Höjd beredskap för ny aggressiv bakteriestam
Spridning av aggressiva Clostridium difficile-stammar blir en allt viktigare fråga i stora delar av världen. I början av året rapporterades ett utbrott av en särskilt aggressiv form i Köpenhamnsregionen. Sverige har hittills haft endast ett fall av denna svåra bakterietyp, men det är sannolikt bara en tidsfråga innan dessa stammar breder ut sig även här. SMI samarbetar nu med landets laboratorier för att förstärka övervakningen och ett nytt rapporteringssystem ska påbörjas.
C. difficile-infektion (CDI) är vanligt före-kommande inom vården, framför allt hos äldre personer och efter antibiotikabehandling. Under 2007 diagnostiserades över 8 000 fall i Sverige, vilket är en ökning jämfört med en tidigare studie i mitten av 1990-talet då dryga 5 000 fall konstaterades. En studie baserad på Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister visar att såväl antalet vårddygn som antal vårdtillfällen och dödsfall där CDI finns registrerat bland diagnoserna långsamt ökat senaste tioårsperioden.
Aggressiv typ
Många internationella studier har visat att C. difficile kan sprida sig på vårdavdelningar. En speciellt aggressiv typ av denna bakterie har under senare år expanderat i Nordamerika och i Europa. I början av 2009 rapporterades om utbrott av C. difficile typ 027 på sjukhus i Köpenhamnsregionen. Hur den världsomfattande och relativt snabba spridningen av C. difficile 027 gått till är i dag okänt, men utbrott i vårt närområde innebär sannolikt en högre risk för spridning till svenska sjukhus, likt den spridning som skett i Holland, Belgien och norra Frankrike.
I England har man kunnat visa ett minskat antal fall, sannolikt tack vare insatser inom bland annat vårdhygien. Detta visar på vikten av att ha ett kontinuerligt och/eller återkommande rapporteringssystem.
Två uppföljande projekt
Under första halvåret 2008 samlade Smittskyddsinstitutet (SMI) in nära 600 isolat av C. difficile som var resistenta mot antibiotikumet moxifloxacin, vilket är en preliminär markör för den spridningsbenägna typen 027 som dock endast utgjorde ett fall. (Typ 027 motsvarar typ SE10 i SMI:s databas.) Resultaten indikerade dock spridning av andra C. difficile-typer varför två uppföljande projekt har påbörjats under 2009:
- Övervakning av specifika typer vid två tillfällen (vecka 11 och 39) där samtliga landets laboratorier erbjuds skicka in alla nya isolat under en vecka eller minst fem isolat.
- Frivillighetsrapportering via SmiNet2 (ett elektroniskt webb-baserat rapporteringssystem som används för rapportering av smittskyddslagens sjukdomar).
Stort intresse och engagemang
Enligt preliminära siffror insamlades under vecka 11 över 240 C. difficile-isolat från 25 av landets 29 laboratorier, något som visar på stort intresse och engagemang. Eftersom insamlingen i skrivande stund ännu inte är färdig och data inte analyserats i detalj kommer siffrorna sannolikt att revideras. En komplett och mer utförlig rapport kommer att redovisas på temaårets hemsida i juni.
Den kommande insamlingen vecka 39 kommer att komplettera dessa data och möjliggöra en analys av den totala typfördelningen, eventuella skillnader mellan mättillfällena och den lokala fördelningen i region eller per sjukhus.
Frivillig rapportering
Baserat på de nya kartläggningar som gjorts vid SMI har vi bedömt utvecklingen så allvarlig att en bättre övervakning och återkoppling av det epidemiologiska läget är helt nödvändig. Vi håller därför på att i samråd med laboratorierna utveckla ett system för frivillig laboratorierapportering.
Systemet beräknas kunna tas i drift under hösten 2009. Målet är att snabbare kunna upptäcka ansamlingar av fall, följa utvecklingen i relation till antibiotikaanvändningen samt följa effekt av motåtgärder. Systemet är nu under sin första fas för testning.
Text: Thomas Åkerlund, Karin Tegmark-Wisell, Ingela Alefjord, Johan Struwe
Figur 1. Staplarna visar vanliga C. difficile-typer under början av 2000-talet samt de vanligaste under den så kallade moxifloxacinstudien under 2008.
Uppdaterad 2009-09-29 12:42
Information och utbildning
C. difficile-projektet 2009 inleddes i januari med en SMI-dag i ämnet som är sammanfattad på SMI:s hemsida. Avrapportering av projektet sker fortlöpande till landets laboratorier, via temaårets hemsida och genom SMI:s nyhetsbrev EPI-aktuellt.
Dessutom har projektet som mål att ge en föreläsningsserie under hösten, där dels information om C. difficile och dels rapportering från studierna kommer att presenteras.
Nyhetsarkiv
Temaår 2009
För andra året i rad fokuserar SMI på ett särskilt tema – i år är temat Vårdrelaterade smittor. Läs mer
Fakta & fördjupning
Clostridium difficileinfektion
33 påträffade typer av 100 hittills typade isolat
Bland de 100 hittills typade isolaten har 33 typer påträffats varav sju typer representerar 52/100 eller 52 procent (Tabell 1). De övriga 26 typerna fördelas på 48 isolat (4 eller färre isolat per typ).
Inget isolat har hittills identifierats som PCR ribotyp 027 (SE10). Fyra av de sju hittills dominerande typerna har känd internationell nomenklatur (UK-typ), exempelvis 001. Alla utom SE13c är tidigare kända typer i Sverige och SE17, SE37 samt SE19c var dessutom vanliga i moxifloxacinstudien från 2008 (Figur 1).
Noterbart är att typ 13c har ett ovanligt bandmönster och extern konfirmering kommer sannolikt att behövas. Förutom typning kommer alla isolat att testas för känslighet mot fem olika antibiotika: moxifloxacin, erytromycin, klindamycin, metronidazol och vankomycin.
Resultaten är fortfarande för ofullständiga för att dra några slutsatser om anhopningar av specifika typer i olika geografiska områden.