Artikelarkiv

  • Hur vanligt är det med inhemsk akut hepatit E i Sverige?

    Hepatit E finns endemiskt i Sverige och är inte endast en importsmitta, men personer med nonA-nonC hepatit som inte varit utomlands testas sällan för hepatit E, vilket gör att endemisk smitta sällan upptäcks.

  • Grönsaker allt vanligare som smittkälla vid matförgiftningar

    Under senare år har färska grönsaker, örter, sallater och böngroddar uppmärksammats mer och mer som en möjlig smittspridare vid matförgiftning. Allt fler utbrott har misstänkts eller kunnat spåras till denna typ av livsmedel. Denna typ av produkter är speciellt känsliga med tanke på att de normalt äts utan värmebehandling och då de ofta importeras till Sverige kan det vara svårare att spåra ursprunget till smittan. Salmonella, Campylobakter och EHEC är exempel på bakterier som kan spridas med dessa livsmedel.

  • Våg av nya infektioner kräver träffsäkrare smittskydd

    Sedan 40 år dyker det upp en ny om året – aldrig förr har vi stått inför så många nya infektioner som i dag. Smittskyddet måste ständigt förnya sig och skaffa nya redskap. Smittskyddsinstitutet (SMI) lanserar projektsamarbetet SMIGIS.

  • Salmonellautbrott orsakat av importerad ruccolasallad

    Den 4 november meddelade företaget Ewerman AB i Helsingborg i ett pressmeddelande att de dragit tillbaka produkter med ruccolasallad från leverantören La Veneta i Italien. Salmonella hade upptäckts vid provtagning av ruccolasallad i Ewermans egenkontroll. Tre veckor senare skickade Coop ut information om att även de återkallat ett parti italiensk ruccolasallad p.g.a. Salmonella-fynd.

  • Svårfångade zoonoser utmanar forskare

    Infektioner orsakade av Cryptosporidium och Giardia drabbar varje år tusentals människor i Sverige. Ändå vet vi mycket lite om smittvägar, i vilken utsträckning de är zoonoser och vilka djur man i så fall ska hålla ett extra öga på.

  • Förorenat vatten sprider smitta

    Klimatförändringar som leder till fler översvämningar och fler bräddningar av avloppsvatten kan öka risken för spridning av Giardia och Cryptosporidium.

  • Amerikansk hudleishmaniasis aggressivare

    Rapporteringen av hudleishmaniasis ökar – en förklaring är ökade migrationsströmmar till följd av krig. Sjukdomen medför både medicinska och sociala komplikationer: de allvarliga såren och vanprydande ärrbildningarna innebär ett socialt stigma.

  • En svår sjukdom som kan behandlas kostnadseffektivt

    Visceral leishmaniasis (VL eller -kala-azar) drabbar fattiga människor på landsbygd och utan behandling är dödligheten cirka 95 procent. Sjukdomen förekommer i ett 60-tal länder men sex länder, Indien, Nepal, Bangladesh, Sudan, Etiopien och Brasilien, dominerar. VL finns även i Sydeuropa där den i början av 1990-talet spreds bland hivinfekterade intravenösa missbrukare.

  • Leishmaniasis – försummad sjukdom på frammarsch

    350 miljoner människor i 88 länder riskerar att drabbas av leishmaniasis. Varje år insjuknar omkring två miljoner i infektionen och 70 000 avlider, främst utsatta människor i utvecklingsländer. Sjukdomen riskerar dessutom att spridas till nya områden genom folkomflyttningar och klimatförändringar.

  • Lyssajakt i Fyledalen

    Allt pekar på att även Sverige har fladdermöss som är bärare av rabies/lyssavirus. Till skillnad från andra djur kan de dessutom överleva en sådan infektion. Därför fångar och provtar man nu levande fladdermöss – och ju fler desto enklare att beräkna risken för människor.

  • Rabies – en 100 procent dödlig sjukdom

    Rabies förekommer över hela världen med undantag av Antarktis, Australien samt några enskilda länder och öar. Sjukdomen, som kan drabba alla däggdjur – inklusive människa, leder så gott som alltid till döden. Världshälsoorganisationen uppskattar antalet humanfall per år till mellan 30 000 och 70 000, de flesta i u-länder.

  • Hur vanlig är badsårsfeber?

    Under 2006 anmäldes 41 fall av vibrio-infektion, varav åtta var så kallad badsårsfeber. Drygt hälften av samtliga fall hade troligen smittats i Sverige.
    Nästan tre fjärdedelar av de inhemskt infekterade personerna var män. Åldersfördelningen var ojämn, med en topp bland barn och upp till 30-årsåldern samt en nästan lika hög topp i gruppen 60–80-åringar.

  • Varmare vatten ökar infektionsriskerna

    Högre temperaturer ger fler badare. Men det kan samtidigt betyda fler fall av badsårsfeber, badklåda och mag-tarminfektioner. Det ställer också krav på en effektivare smittspårning liksom ett ökat behov av information till allmänheten.

  • Studie av Campylobacter kartlägger dold smitta

    SMI kommer i ett samarbete med Statens Seruminstitut i Danmark (SSI) att genomföra en sero-epidemiologisk studie, det vill säga analysera blodserum, för att försöka göra en uppskattning av antalet verkliga fall av Campylobakterinfektioner i ett tvärsnitt av den vuxna populationen i Sverige.

  • Sommaren hottar upp många zoonoser

    Smittskyddsinstitutets arbete med temat för 2008 – Zoonoser & Klimatförändringar – är i full gång. Projektdeltagarna i fokusområdet Livsmedel arbetar med åtta projekt rörande bakterier, virus och parasiter som sprids via livsmedel. Majoriteten av projekten handlar om bakterier, framförallt Campylobacter, EHEC och Salmonella.

  • Se upp för korna i hagen!

    Enterohemorragisk E. coli (EHEC) är toxinbildande bakterier som kan orsaka blodiga diarréer hos människor och som även kan leda till betydligt allvarligare komplikationer som njursvikt och neurologiska besvär.

  • Färre fall av EHEC hittills i sommar – men svårare komplikationer

    Hittills i år har 128 EHEC-fall anmälts till SMI, varav ca hälften har uppgetts vara smittade i Sverige. Detta är en lägre andel inhemskt smittade fall än under tidigare år, men sju av dem har utvecklat hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), vilket är en relativt hög siffra jämfört med tidigare år.

  • Mycket harpest i norra Sverige

    Hittills i år har SMI tagit emot 103 anmälningar av harpest. Även om antalet harpestfall alltid varierar kraftigt mellan åren, är detta ovanligt många anmälningar och man får gå tillbaka i statistiken till toppåret 2003 för att hitta en lika hög siffra vid denna tid på året.

  • Stort utbrott av Salmonella Agona på Irland och i Storbritannien men få fall i Sverige

    Hittills i år har 14 inhemska fall av S. Agona rapporterats i Sverige. Endast två av dem har samma undertyp (PFGE) som den aktuella utbrottsstammen på Irland.

  • SMI förbereder sig för tropiska sjukdomar

    En av effekterna av klimatförändringar kan vara att klimatet i Sverige blir allt varmare och torrare. Det gör att tropiska sjukdomar som vi tidigare varit förskonade från kan etablera sig här. En del av dessa sjukdomar sprids med hjälp av myggor och fästningar. Dessutom kan de få hjälp av fåglar eller andra djur och på så vis färdas över landsgränser.

  • Missvisande skillnader i EHEC-rapportering

    I vissa län finns naturliga orsaker till en hög förekomst av EHEC. Men de stora variationerna i antal fall mellan länen beror också på skillnader i screening-rutiner. Dessutom testar inte alla län för all EHEC. Nu studeras provtagningen.

  • Vilda djur undersöks i jakt på smittämnen

    I jakten på nya såväl som gamla bekanta infektioner, har Smittskyddsinstitutet (SMI) stor nytta av att arbeta med och provta vilda djur, som rör sig i områden där smittämnena cirkulerar naturligt i miljön.

  • Giardia kan smitta mellan djur och människa

  • Sena uppföljningsprov krävs vid TBE-diagnos hos vaccinerad

    Smittskyddsinstitutet (SMI) misstänker vaccinationsgenombrott i ett 20-tal fall av TBE. Av dessa upptäcktes nästan hälften under 2007. Antikroppsmönster kan för dessa patienter misstolkas som gammal immunitet.

  • Studier av virulensfaktorer beträffande Influensa A

    I vintras fick Smittskyddsinstitutet (SMI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) beskedet att Formas stöttar ett samarbetsprojekt med två miljoner kr under perioden 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010. Under denna period ska grupper på SLU och SMI studera influensa A från människor och djur.

  • Karaktärisering av svenska högpatogena influensa A H5N1-stammar

    I samarbete med SMI, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) pågår ett arbete med att karaktärisera hela virusgenomet för ett tjugotal H5N1-stammar från fåglar provtagna i Sverige under 2006.

  • Zoonoser först ut när människor ska skyddas

    Från och med 2008 kommer Smittskyddsinstitutet (SMI ) att varje år lyfta fram ett särskilt tema – först ut är Zoonoser och klimatpåverkan.

    Text: Marco Morner

  • Sorkfeber mot nya dystra rekord

    Text: Marco Morner

    Patienter säger att det är det värsta de varit med om. Under första halvan av säsongen har fallen av sorkfeber nästan tiodubblats jämfört med motsvarande period förra året. Ett mycket stort sorkbestånd kommer troligen att ge många fler smittade. Nu hoppas vi på ett rejält snötäcke som håller sorken kvar i skogen.

Uppdaterad 2008-09-29 15:34