Vårdrelaterade smittor i förskolan

I svenska förskolor finns totalt en halv miljon barn och anställda. Många barn drabbas av smittsamma infektioner i denna miljö, därför har Smittskyddsinstitutet (SMI) inom tema vårdrelaterade smittor i samhället valt att belysa smittor på förskola.

Foto: Susanne Karregård Intresset för hygien i förskolan har ökat under senaste åren. Socialstyrelsen driver ett nationellt tillsynsprojekt under 2009 som syftar till att ge en samlad bild av infektionsläget, ungefär 125 kommuner har anmält intresse. I Göteborg har Smittskyddsenheten i Västra Götaland drivit ett projekt med hygiensjuksköterska i förskola (HYFS). Hygiensköterskan har gjort hygienronder på ett stort antal förskolor och undervisat personalen. En kostnadsanalys vid Göteborgs universitet visade att om barnens översjuklighet minskar kan samhället spara 40 miljoner.

Virus orsakar 90 procent av infektionerna

Respiratory syncytial virus (RSV) är den vanligaste orsaken till infektion i de nedre luftvägarna hos barn yngre än ett år. Monoklonala antikroppar kan ges förebyggande. Denna behandling är mycket dyr och reserveras för barn i riskgrupper under RSV-säsongen. För att underlätta ställningstagande till förebyggande behandling publicerar SMI varje vecka under säsongen en rapport om var i landet RSV har diagnostiserats.

Influensan drabbar oss regelbundet varje vintersäsong och orsakar frånvaro från arbetsplatser, skolor och förskolor. Ibland uppstår även pandemier såsom under 2009. För att följa hur många som insjuknar samt vilka ålderskategorier som främst drabbas har SMI flera olika övervakningssystem för influensa. Oavsett pandemi eller vanlig epidemi insjuknar en hög andel av barnen under de första levnadsåren då de är naiva för influensavirus.

Omkring 90 procent av luftvägsinfektionerna orsakas av virus. Dessa virusinfektioner kan inte botas med antibiotika till skillnad från de infektioner som orsakas av bakterier.

SMI följer upp vaccinationer i Sverige

Vaccination är en strategi som används för att reducera förekomst av pneumokocker och Haemophilus influezae (Hi). Dessa bakterier ger luftvägsinfektioner men orsakar även allvarligare sjukdomstillstånd. Det finns flera olika typer av dessa bakterier. Vaccin mot de vanligaste typerna av båda dessa bakterier ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Vaccin mot en subtyp av Hi, typB eller Hib, används i Sverige sedan 1993 och har lett till en dramatisk minskning av allvarliga Hi infektioner. För att studera effekten av vaccinet samlar SMI in alla Hi stammar som orsakat invasiv sjukdom i samarbete med de kliniskt mikrobiologiska laboratorierna. Dessa bakteriestammar jämförs med varandra och relateras till klinisk information om patienterna som insamlas i samarbete med smittskyddsläkarna.
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner och är närmast att betrakta som ”normalflora” i näsan hos små barn. Det finns 91 kända typer av pneumokocker. Ett vaccin mot dessa bakterier introducerades i Sverige den 1 januari 2009. Det ger skydd mot 7 vanliga pneumokocktyper. Detta vaccin har reducerat antalet invasiva sjukdomsfall hos barn i USA, samt även medfört en viss immunitet hos vuxna. Distributionen av de olika serotyperna skiljer sig geografiskt och varierar även över tiden . Detta medför att skyddseffekten av vaccinet kan variera med tid och land. Risk finns dock för att invasiva infektioner orsakade av icke-vaccintyper kan selekteras fram . Dessa nu ovanliga typer kan då öka i antal efter vaccinstarten eftersom det finns immunitet mot de vanligaste typerna. Detta kan medföra ökad spridning av bakterier med ändrad antibiotikakänslighet och andra sjukdomsframkallande egenskaper. Det är därför viktigt att följa förändringar i distribution av typer som ger infektion. Sedan 1987 har SMI vart femte år samlat in invasiva stammar från de kliniska mikrobiologiska laboratorierna . Sedan 2006 har denna insamling utökats och sker nu kontinuerligt för att studera vilka stammar som sprids och därigenom effekten av vaccinet. Stammarna typas med avseende på kapseltyp, så kallad serotypning, för att följa en eventuell ökning av icke-vaccintyper eller annan förändring av serotypsdistributionen. I samarbete med Smittskyddsläkarna samlar SMI även in klinisk information om patienterna som relateras till de olika bakterietyperna.

Prover från smittsamt tarmvirus analyseras

Rotavirus orsakar gastroenterit hos främst barn i förskoleåldrar. Liksom andra tarmvirus är rotavirus mycket smittsamt. I Sverige sjukhusvårdas cirka 2000 barn under fem år årligen på grund av i huvudsakligen samhällsförvärvade rotavirusgastroenteriter. I och med att de flesta barn i Sverige går i förskolan smittas barnen lätt av rotavirus genom dagliga kontakter med andra jämnåriga barn.

För att få kunskap om vilka rotavirusstammar som cirkulerar i landet har SMI under en treårsperiod samlat in prover från barn med rotavirusgastroenteriter från olika sjukhuslaboratorier i landet för typning. Till skillnad från vinterkräksjukan finns det vacciner som kan ges i förebyggande syfte mot akut rotavirusgastroenterit.