Ordlista

Här har vi förklarat många av de fackuttryck som finns i texterna under temaårets sidor.

Ord

Förklaring

Agens Den mikroorganism som orsakar sjukdomen, "smittämnet".
Antikroppar Proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen.
Antivirala medel Mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation. De botar inte virussjukdomar, utan bromsar dess utveckling.
Badklåda Orsakas av en parasit som kan penitrera människans hud vid bad i sött och bräckt vatten. Sjukdomsinformation
Badsårsfeber Orsakas av olika vibriobakterier och innefattar symptom som sårinfektioner och blodförgiftning. Sjukdomsinformation
Bakterie Encellig, kärnlös mikroorganism.
Bunyavirus En stor virusfamilj som kan infektera djur och människa. De flesta medlemmar i den här familjen kan smittas genom fästingar och myggor.
Cellulära Höra till en cell.
Cerkarie Larvstadium hos sugmask (trematod).
ELISA Enzyme-Linked ImmunoSorbet Assay, serologisk test.
Epidemiologi Läran om ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten.
Epidemisk Har att göra med vad som kan orsaka epidemier.
Exposition/Exponering Att utsättas för, komma i kontakt med (i dessa fall olika smittämnen).
Feces Avföring, bajs.
Flavivirus En virusfamilj bestående av RNA-virus (se nedan).
Genotyp En typ som identifierats genom att ha likheter i sin arvsmassa med flera men inte alla av samma art.
Gensegment Del av en gen.
Genteknik Tekniska tillämpningar av kunnande i genetik. Genteknik är ett antal olika tekniker som används för att undersöka och överföra generna. Det är ett kraftfullt verktyg för grundforskning om celler och deras komponenter.
Habitat En miljö som är lämplig för en viss art att leva i.
Helblod Blod som inte befriats från någon beståndsdel.
Hemorragisk Orsakad av blödning. Blödarfeber, viral hemorragisk feber (VHF) är allvarliga sjukdomar som finns i tropiska och subtropiska områden. Vissa av dessa sjukdomar finns även i Europa.
Patogen Sjukdomsframkallande.
Incidensen Antalet nya fall av en sjukdom i en viss population under en viss tidsperiod.
Inkubationstiden Den tid som förlöper från infektionsstillfället till insjuknandet.
Interferon En grupp ämnen som produceras i kroppen bland annat i samband med vissa infektioner
Isolat Inom mikrobiologi och biokemi en koloni av identiska mikroorganismer, härrörande från en enskild mikroorganism som isolerats ur en blandad population.
Kontaminerat Förorenat.
Korsreaktioner Immunförsvaret identifierar strukturer från närbesläktade agens.
Lyssavirus Det virus som orsakar rabies.
mRNA-processen Messenger-RNA, de ribonukleinsyror som överför det genetsiska budskapet från DNA i kromosomerna till ribosomerna i kroppens celler.
Mutera Förändring i det genetiska materialet.
P4-laboratorie Ett säkerhetslaboratorium för mikrobiologi, mikroorganismer (ej kemiskt lab) med högsta säkerhetsklass.
Pandemi Epidemi, vanligen en infektionssjukdom, som sprids över världsdelar.
Parasit Organism som utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad, dock normalt utan att den senare dödas. En organism som lever av och på eller i en annan organism, en värd, genom att ta sin näring från denna.
PCR Polymerase Chain Reaction, en metod som gör det möjligt att inom några timmar göra ett stort antal kopior av ett önskat DNA- eller RNA-segment.
Protozo Urdjur, en encellig organism med en eller flera kärnor.
Puumalavirus Det virus som orsakar sorkfeber.
Realtids-PCR Bygger på traditionell PCR men med fördelen att reaktionsförloppet kan följas kontinuerligt.
Replikation Duplicering av en DNA-molekyl till två kopior.
Reservoar Där smittämnet alltid finns. Kan finnas i miljön (till exempel sötvatten) eller i en population av djur (till exempel gnagare). Orsakar ingen sjukdom hos bäraren.
RNA Ribonukleinsyra (RNA) är en makromolekyl som finns i alla levande organismer. En del virus har sitt genom uppbyggt av RNA. Hos levande celler finns det genetiska materialet i form av den besläktade, mer stabila molekylen DNA medan RNA återfinns i mer kortlivade molekyler.
Sero- och molekylärepidemiologiska läget Kunskapen kring förekomsten av ett visst smittämnes förekomst i en viss befolkning eller förekomsten av markörer för genomgången infektion eller vaccinationsskydd.
Serologi Term skapad när man i bakteriologins barndom på 1870-talet observerade att serum, den klara vätska som avskiljs när blod levrar sig, kunde användas för diagnostiska ändamål. Metoderna bygger på antigen-antikroppsreaktioner.
Serum En gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodceller.
Subtyp En typ som har större likheter i sin arvsmassa med vissa men inte alla inom samma genotyp.
Typning Klassificering av exempelvis olika smittämnen, mikroorganismer.
Vaccinationsgenombrott Att ett vaccin inte haft avsedd verkan, det vill säga att man blir sjuk trots vaccination.
Vektor Inom medicin en bärare, vanligen en insekt eller annat leddjur, som överför ett smittämne till människa, djur eller växt. Man skiljer mellan mekanisk och biologisk vektor. Mekanisk vektor är till exempel en fluga som blir förorenad av ett smittämne och överför detta till livsmedel. Biologisk vektor är ett djur i vilket smittämnet genomgår en utveckling som är nödvändig för den vidare spridningen. Malariamyggan är till exempal biologisk vektor för Plasmodium, som orsakar malaria.
Verotoxin Gift som produceras av bakterien Escherichia coli.
Virala hemorragiska febrar Blödarfeber orskat av virus. Sjukdomsinformation
Viremi Virus finns cirkulerande i blodet hos en infekterad individ.
Virulens Graden av förmåga hos en mikroorganism att framkalla sjukdom.
Virus Mycket små mikroorganismer som kräver levande celler för att föröka sig.
Virusgenomet Arvsmassan hos virus.
Ytvatten Sjöar, vattendrag och hav. Motsatsen till ytvatten är grundvatten.
Zoonos Infektionssjukdomar som kan smitta mellan djur och människa.

Tipsa en vän

Uppdaterad 2008-05-16 16:08