt en stämma i taget eller ge dem en likartad, ibland helt unison, utformning. De olika kombinationerna av element och stämmor kan dock även ha varit musikaliska val snarare än speltekniska.
Analysresultaten bearbetades sedan genom Deweys lärandeteorier samt tidigare forskning om handledning och vanliga metoder vid självstudier av gehörsmusik.
En metod för utbildning av gitarrelever i bluestrio skulle kunna utgå från bluestolvan som formel, med en position av pentaskalan knuten till formeln. Då dessa två moment kopplas ihop kallas detta för ett kognitivt schema, vilket sedan övas genom att spela låtar som håller sig till bluestolvan i olika tonarter och där eleven kan ägna sig åt ett element i taget. Schemat kan byggas ut med varianter av formeln och låtar som gradvis ges fler moment, tills en helt fri utformning av gitarrstämman är möjlig. För att koppla undervisningen mer till det övergripande målet (att spela gitarr och sjunga i en bluestrio) är det är bra om läraren, när eleven kan ta hand om gitarrstämman själv, går över till att spela bas.
Kombinationen gitarrspel och sång kan övas genom att börja med låtar där eleven ägnar sig åt en stämma i taget och sedan gå vidare med låtar som har unisona eller liknande stämmor. Slutligen kan låtar som möjliggör en fri kombination av stämmorna spelas. Parallellt med den individuella undervisningen bör eleven medverka i en bluestrio. Gruppen kan träffas varje vecka, där vartannat möte är innebär handledning och reflektion, och vartannat består av eget arbete.
Handledare: Johan Nyberg
Fanny Pålsson
Syftet med undersökningen är att fördjupa och bredda kunskaperna om hur personal inom Daglig verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning arbetar musikpedagogiskt. Syftet är också att undersöka hur personalen anser att musiken påverkar arbetstagarna. För att uppnå syftet lyfts två frågeställningar fram: Hur ser personalen på musikens inverkan på arbetstagarnas utveckling och vilka eventuella pedagogiska metoder arbetar personalen utifrån?
För att kunna svara på frågeställningarna har observationer och kvalitativa intervjuer genomförts på två olika Dagliga verksamheter. Genom att arbetstagarna arbetar med musik som uttrycksform visar undersökningens resultat att arbetstagarna utvecklas i det sociala samspelet. Resultaten visar också att arbetstagarnas sociala och musikaliska förmåga förbättras när de med hjälp av personalen arbetar med musiken. Detta beskriver Vygotskij som den egna närmsta utvecklingszonen (Zone Of Proximal Development). En annan slutsats som kan dras är att personalen arbetar utifrån metoder, verktyg och ramar som de på egen hand har arbetat fram utifrån olika bakgrund och erfarenheter. Exempel på dessa metoder är:
Nyckelord: Funktionsnedsättning, musikpedagogik, socialt samspel, Daglig verksamhet.
Handledare: Johan Nyberg
Fredrik Vislander
Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om hur elgitarrister tillika elgitarrpedagoger i Sverige idag uppfattar värdet av goda färdigheter i notläsning. Studien kan bidra med slutsatser om i vilken utsträckning man som elgitarrpedagog bör undervisa i notläsning. Undersökningen berör även samband mellan respondenternas bakgrund såsom ålder och utbildning och deras syn på notläsning samt deras arbetsområden som musiker och syn på notläsning. Även synen på hur undervisning i notläsning bör bedrivas, när det är lämpligt att börja notläsningsundervisningen och vilka verktyg som kan användas för detta undersöktes. Undersökningen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning.
Resultaten visar att en majoritet av respondenterna anser att det går att arbeta som musiker (som elgitarrist) med små eller inga notläsningskunskaper. Dock är man då låst till vissa typer av arbetsområden, till exempel blir det då svårt att arbeta inom teater/musikal. Vidare framkommer att äldre respondenter värderar sin notläsningsförmåga högre än vad yngre respondenter gör och respondenter med högskoleutbildning anser i större grad än övriga respondenter att god notläsningsfärdighet är viktigt. Inom vilka områden respondenterna har de flesta av sina uppdrag verkar avgöra deras attityd till hur viktigt det är med god notläsningsförmåga. Vad gäller undervisning framkommer i bakgrundslitteraturen att det finns forskning som visar att en för tidig start av notläsningsundervisning kan hämma elevernas generella musikaliska utveckling och respondenterna i föreliggande undersökning anser i hög grad att det är elevens mognad och intresse som ska vara avgörande för när notläsningsundervisningen ska börja. Vidare visar undersökningen att respondenterna anser att det är viktigare för en pedagog att kunna läsa noter än det är för en musiker. Det framkommer även att elgitarrister anses vara sämre notläsare än musiker som spelar andra instrument och anledningarna till detta anses bland annat vara instrumenttekniska skäl och avsaknad av notläsningstradition.
Nyckelord: Notläsning, instrumentalundervisning, elgitarr, elgitarrister, populärmusik, pedagog, musiker, musikpedagogik, metodik.
Handledare: Annika Falthin
Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka specifika karaktärsdrag i soulsång. Detta görs genom en triangulering av ett röstforskningsexperiment som mäter det subglottala trycket, röststyrkan och spektrum, intervjuer av soulsångerskors upplevelse av att sjunga soul samt röstanalys av soulsångerskors soulsjungande. Det som har framkommit av uppsatsens tre undersökningar är att soul sjungs med en mörk klang, att twang är en sångteknik man använder sig av i genren samt användningen av hårda ansatser. På grund av undersökningarnas olika karaktär var det inte möjligt att koppla alla resultaten till varandra. De resultat som var gemensamma för de kvalitativa undersökningarna, ljus klang på höjden, wail, fri frasering och variationer av melodin, olika register samt varierad fonation, kunde inte det kvantitativa experimentet bekräfta. Det kunde heller inte dementeras, vidare forskning skulle kunna ge fler svar på vad som karakteriserar soulsång.
Nyckelord: soul – sound – wail – twang – soulsång – klang – LTAS – subglottalt tryck – sångsound – sångteknik – rösten – sångpedagogik – röstforskning
Handledare: Susanna Leijonhufvud
Denna uppsats behandlar kunskapskraven för musik i Läroplanen för grundskolan från 2011. I uppsatsen analyseras och tolkas kunskapskraven utifrån en avgränsad begreppsapparat. Denna begreppsapparat är primärt hämtad från den del av filosofin och de filosofer som behandlat kunskapsteoretiska problem såsom Platon, Hume Kant Habermas och andra. Analysen och tolkningens syfte är att utifrån en hermeneutisk metod bidra till en förståelse av kunskapskraven för musik samt att bidra till utvecklandet av historiskt förankrade kunskapsbegrepp som är praktiskt tillämpbara i samband med musik. I uppsatsen analyseras de individuella kunskapskraven utifrån om de är heterogena eller homogena i sin kunskapsprofil samt om manifesterandet av kunskapen som avses kan kräva att eleven använder sig av verbal kommunikation. Med heterogenitet och homogenitet avses huruvida ett kunskapskrav kräver en eller flera typer av vetande för att uppfyllas. Analysen tar primärt fasta på huruvida kunskapsobjekten för kunskapskraven är orienterade mot fenomen eller idéer samt om de kräver att eleven manifesterar en eller flera vetandetyper utifrån en teori om sådana formulerade av Habermas. Vidare sammanställs tolkningen av de individuella kunskapskraven varvid resultatet visar att merparten av kunskapskraven uppvisar en homogen kunskapsprofil, att ungefär hälften av dem kan kräva verbal kommunikation samt att två av Habermas vetandetyper dominerar. Resultatet av analysen och tolkningen diskuteras sedan i relation till skolverkets kommentarmaterial beträffande kunskapskraven samt utifrån lärarperspektiv och elevperspektiv.
Nyckelord: kunskapskrav, homogenitet, heterogenitet, vetandetyper, talakter, idé, fenomen, tyst kunskap.
Handledare: Annika Falthin
Lisa Gudmundson
”Det är ju svårare för dig, du har ju inga knappar att trycka på” och ”Jag förstår om du inte vill improvisera, men det vore kul” är exempel på uttalanden sångare ibland kan stöta på i undervisningssammanhang. Ska musikpedagoger behöva gå varsamt fram på tå bland vokalister när det kommer till improvisation? Syftet med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sångelever på gymnasienivå ser på momentet sångimprovisation i undervisningen och hur de går till väga i sitt utövande. Undersökningen utgår från tre frågeställningar:
Fem sångstudenter, varav tre tjejer och två killar, har observerats och intervjuats. Resultatet visar att alla studenter, i egenskap av sångare, upplever hinder när de improviserar. Dessa hinder benämns och kategoriseras i undersökningen som osäkerhet, prestationsångest och utanförskap. För att ta sig förbi dessa hinder använder sig eleverna en blandning av två verktyg som kategoriseras som teoretiska kunskaper och att lyssna. Den fördelen som eleverna upplever när de improviserar, i egenskap av sångare, sammanfattas som en kreativ frihet. Den kreativa friheten innefattar bland annat förmågan att kunna manipulera sitt sound och därav variera sångens ljud samt möjligheten att variera de vokaler och konsonanter sångaren använder sig av i sitt improvisationsvokabulär. Undersökningen påvisar inga skillnader i förhållandet till sångimprovisation beroende på om sångaren är kille eller tjej. Däremot visar det sig att alla elever i undersökningen upplever att de, i egenskap av sångare, skiljer sig från instrumentalisterna under lektionerna i jazzensemble.
Nyckelord: sångimprovisation, jazz, genus, sång, gymnasium, jazzensemble
Handledare: Johan Nyberg
Maria Hentzel
I en värld där vi ständigt blir matade med reklam blir det allt viktigare, från reklamvärldens sida, att höras genom mediebruset. Genom att använda sig av en så kallad speakerröst i radio- och TVreklam, förstärker man reklambudskapet och möjligheten till påverkan ökar. Valet av speakerröst sker via särskilda röstförmedlare på företag med egna speakerröstarkiv, dit uppdragsgivarna vänder sig med önskemål om hur de vill att rösten ska låta. Föreliggande studies syfte är att undersöka speakerröstens betydelse i samband med produktion av radio- och TV-reklam utifrån röstförmedlarnas perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har utförts med fem informanter, som alla arbetar som röstförmedlare och resultaten har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där författarens egen förförståelse spelat in i tolkningarna. Resultaten har visat att speakerrösten främst bidrar med att förstärka trovärdigheten i reklambudskapet. Röstförmedlarna har visat prov på stor kunskap om rösten men verkar sakna en adekvat röstteknisk vokabulär för att uttrycka denna kunskap. Den typiska speakerrösten har visat sig vara fri från dysfunktionalitet, ha en varierad dynamik och intonation samt en fyllig klang. Förutom ett bra röstmaterial måste speakern också ha god kännedom om sin röst och ha lätt för att anpassa sin röst efter eventuell regi i inspelningssituationen.
Sökord: speakerröst, TV-reklam, radio-reklam, reklamspot, hermeneutik, reklampåverkan, röstpåverkan
Handledare: Susanna Leijonhufvud
Niclas Steeve
Att åka på charterresa till ett varmt land, har sedan 1960-talet kommit att bli det vanligaste sättet för oss svenskar att resa. I en charterresa ingår flyg, boende och eventuellt måltider. Väl på plats blir du omhändertagen av kunniga och serviceinriktade personer som kommer göra sitt allra bästa för att du ska få en så bra och innehållsrik vistelse som möjligt. De som arbetar ute på de olika resmålen är reseledarna. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka förekomsten av röstträning, eller talövningar under utbildningen av reseledare hos tre stora svenska charterbolag. Hur ser deras utbildningar ut för blivande reseledare, och hur förberedda är reseledarna som kommer ut på de väntande arbetsuppgifterna där rösten blir ett viktigt arbetsredskap. Jag vill belysa yrkets olika arbetsområden, ur ett röstligt perspektiv, och ur ett intresse för en logonom. På vilket sätt påverkas rösten av yrkets stressiga och intensiva arbetstempo? Genom intervjuer med sju reseledare, och utifrån min egen erfarenhet från yrket kommer dessa frågor belysas. Finns där delar i yrket, utifrån de medverkandes uppfattning, som kan anses vara röstkrävande. Och på vilket sätt påverkar det eventuellt deras rösthälsa. Studien görs utifrån ett hermetiskt perspektiv där de olika delarna blir, reseledarna, resebolagen, min egen erfarenhet som reseledare och blivande logonom.
Nyckelord: reseledare, utbildning, logonom, röstträning, talövningar, hermeneutik, röstkrävande.
Handledare: Susanna Leijonhufvud
Ulrika Zettersten
Uppsatsen undersöker vad talövningar kan ge sångrösten. Fem professionella, välutbildade sångpedagoger har fått tre talövningar att använda med sina elever i deras individuella sångundervisning. Syftet är att se om dessa talövningar utvecklar sångrösten. För att undersöka detta har ett försök utvecklats bestående av tre grundläggande talövningar som använts under tre veckors tid, intervjuer med sångpedagogerna samt enkäter till sångeleverna som genomfört försöket. Sångpedagogerna har svarat på intervjufrågorna utifrån hur de själva upplevt övningarna, ur sitt eget perspektiv och tillsammans med de enkäter eleverna fick fylla i har tolkningar ur ett hermeneutiskt perspektiv gjorts. Resultatet visar att talövningarna är relevanta och fyller en viktig funktion för sångröstens utveckling. Hur mycket plats talövningarna ska få ta och hur ofta de kan användas skilde däremot markant i sångpedagogernas svar. Talövningarna uppfattades som ett av flera verktyg för en bättre sångröst. Resultatet från intervjuer och enkäter visar att intresset för rösten som en helhet, gällande både tal- och sång är stort.
Sökord: Logonom, talövningar, sångpedagog, sång, röstvård, hermeneutik
Handledare: Susanna Leijonhufvud