Sexuellt överförda infektioner – vilka konsekvenser får ökningen?
Publicerad i Smittskydd nr 4 2007
Under flera år har vi sett en kontinuerlig ökning av antalet anmälda fall av klamydia och i år har vi dessutom kunnat notera en viss ökning av syfilis hos homosexuella män samt av hivinfektioner. Klamydiafallen ses främst hos yngre personer och de årliga kampanjerna som riktas till ungdomar tycks ha haft liten eller ingen effekt.
Den signal denna statistik sänder är att man i allt mindre utsträckning använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. Den enda rimliga förklaringen till detta är att man nu inte är lika rädd som tidigare för att dra på sig en sexuellt överförd infektion. De flesta vet antagligen att klamydia är ganska lätt att behandla, dock med en inte ringa risk för sterilitet hos kvinnor på grund av äggledarinfektioner.
Risken för syfilis och gonorré är fortfarande liten och kunskaperna hos ungdomar om dessa infektioner torde vara dåliga. Detta gäller dock inte hiv där ingen kan ha undgått att lära sig att denna infektion är sexuellt överförd och att smittspridningen kan hejdas med kondom. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet gick frekvenserna av alla sexuellt överförda infektioner ner. Orsaken till detta var sannolikt en hög grad av medvetande om att hiv ledde till aids och att aids är en dödlig infektion. Sedan dess har de nya bromsmedicinerna tillkommit och dödligheten hos hivpatienter har minskat drastiskt. Detta är inte liktydigt med att aids har blivit en botbar sjukdom.
Det är ytterst viktigt att föra ut budskapet att bromsmedicinerna har haft fantastiska effekter men att de inte kan bota hivinfektionen. Vidare uppkommer snabbt resistens mot bromsmedicinerna hos hiv och vi riskerar att få hivstammar som inte är behandlingsbara. Slutligen måste man ha klart för sig att ett liv med hiv och livslång behandling med bromsmediciner innebär mycket stora påfrestningar för individen i form av betydande risker för biverkningar och ofta krånglig medicinering.
Syftet med detta är inte att måla fan på väggen men det förefaller befogat att på alla plan öka utbildningen och medvetandet om hiv och aids samt om andra sexuellt överförda infektioner. På 1980-talet skrämdes vi med risken för hiv men det är sannolikt ingen bra strategi i dag. I stället måste skolan och den förebyggande hälsovården inrikta sig på att förklara för ungdomar och manliga homosexuella att det är lätt att skydda sig och att om man inte gör det utsätter man sig själv och sina sexualpartner för risker som knappast kan försvaras.
