Nr 4 2005

  • ”Det blir svårt att få fram nya läkemedel”

    Otto Cars, Strama, ser ökade problem med antibiotikaresistens i världen

  • ”Gemensamma brytpunkter gör att vi kan studera samband inom resistensövervakningen”

    Fem frågor till Gunnar Kahlmeter, ordförande i EUCAST (The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing).

  • Allt fler svampar är resistenta

    Det är inte bara bakterier som kan bli resistenta. Många studier visar att även bland svampar som orsakar svåra infektioner kan motståndskraften mot tillgängliga preparat öka.
    Nu visar en svensk studie att naturligt resistenta svampar tilltar även i vårt land. Mest ökar Candida glabrata, den arten inom Candidafamiljen som är förknippad med den högsta dödligheten vid invasiva jästsvampinfektioner.

  • Annika Linde utsedd till statsepidemiolog

    Annika Linde tillträder första oktober tjänsten som Sverige statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet. Hon blir därmed också chef för avdelningen för epidemilogi vid SMI. Hon efterträder Johan Giesecke, som gått till ECDC.

  • Antivirala medel – virus kan bli motståndskraftiga vid långtidsbehandling

    Läkemedel mot herpesgruppens virus var bland de första antivirala läkemedel som registrerades. Medel mot herpes simplex (HSV) används i stor omfattning för behandling av genitala herpesblåsor, men även mot oral infektion. Långtidsprofylax till individer med frekventa recidiv är vanlig. Behandling är nödvändig vid herpesencefalit och sätts ofta in vid minsta misstanke på sådan sjukdom.

  • Kjell Karlsson en MRSA-bärare

    Vill man ta udden av all skrämselpropaganda om livet som MRSA-bärare är Kjell Karlsson från Åkersberga rätt person att tala med.

  • Kronisk hepatit B och C – de vanligaste orsakerna till skrumplever och levercancer

    Hepatit B utgör ett stort hälsoproblem med mer än 350 miljoner kroniska bärare globalt. I Sverige uppskattas antalet kroniskt smittade till minst 20 000, och årligen anmäls cirka 200 fall av akut hepatit B.

  • React – ett globalt nätverk mot antibiotika-resistens, inriktat på handling

    – Vi känner en frustration över att antibiotikaresistensen är ett globalt problem, som växer likt miljöproblemen, där det kommer att vara kört om vi inte gör någonting i dag.

  • Resistent hiv kräver kombinationsbehandling

    Den moderna hivbehandlingen har lett till en kraftig minskning i antalet aids- och dödsfall bland hivpatienter i Sverige och i resten av västvärlden. Tyvärr är behandlingen inte alltid helt framgångsrik.

  • Smakar det så kostar det...

    Kostar det något för bakterien att bli resistent? Den frågan är central för att finna lösningar på resistensproblematiken. Vid Uppsala universitet pågår sedan flera år studier som vill ha svar på frågan. Resultat visar att svaret kan vara ja för vissa bakterier, men komplikationer visar också att svaret kan bli ett nej.

  • Svensk modell ny exportvara

    Teknik för resistens-bestämning sprids över hela Europa

  • Svåra ord om bakterier, antibiotika och resistens

    Svåra ord inom det medicinska fältet finns det gott om. Här är en lista på några av de vanligaste i texter som handlar om bakterier, antibiotika och resistens.

  • Så minskade förskrivningarna i Stockholm

    Förskrivningen av antibiotika till barn har minskat betydligt i sydvästra Stockholm. Det beror dels på en ökad medvetenhet om överanvändning av antibiotika, dels på ändrade behandlingsrekommendationer för öroninflammation.

  • Trimetoprim – kraftigt minskad användning kan få ner resistens

  • Vad är MRSA?

    Meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner. Svåra stafylokock-infektioner kan då enbart behandlas med ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar, till exempel vancomycin. Vancomycinresistenta stafylokocker har beskrivits från andra håll i världen, men aldrig i Sverige.

  • Vanliga frågor om antibiotikaresistens

    Är det sämre att skriva ut ett bredspektrigt antibiotikum än ett smalt preparat? Hur vet man att en bakterie har blivit resistent mot antibiotika? Syns det på en patient om den har resistenta bakterier?