Snuva knappast vädrets fel
Kyla, regn och framförallt kalla, blöta fötter är ofta starten på en förkylning – enligt många. ”Klä dig varmt så att du inte blir förkyld” har förmodligen de flesta fått höra någon gång. Den franske filosofen och matematikern Descartes lär ha avlidit på grund av den eländiga nordiska kylan. Bara efter några månader i ett kallt och dragigt slott hos drottning Kristina, avled han i lunginflammation. Men hur är det egentligen, ligger det något i att man blir förkyld av att bli kall?
Bild: Arja Kajermo – Nej, det finns ingen sanning i detta, säger Hans Wigzell, professor emeritus i immunologi. Det har faktiskt gjorts studier av hur kyla påverkar ett förkylningsförlopp. Till exempel lät man en grupp unga militärer sitta med fötterna i iskallt vatten, samtidigt som förkylningsvirus sprejades mot deras ansikten. Kontrollgruppen, som också fick virus sprejat på sig, hade varma och torra fötter. Det fanns ingen skillnad i hur de båda grupperna insjuknade.
Att en förkylning orsakas av kyla är alltså en vanlig missuppfattning. En förkylning kräver helt enkelt ett virus och virus påverkas inte av temperatur, i kroppen eller i klimatet. Förkylning är en av de allra vanligaste infektionssjukdomarna och drabbar i genomsnitt en vuxen person en till två gånger per år. Barnen drabbas minst dubbelt så ofta. En förkylning är nästan alltid orsakad av ett virus, vilket angriper slemhinnorna i näsa/svalg, bihålor, mellanöra samt i de övre luftrören. Oberoende av behandling har förkylningen oftast läkt ut på cirka en vecka.
Huruvida nedkylning av olika grad kan påverka kroppens immunförsvar på så sätt att man sedan lättare får en förkylning är däremot omdiskuterat. Kroppens immunförsvar kan påverkas av kroppstemperaturen. Allmäntillståndet påverkas kraftigt vid en långvarig nedkylning, men det ska vara en svår nedkylning näst intill medvetslöshet. Då löper personen i fråga större risk att drabbas av förkylning och till exempel lunginflammation. Ett nedsatt immunförsvar är i större utsträckning mer mottagligt för andra sjukdomar.
Kylan en varningssignal
Möjligtvis härstammar namnet förkylning från tron att en förkylning föregås av nedkylning. På engelska säger man ju ”catch a cold”. En teori kan vara att man faktiskt ofta fryser strax innan man blir sjuk, vilket beror på att kroppens immunförsvar har reagerat på förkylningen. Feber är en del av kroppens försvar mot främmande virus och bakterier, eftersom dessa smittämnen inte trivs när det blir för varmt. När man får en infektion, till exempel en förkylning, ökar de vita blodkropparna som är kroppens försvarsceller. Dessa blodkroppar frisätter ämnen som påverkar kroppens termostat, så att den ställs in på en högre temperatur och man får feber. Man huttrar och fryser medan temperaturen stiger. När den nått det värde som termostaten är inställd på upphör temperaturstegringen och frossan. När febern går ner igen blir man svettig eftersom kroppen gör sig av med överskottsvärme.
Kroppstemperaturen regleras i hjärnan i ett område som kallas hypotalamus, som fungerar som en termostat. Den ser till att hålla temperaturen kring 37 grader eftersom kroppen då fungerar bäst. Hjärnans termostat får information om kroppstemperaturen dels från blodet, dels från nerver som känner av kyla och värme i huden och i kroppens inre.
Det har i alla tider funnits myter om smittsamma sjukdomar som förknippats med vinterhalvåret och att det blir kyligare ute. Bland annat sades det att polio spreds genom höstlöven på marken och att man kunde bli smittad av sjukdomar via fallfrukt.
Sedan kan man fråga sig varför förkylningar och influensa förekommer betydligt mer på vintern. Troligen spelar andra faktorer in som att människor är mer inomhus och måste trängas på mindre ytor.
Men att man behöver sol och värme under vinterhalvåret för att slippa enträgna vinterförkylningar är en föreställning som snarare har en psykologisk förklaring. Det är helt enkelt behagligare med solvarma vindar än med regn och rusk.
