Med pandemin bakom lås och bom

Det är en del att tänka på när man ska pandemiplanera för en rejält personalkrävande verksamhet där de flesta dessutom sitter inlåsta. Oro bland intagna och personal måste hela tiden motas med trovärdig information och säkerhet ska samsas med medicinska bedömningar.

– Inför pandemihotet förbereder sig cheferna för landets samtliga sex kriminalvårdsregioner för att i -värsta fall kunna klara verksamheten med 50–60 procent av ordinarie personalstyrka, säger Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare vid Kriminalvården (KV). Ett aktuellt förslag är att vid en pandemi kan enheter med mindre drabbad verksamhet låta delar av sin personal tjänstgöra på mer drabbade enheter.

Eftersom olika kriminalvårdsmyndigheter har mycket olika förutsättningar är det upp till cheferna i respektive region att bestämma när och hur sådana åtgärder ska vidtas. Region Mitt har till exempel ett antal stora anstalter med hög säkerhetsklass, som Kumla och Hinseberg. Norrland har å andra sidan en helt annan situation med förhållandevis små och många anstalter med ganska låg säkerhetsklass.

– Eller ta Stockholmsområdet som exempel, här finns betydligt större samordningsvinster än i många andra delar av landet. Avstånden i Stockholm tillåter att ett vaccinationsteam enkelt kan utföra vaccinationer på ett flertal anstalter under en och samma dag. Något som naturligtvis är omöjligt i Norrland som sträcker sig från Gävle i syd upp till Haparanda i norr, säger Lars Håkan Nilsson.

De icke-medicinska åtgärder som diskuteras för hela myndigheten för att undvika smitta på anstalter är att dra ner på viss verksamhet, till exempel arbete i stora gemensamma utrymmen, men också att begränsa de intagnas vistelse i studiecirklar, motionsanläggningar och liknande.

– Vi håller också på att ta fram besöksrutiner som inbegriper frågeformulär till anstaltsbesökande med explicita frågor om de dagarna före besöket har haft hög feber, huvud- eller muskelvärk, säger Lars Håkan Nilsson.

Svåra etiska frågor

Kriminalvårdens ståndpunkt är att myndighetens verksamhet är samhällsviktig men att de som ansvarar för fördelning av vaccinet får ta beslut om prioriteringar. Om KV (liksom en del andra myndigheter) anses vara en sådan myndighet att samhällsaspekter gör att den bör ha förtur vid vaccintilldelning, öppnar det för svåra etiska diskussioner.

– Man kan ju alltid ställa frågan varför den ene ska ha och den andre inte och vi riskerar en medievinkling om varför personer dömda för brott ska ha vaccin före andra medborgare. Det blir naturligtvis omöjliga frågor att hantera för informationsavdelningen, säger han.

– Däremot har vi en egen sjukvårdsorganisation som snabbt kan sättas i beredskap. Det betyder att om KV tilldelas vaccin så slipper vi belasta landstingsvården, utan kan sköta detta själva i respektive region. En bra lösning för samhället i stort, säger Lars Håkan Nilsson.

Smittvan personal

Göran Olsson, regionens sjukvårdssamordnare, arbetar med att identifiera de intagna som av medicinska skäl kan komma att behöva prioriteras vid vaccinering. Han räknar också med att KV:s egen sjukvårdspersonal kommer att prioriteras.

– Vi har kontakt med smittskyddsläkarna i samtliga de fem landsting som ingår i vår region och har informerat om hur KV kan lösa vaccination av personal och intagna. Vid anstalten Kumla har vi till exempel fyra sjuksköterskor på heltid som ska klara att sköta om influensasjuka på plats om inte svårare komplikationer uppstår. Läkare finns att tillgå på konsultbas.

Den oro som dyker upp i form av frågor från både fackliga företrädare och intagna försöker man informera bort genom myndighetens sjuksköterskor. Samma sjuksköterskor ansvarar också för information om hygienrekommendationer till personal och intagna. Framför allt handlar det om handtvättsrutiner, något som troligen är enklare att lära ut inom KV än i många andra delar av samhället.

– Glöm inte att KV:s personal generellt är van att handskas med smitta, det förekommer till exempel även vanligtvis många hepatitinfektioner bland de intagna. Vår personal måste alltid utgå från att vem som helst kan bära på en smitta. Men överlag tror jag dock att vi har förberett oss ganska bra, säger Göran Olsson.

Samtidigt som det höga säkerhetstänkandet alltså ger KV-personalen ett slags naturlig förståelse för smittskyddsarbete, skapar det också begränsningar.

– Även om det bara är någon procent av de intagna som insjuknar till den grad att de kräver sjukhusvård så kan situationen snabbt bli ganska omständlig. Det finns kategorier av intagna som kräver stora säkerhetsarrangemang vid förflyttning, säger Lars Håkan Nilsson som understryker att säkerhetsaspekter är en tvungen del av pandemiplaneringen.

Ju högre säkerhetsnivån är på en anstalt, desto mer avskilda från varandra är de intagna – något som underlättar smittbekämpningsarbetet. I synnerhet gäller detta för anstalter med specialavdelningar, med sexualbrottsdömda till exempel, som för sin egen säkerhet inte vistas bland övriga intagna. Inte heller kan man blanda intagna som tillhör olika kriminella organisationer som till exempel Bandidos och Hells Angels. I de öppna anstalterna, med låg säkerhetsklass, umgås å andra sidan alla med alla, något som naturligtvis underlättar smittspridning.

– Det går inte heller att undvika risken att det finns de som kommer att utnyttja influensan genom att fejka sjukdom för att kunna fritas eller rymma när de väl kommit till ett sjukhus. Det är tvärtom ett troligt scenario, säger Lars Håkan Nilsson. Vi kan ju inte ta medicinska risker, men måste göra en säkerhetsbedömning tillsammans med den medicinska bedömningen.

Text: Marco Morner

Uppdaterad 2009-09-30 14:56

Fakta Kriminalvården

Myndigheten är uppdelad i sex regioner (Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd) och inbegriper 31 häkten, 55 fängelser och 35 frivårdskontor.
På häktena finns cirka 2 000 personer intagna samtidigt, omsättningen är mycket hög, inte minst i storstäder.
Fängelserna inhyser cirka 5 000 intagna, av dessa är närmare 15 procent placerade i fängelser med den högsta säkerhetsklassen.
Kriminalvården har 9 400 anställda. Av dessa är omkring 150 sjuksköterskor. Ett hundratal läkare kontrakteras på konsultbasis.
Källa: Kriminalvården.