GIS snart i var myndighets budget
Själva idén att ge studieobjekt en geografisk placering är gammal. Men med datoriseringen kan man nu göra mycket avancerade analyser, samlade under begreppet geografiskt informationssystem (GIS). Snart i var myndighets budget.
– Det är svårt att föreställa sig något som inte har en geografisk position, säger Lars Skog vid GIS-företaget ESRI S-group. Banktransaktioner möjligen undantagna.
GIS är en akronym för geografiska informationssystem – en teknik som använts i många år men som nu genom datorutvecklingen blir alltmer avancerad. En geografisk kartläggning med ett valfritt antal tillsatta variabler – för alla sorters data lagrade i tabellstruktur lägger man till koordinatangiv-elser.
Jämföra frekvensen av sjukdomar
GIS har tidigare använts för att dokumentera befintliga anläggningar eller system, till exempel vattenledningar och elledningar. När drogs de, var, vilka dimensioner har de, när ska de bytas och vem kan drabbas nerströms om något giftigt ämne sprids i en vattenledning? I dag kan betydligt fler lager plussas på och allehanda simuleringar kan göras: vad händer med X om Y?
– Man kan koppla lager med befolkningsdata – för att identifiera de mer risk-utsatta individer som kan vara särskilt känsliga för någon ny typ av verksamhet, säger Lars Skog.
Till exempel använder dagens kraftbolag GIS när de projekterar högspänningsledningar. Av rädsla för samband mellan kraftledningar och cancerrisk vill de undvika områden där många kvinnor och barn under 18 år bor. Men var en ny ledning ska placeras påverkas också av geologiska aspekter, transportnät och markpriser.
Lars Skog nämner pågående undersökningar efter amerikansk modell som studerar grannskapets inverkan på hälsa.
– Med positionerade patientdata för Stockholm kan vi jämföra frekvensen av olika typer av sjukdomar med exempelvis antalet snabbmatsrestauranger i ett område. Finns det ett samband som ger fler fall av hjärt- och kärlsjukdomar för dem som bor där? Det går att både bekräfta och avfärda gamla föreställningar och på så sätt tvinga fram ett nytänkande.
Pest fem kilometer per dygn
Lars Skog har simulerat böldpestens utbredning i 1300-talets Sverige med kartor över drygt 2 000 medeltida socknar.
– Jag läste in mig på hur smittan skulle kunna tänkas spridas och gjorde en modell för spridning i tid och rum. Hur länge dröjde det innan de smittade råttorna dog och lopporna som var infekterade av bakterien Yersinia pestis spred sig till människor.
Han räknade med en spridningshastighet på cirka fem kilometer per dygn och när det illustreras i en animerad GIS-visning blir det lätt suggestivt.
– Att känna till samband i förväg gör att när krisen väl närmar sig kan man lättare bedöma vilka förberedelser som är nödvändiga och hur snabbt man bör göra dem, vare sig det gäller vaccinering, antal och placering av sjuksängar eller hur många som måste evakueras.
Frågor som kommer naturligt för en myndighet som Försvarsmakten. Med hjälp av GIS kan hälsosituationen dit trupp skickas analyseras med variabler som klimat, djurliv, topografi – och smittorisker.
Helt beroende av kvalitet på data
Det går att enkelt lägga in och ta bort variabler och när väl grundarbetet är gjort går analyserna oerhört snabbt. Det är på sin plats att säga att GIS är beroende av tillgång på god statistik. Svagheten är att inget blir bättre än dess svagaste länk. Utmärkta data i stort kan stjälpas av sämre kvalitet i en mindre del.
– Det största krånglet i dag är dock att data mellan myndigheter är så trögrörliga och de alltför höga priserna – trots att det är från en offentlig kassa till en annan, säger Lars Skog som dock pekar på nya EU-direktiv som bör leda till nationella portaler där varje myndighet publicerar sina data. Användaren har då hela tiden tillgång till aktuella data – vilket är en viktig aspekt.
Även om GIS används regelbundet av svenska myndigheter, menar han att det inte räcker.
– Det finns mycket mer att göra, särskilt behövs ett gemensamt kommunikationssystem. Inom den epidemiologiska världen är GIS-användandet ännu inte på långt när så stort som det skulle kunna vara, men det känns som om man är på väg upp ur startblocken.
Stort pedagogiskt värde
Annika Linde, chef för Smittskyddsinstitutets (SMI) avdelning för epidemiologi, håller med om att en epidemiologisk institution måste använda sig av GIS.
– Det ger bättre arbetsresultat. Sambanden syns snabbare, tydligare och det är billigare.
Man kan dessutom testa mer på kort tid, hugskott kan avfärdas eller leda vidare.
Redan John Snow använde GIS för att lista ut spridningen av kolera i London 1854, men ska man utnyttja alla de lagerfunktioner som krävs för en avancerad analys så är IT en förutsättning.
Insikten att man begriper först när man ser kan inte överskattas och en första målsättning för SMI är att alla anmälningspliktiga sjukdomar syns på en karta så snart de rapporterats in.
– Med rätt analysinstrument till bilden kan vi se om sambandet är reellt eller orsakat av slumpen, säger Annika Linde. På en enkel nivå använder vi oss redan av GIS, men vi behöver utveckla analysinstrumenten – till exempel för att se samband med klimatförändringar för sjukdomar som är beroende av klimat, djurpopulationer, väderlek och resande – en mängd variabler som tillsammans kan lyfta fram samband som kanske inte tidigare varit tydliga.
Betydligt djupare analyser
Allmänheten ska ha tillgång till pedagogiska kartor som visar var smitta inträffar, också internationella kartor för svenskar på resande fot. Det finns en mängd GIS-nivåer men SMI satsar först och främst på en bra basfunktion. Fördjupade GIS-kunskaper får troligen enskilda projekt och forskargrupper finansiera efter behov.
– Allmänna kartor kan inte alltid bli för detaljerade. Om till exempel ett salmonellafall kommit från Tunisien till Svenljunga är det troligen enkelt att identifiera patienten. Men det går att ta fram mycket detaljerad information internt på SMI och som inte på samma sätt begränsas av integritetshänsyn, säger Annika Linde.
Konkret handlar det nu om att inköpa programvaror, analyskompetens – och kartor. Vill man veta hur vindarna blåser vänder man sig till SMHI, var djuren finns till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och så vidare.
– Vissa institutioner tar bra betalt för sina kartor, så det kan vara bra om myndigheter med liknande behov går samman i sina uppköp.
Framöver kan Annika Linde definitivt se möjligheter att koppla smittorisk med ohälsotal och demografiska data.
– Hypotetiskt kan man relatera tbc-fall med konsumtionsindex och få tydliga bilder på eventuella samband. Stockholms barnhälsovård hade till exempel en årsrapport 2007 som bland annat tittade på konsumtionsindex och fetma.
Boendeyta, utbildning, andra sociala markörer – i den mån de har geografisk relevans – är också möjliga variabler. I storstäderna torde de vara tämligen relevanta.
– Men sådana sambandsanalyser är komplicerade och utan avancerat GIS-användande tar de för lång tid, säger Annika Linde.
Finns fallgropar
– För ett par år sedan ville jag göra en spatialanalys på screening av mjölkkor för att se hur representativ provtagningen var för samtliga mjölkkor i Sverige. Med GIS blev det uppenbart att urvalet inte var representativt. Provtagningen var för intensiv i vissa delar av landet och för dålig i andra, säger Jenny Frössling vid avdelningen för sjukdomskontroll och smittskydd på SVA.
På den vägen är det. SVA hyser i dag ett flertal GIS-projekt som ska tillfredsställa ett brett behov av grundläggande presentation i webb, rapporter och forskning. Viltavdelningen – som hållit på med GIS länge – presenterar till exempel kartor över resultat från björnjakten via internet. SVA har också samarbetat med bland annat SMI i GIS-projekt om salmonellastammar i Europa
– För ett och ett halvt år sedan skapades en GIS-grupp på SVA och mycket av det vi gjort sedan dess är en inventering av våra behov – programvaror, kartor och kompetens.
Jenny Frössling säger att GIS dyker upp i ständigt nya sammanhang.
– Däremot upplever jag att det kan vara ganska svårt att få fram material. Och så fort ordet GIS nämns så börjar det kosta väldigt mycket. Programvaror är inte billiga och kartorna är jättedyra. Det handlar om stora investeringar.
Även när information är kostnadsfri – i SVA:s fall data som kommer från Jordbruksverket – så är processen tidskrävande. Problemet med tillgänglighet måste lösas, menar Jenny Frössling som också understryker vikten av kritiskt tänkande.
– Om det går att luras med statistik så är det ingen hejd på hur mycket man kan luras med statistiska bilder. Det finns till och med särskilda metoder för vilka färger man bör välja på en karta för att få önskad effekt.
Hon säger att GIS kräver särskild analyskompetens. Har man en otillräcklig förståelse av den statistiska modell som ligger till grund för till exempel en förutsägelse för spridningen av en allvarlig sjukdom, så är risken för feltolkning ständigt närvarande.
