logo

Examensarbete 2020

Sammanfattning

På vilket sätt kan ensemblelärare arbeta med elevernas motivation inom ämnet ensemble? Vilken kunskap behöver ensembleläraren för att förhindra och häva motivationskollaps? I denna uppsats undersöks via intervjuer med ensemblelärare och i relation till egna erfarenheter av ensembleundervisning dessa frågor med syfte att avtäcka och problematisera vad som står på spel i de sammanhang när eleverna tappar sin motivation. I studien medverkar sex lärare som alla arbetar på olika gymnasier i Stockholmstrakten. Ensemblesituationens komplexitet och rörlighet påverkar frågeställningen och intervjuerna varför resultatet visar sig som bilder och exempel på att praktiken kan variera, men ändå ha gemensamma drag. Svaren från informanterna ger flera perspektiv, men i uppsatsen redovisas en uppsättning påverkansfaktorer som samtliga lärare tog upp. Förebilder, förväntningar och mål, mediapåverkan, mognad och gruppdynamik. Undersökningen av dessa faktorer utgör stommen i uppsatsens resultatdel. Informanterna visade sig ha en del gemensamma metoder för att motivera eleverna, varav arbetet med att ge eleverna ansvar för allt mer i sin utbildning under gymnasiets tre år var den vanligaste. Även ett öppet och kommunikativt klimat i ensemblesalen för att förhindra gruppdynamiska problem och vikten av att som lärare hjälpa eleverna med en fungerande övningsstudieteknik framkom som fungerande verktyg.

Nyckelord: Motivation, motivationskollaps, ensembleundervisning, praktisk kunskap, musikundervisning.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att från ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken roll komposition kan ha i den kommunala kulturskolans instrumentalundervisning. Med ”roll” menas: hur, i vilken utsträckning och varför eller varför inte komposition används. Jag har också undersökt och analyserat olika strategier och övningar som kan vara till hjälp vid komposition, samt hur dessa kan utformas som uppgifter att genomföra med elever. Resultatet visar att det inte finns någon entydig roll för momentet komposition inom instrumentalundervisningen i den kommunala kulturskolan men att det kan finnas olika motiv för att använda momentet för olika typer av syften; komposition som mål eller medel. Kulturskolan kan erbjuda mer än enbart ordinär instrumentalundervisning i form av kurser i musikproduktion, låtskrivande eller att spela i band som exempel. Här kan komposition användas med fördel som ett mål med syftet att eleverna får utveckla sina musikskapande färdigheter; komposition får i detta avseende ett intrinsikalt värde. Inom instrumentalundervisningen går det att implementera komposition som ett medel, eller ett verktyg, för att främja lärande i den riktning som kan vara av intresse och nytta för eleven; komposition får i detta avseende ett instrumentellt värde.

Nyckelord: sociokulturellt perspektiv komposition, låtskrivande, kulturskolan, undervisning,

Handledare: Frans Hagerman

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att genom ett kulturhistoriskt perspektiv undersöka varför elever som spelar stråkinstrument avslutar sin undervisning och om det finns någon skillnad mellan elever som spelar småstråk (fiol, altfiol) och storstråk (cello, kontrabas). Metoden som används i studien är en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsformer, dels i form av en enkätundersökning som skickats till ett antal kulturskolelärare, och dels kvalitativa intervjuer av fyra kulturskolelärare. Resultatet av ovanstående undersökningar läser jag sedan genom det kulturhistoriska perspektivet. Undervisningen på kulturskolan är en frivillig skolform. Eleven väljer själv sitt instrument och fortsätter spela så länge den vill. När denne sedan avslutar sin undervisning på egen begäran får läraren ofta svaret att eleven tappat intresse eller liknande. Dock får jag ofta känsla av att orsaken är annan än att enbart intresset har svalnat. I undersökningen går det att se en stark koppling mellan den sociala samvaron i och runt undervisningen och elevens förmåga att övervinna trösklar i den musikaliska utvecklingen. Det som också kan verka självklart är att ett större instrument innebär fler utmaningar i logistik och transport och att effekten blir att elever avslutar sitt spelande. Det som utifrån resultatet är överraskande är att storleken på instrumentet inte har någon betydelse, utan där eleverna spelar större instrument har vårdnadshavare har en större vilja och förmåga att lösa de potentiella utmaningarna.

Nyckelord: gruppundervisning, identitet, kulturhistoriska perspektivet, kulturskola, stråkundervisning

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur begreppsutveckling och lekstrukturer tar sig uttryck i arbete med improviserat samspel med utgångspunkt i öppna kompositioner. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i tre forskningsfrågor: 1. Hur yttrar sig begreppsutveckling och vilka roller får det för det gemensamma musikaliska skapandet? 2. Vilken funktion får lekstrukturer, särskilt i form av samförstånd, när en grupp barn skall spela och improvisera tillsammans? 3. Hur upplever eleverna musiken och samspelet? Den tredje frågan fungerar framförallt som stöd i att besvara de första två frågorna.

Studien som ligger till grund för uppsatsen genomfördes genom att författaren, tillsammans med två pianopedagoger genomförde en workshop under två dagar. I workshopen deltog tre pianoelever till den ena pedagogen. Under workshopen undervisades eleverna i improviserat samspel med utgångspunkt i tre stycken komponerade av Mats Persson. I och med uppsatsförfattarens medverkan i workshopen agerade hon som deltagande observatör. Workshopen dokumenterades även genom filminspelning, fotografier samt ljudupptagningar. För en fördjupad insikt i elevernas upplevelser genomfördes även kvalitativa intervjuer. Det filmade materialet ligger i fokus för analysen. Materialet har analyserats med en för studien framtagen matris i vilken specifika händelseförlopp har punktmarkerats, kategoriserats, samt nedtecknats i kronologisk ordningsföljd. Anteckningar från observationer samt de transkriberande intervjuerna har beaktats i den mån de relaterar till de händelser som punktmarkerats i filmerna.

Den teoretiska grund utifrån vilken studiens resultat har analyserats bygger främst på Vygotskijs fantasi- och kreativitetsbegrepp och förståelse för begreppsbildning, samt Knutsdotter Olofssons lekteori. Studien påvisar bland annat att det i improviserat samspel är viktigt att det råder samförstånd gällande såväl begrepp som spelregler utifrån vilka ramverket för det improviserade samspelet definieras. För att uppnå detta behöver outsagda regler och konventioner belysas på ett för eleverna begripligt sätt.

Nyckelord: begreppsutveckling, improvisation, komposition, lek, musikaliska konventioner, musikaliskt samspel, samförstånd, öppen komposition

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

En kompositionsprocess riktad till barn kan innehålla olika komponenter så som visuella inslag, pedagogiska ansatser och lekfullhet. Studiens syfte var att ta del av och analysera barnkompositörers arbetsprocess och deras reflekterande kring sin musikkomposition. Med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet har tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika kompositörer. I intervjuerna framkommer vilka musikaliska aspekter de tar i beaktning vid komposition riktat till barn i förskoleålder samt vilka pedagogiska implikationer de tycker är viktiga. Glädje, lekfullhet, pedagogik, melodispråk är några av de komponenter som lyfts fram. För att kartlägga variationer i kompositörernas uppfattningar används en fenomenografisk metod och svaren har kategoriserats i följande huvudrubriker; Harmoni, Struktur och Pedagogik.

Nyckelord: Barnmusik, komposition, pedagogik, utvecklingspsykologi, barnlåtar inom digitala medier

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studiens syfte var att genom kvalitativa intervjuer med fem informanter från fyra olika dagliga verksamheter ta reda på hur de arbetar musikpedagogisk samt hur de ansåg att musiken påverkade arbetstagarna generellt och hur den utvecklade deras lärande i musik. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin samt teorin om situerat lärande. Resultatet visade att samtliga informanter arbetade utifrån ett musikpedagogiskt perspektiv och med pedagogiska metoder, hämtade ifrån erfarenheter och, eller tidigare kunskap vid val av metod och innehåll i musikaktiviteten. Resultatet visar även att arbetstagarna utvecklas och påverkas på många olika sätt av att använda sig utav musik på den dagliga verksamheten. Genom vägledning av personalen har arbetstagarna givits möjlighet att utveckla sitt musikaliska lärande i socialt samspel och kommunikation. Några framstående aspekter är att musiken bland annat har bidragit till: ökat självförtroende, nya erfarenheter genom musicerande ihop samt känslan av att bemästra någonting, så som ett instrument.

Nyckelord: Musikpedagogik, daglig verksamhet, intellektuell funktionsnedsättning, musik, socialt samspel

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studien handlar om att belysa skillnader i sångteknik mellan manliga korister och solister genom kvalitativa intervjuer. Med hjälp av tidigare forskning inom akustik, sångteknik och sångpedagogik strävar jag efter att undersöka hur sångare kan lära sig att sjunga både i kör och solo och hur sångpedagogen arbetar för att lära ut korrekt sångteknik för respektive genre samt hur körledaren bör hantera individuella röster i kombination med körens klang. Fyra informanter deltog i semistrukturerade kvalitativa intervjuer kring huvudämnet och forskningsfrågorna. För att tolka den insamlade empiri så objektivt som möjligt har jag tagit hjälp av det kulturpsykologiska och sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att det går att kombinera de två stilarna som sångare med medvetenhet om de tekniska och psykologiska skillnaderna mellan dem. För en sångpedagog handlar det om att lära ut en solid grundteknik och förklara skillnaderna i individuell klang mellan körsång och solosång. En körledare har mycket att vinna i fråga om klang, nyanser och rösthälsa genom ökad kännedom om röstens funktion.

Nyckelord: körsång, klassisk sång, opera, sångteknik, sångpedagogik, a cappella

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien var att med fenomenologin som grund uppnå en ökad kunskap om den intersubjektiva upplevelsen av fenomenet ‘förtroende i rösten’. Genom att undersöka fem karriärssäljare i deras arbetssituation har jag fångat upplevelser av fenomenet ur ett första- och ett tredjepersonsperspektiv. Med samtal och observationer har beskrivningar och upplevelser ur de två perspektiven samlats in och tillsammans utgör de existenser av fenomenet ‘förtroende i rösten’. Med fenomenologin som grund har jag analyserat dessa existenser och gör ett försök till att hitta fenomenets kärna och innersta väsen; essensen. Fenomenet har undersökts med ett fokus på rösten och den icke-verbala kommunikationen. Resultatet visar att fenomenets essens ligger i en transcendental upplevelse där sändare och mottagare genom andning, lyssnande och närvaro möts i en känsla av att “klicka”.

Nyckelord: Förtroende, röst, intersubjektivitet, kommunikation, trovärdighet, närvaro, icke-verbal kommunikation, Edmund Husserl, säljsamtal, fenomenologi.

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tre kulturskolepedagoger uppfattar och beskriver att de arbetar med att förebygga och hantera scenskräck hos sina elever. I studien valde jag att i begreppet scenskräck väva in prestationsångest, nervositet och stress, vilket betyder att scenskräck fick fungera som ett samlingsbegrepp för alla tre nämnda tillstånd. Tidigare forskning pekar på att orsakerna till scenskräck både är biologiskt och kulturellt betingade. Precis som hos urtidsmänniskan förbereder dagens människokropp sig på att fly vid en ångestfylld situation, trots att de fysiska reaktionerna såsom höjd puls och svettningar inte längre underlättar situationen utan istället leder till försämrad prestation och kanske ännu mer ångest. De kulturella förväntningarna på en individ kan också leda till prestationsångest på grund av för höga krav från omgivningen. Enligt forskningen har pedagogen en avgörande roll i förebyggande och hantering av elevers scenskräck inför musiklektioner och musikframträdanden. För att samla in empiri genomfördes kvalitativa intervjuer med tre kulturskolepedagoger. Den tidigare forskningen och insamlad empiri tolkades med hjälp av det kulturpsykologiska perspektivet, ett vetenskapligt perspektiv som betonar relationen mellan kultur och individ vilket var relevant för studien. Gemensamt hos informanterna var bland annat att alla tre pratade om att scenskräck beror på både biologiska reaktioner i kroppen samt det sociala samspelet mellan människor, vilket alltså även bekräftas i tidigare forskning. Resultatet visade att pedagogen har en viktig roll i förebyggande och hantering av scenskräck hos eleven, och mycket pekar på att arbetet handlar om att genom bland annat accepterande av känslor och avdramatisering skapa trygghet hos eleven så att denne kan tillgodose sig kunskap på lektionerna och anta successivt större utmaningar och på det viset förbereda sig för till exempel konserter.

Nyckelord: scenskräck, prestationsångest, nervositet, stress, pedagogik

Handledare: Frans Hagerman

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur fenomenet gehör är situerat på en musikhögskola, samt hur studenter och lärare förhåller sig till fenomenet. En instrumentell fallstudie genomfördes genom att följa en student på en större svensk musikhögskola. Genom observationer av en gehörslektion, en satsläralektion och en orkesterlektion samt en intervju med studenten framkom det att fenomenet gehör är situerat på olika sätt i olika lektioner och att studenter och lärare förhåller sig olika till fenomenet beroende på kontext. Det framkom även att studentens önskan om att tillhöra en viss praxisgemenskap påverkar dess deltagande och vad denne anser är viktig kunskap att ha.

Nyckelord: gehör, gehörsundervisning, fallstudie, musikhögskola, högre musikutbildning, student, situerat lärande, legitimt perifert deltagande, inlärningsstrategi

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

I denna uppsats diskuterades några pianopedagogers syn på och uppfattningar kring elevers motivation och lärande i pianospel kopplat till grundteknik, inom kulturskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra pianopedagoger uppfattar att motivation gällande grundteknik kan skapas inom ramen för pianoundervisning i kulturskolan. Av intresse var också att få insikt i eventuella gemensamma begrepp samt material. Studien avgränsades till en svensk storstad. I studien användes kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjuer, där respondenterna fick resonera kring ett antal frågeställningar gällande pianospel och pianopedagogik. Analysmetoden utgick ifrån tematisk analys, där arbetet med intervjumaterialet gick ut på att försöka hitta teman och kategorier i lärarnas resonemang. I resultatet redogjordes för respondenternas utsagor, där de själva satte ord på företeelser inom pianovärlden och tankar kring lärarrollen, ett ergonomiskt förhållningssätt till sitt instrument och kring elevers övning. De fick även reflektera kring psykologiska faktorer gällande mental träning i samband med pianospel och pianopedagogik. Resultatet pekar på att det finns variationer i vilka metoder som anses vara mest ändamålsenliga när det gäller bland annat teknik, och även variationer vad gäller uppfattningar av olika begrepp med relevans för motivation i pianoundervisning.

Nyckelord: pianospel, pianopedagogik, motivation, pianoteknik, grundteknik, ergonomi

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer samt granskning och jämförelse av övningsböcker för piano inriktade mot nybörjarundervisning, undersöka hur olika diskurser kan påverka lärande och undervisning på piano. Böckerna kommer att granskas i språk, bilder och repertoar utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt avseende. I resultatet presenteras likheter och skillnader mellan böckerna utifrån följande teman: gehör, notläsning, improvisation och låtval för att uppmärksamma eventuella skillnader i böckerna sinsemellan. Genom tre pianopedagogers berättelser kommer deras åsikter och tankar att kopplas samman med böckernas innehåll för att upptäcka hur olika diskurser kan påverka lärandet. Resultatet visar på att böckernas olika diskurser kan påverka lärandet olika beroende på elevens och lärarens olika kulturella och sociala strukturer. I diskussionen diskuteras och klargörs dessa skillnader ur olika perspektiv med uppsatsens tidigare kapitel som grund.

Nyckelord piano, musikdidaktik, pianoskolor, övningsmaterial för piano, kritisk diskursanalys.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med min studie är att undersöka hur gitarrlärare förhåller sig till gitarrlektioner på YouTube i dagens digitaliserade värld. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra gitarrlärare där tre av dem är verksamma på kulturskolor och den fjärde är en gitarrlärare på det estetiska gymnasieprogrammet med inriktning musik. Det insamlade materialet har tolkats med hjälp av fyra begrepp från kulturpsykologisk teori scaffolding, artefakter, mediering och kommunikation. Resultatet från intervjuerna visar olika syn på YouTube och andra webbaserade lektioner från olika lärare, där några positiva samt negativa attityder på lektionerna presenteras. Positiva attityder som framkommer är professionsutveckling, noggrannhet samt att öka elevens egna initiativ. Negativa attityder som lyftas fram är bristfällig kvalitet, förpackning och innehållet, anpassning av repertoar, feedback och den fysiska närvaron av pedagogen.

Det som har märkts är att lärarna har olika syn på Youtube som gitarrlärare. Precis som i tidigare forskningar, där några ser fördelar och andra ser nackdelar med videolektioner. Tidigare forskning lyfter fram att i traditionell undervisning börjar läraren efter ett tag tappa interaktionen med eleven och en tydlig struktur fattas i lektionen, medan mina respondenter inte delar samma åsikt och ser att interaktionen inte kan ske digitalt utan måste vara på plats i samma rum mellan läraren och eleven.

Nyckelord: Musik, gitarr, YouTube, pedagogik, sociokulturellt, scaffolding, artefakter, kommunikation, formativ bedömning, intervju, kvalitativ

Handledare: Frans Hagerman

Ladda hem som pdf