Sjukdomsinformation om influensa

Influensa A Foto: Kjell-Olof Hedlund Influensan är en sjukdom som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Många drabbas av influensa vilket somliga år leder till hög sjukfrånvaro och överdödlighet bland äldre. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka större epidemier vissa år

Vad orsakar influensa och hur sprids den?

Virus och smittsamhet

Influensasjukdomen orsakas av influensavirus. Vid influensainfektion finns smittämnet framförallt i svalget och övre luftvägarna och sprids främst genom luftburen aerosolsmitta, men kan även smitta via direktkontakt. Virus sprids avsevärt effektivare genom aerosol än som droppkontakt. Torr luft gynnar aerosolbildning, och eftersom kall luft innehåller mindre fuktighet än varm sprids influensa i Sverige huvudsakligen under den kalla årstiden.

Säsongsinfluensa

Det finns två influensavirustyper, A och B, som ger upphov till den typiska influensasjukdomen. Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset och därmed för smittsamheten. Det finns många olika undertyper av H och N hos influensa A och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A (H2N3) eller A (H1N1). Ytstrukturerna förändras ofta lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid ens den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner med samma undertyp. Man kan därför insjukna i influensa många gånger under livet.

Pandemisk influensa

Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människors övre luftvägar. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin och fåglar (se fågelinfluensa). Ett sådant anpassat influensavirus har ytstrukturer som är mycket skilda från dem som orsakar säsongsinfluensa och majoriteten av befolkningen saknar därför immunitet mot viruset. Ett sådant "nytt" influensavirus anpassat till människor sprids lätt och kan orsaka större sjuklighet än säsongsinfluensor. Ofta orsakar pandemiska influensavirus svårare sjukdom initialt jämfört med när de förändrats för att bli ännu mer smittsamt mellan människor och blivit ett säsongsinfluensavirus. Pandemiutbrotten i Sverige har hittills föregåtts av utbrott i andra regioner vilket gjort det möjligt att vidta vissa förebyggande åtgärder så som vaccinering.

Ett nytt pandemiskt virus konkurrerar ofta ut tidigare säsongsinfluensavirus och etablerar sig efter några år som en variant av säsongsinfluensa. Det senaste pandemiviruset var A(H1N1)pdm 2009. Det har nu blivit säsongsvirus tillsammans med influensa B och A(H3N2).

Symtom och komplikationer

Tiden mellan smittotillfället och sjukdomsdebut är kort, mellan ett till fem dygn.

Influensa börjar ofta akut med frossa, torrhosta, snabbt stigande feber ofta upp över 40 grader, allmän muskelvärk och huvudvärk. Därefter tilltar symtom från luftvägarna, främst hostan. Symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré förekommer också, men oftast hos barn. De flesta tillfrisknar efter cirka en vecka. Sjukdomsbilden kan dock variera. Många märker sannolikt inte av att de är infekterade och för andra kan det mer likna en vanlig förkylning. Enstaka patienter blir allvarligt sjuka. Dödsfall förekommer, och är vanligt bland äldre vid stora influensa A(H3N2)-utbrott.

Underliggande riskfaktorer såsom kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan svår, kronisk sjukdom och hög ålder är riskfaktorer för svårare sjukdomsförlopp. Se definierade riskgrupper (länk till Socialstyrelsen). För patienter med pandemisk influensa A (H1N1) 2009 har även grav fetma, flerfunktionshinder hos barn och graviditet visat sig vara riskfaktorer. Hos äldre är det ganska vanligt att man på grund av influensainfektionen drabbas av lunginflammation orsakad av bakterier som normalt finns inom luftvägarna. Det är framförallt dessa sekundära lunginflammationer tillsammans med hjärtsvikt som orsakar den influensaassocierade överdödligheten hos äldre. Bihåleinflammation och luftrörsinflammation är andra vanliga komplikationer hos vuxna medan små barn ibland kan drabbas av öroninflammation och pseudokrupp.

Behandling och diagnostik

Normalt behöver influensasjuka inget annat än symtomlindande behandling. Antivirala läkemedel bör dock ges till personer med förhöjd risk för svår sjukdom och till svårt sjuka. Antiviral behandling bör sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha effekt. I vissa situationer kan antiviral behandling även ges som profylax för att förhindra att framförallt personer med förhöjd risk för allvarlig sjukdom insjuknar. Bakteriella komplikationer behandlas med antibiotika om det behövs. Vid mycket svår influensasjukdom kan behandling i respirator eller i så kallad konstgjord lunga (ECMO) behövas.

Diagnosen ställs vanligen utifrån klinisk bild och den aktuella influensasituationen. Influensavirus kan påvisas i prov taget från övre svalget via näsan (nasofarynxprov). Provtagning under en epidemi är viktigt för att virus ska kunna karakteriseras avseende vaccinlikhet och resistens mot antivirala medel.

Förebyggande åtgärder

Det finns vaccin mot influensa. Vaccinet ges vanligen under oktober-november inför den kommande säsongen och innehåller de virusstammar som förväntas cirkulera baserat på bedömningar av WHO-experter . Säsongsvaccin rekommenderas i första hand till personer av medicinska orsaker kan drabbas extra svårt av sjukdomen. De aktuella riskgrupperna definieras varje år av Socialstyrelsen. Vaccinskyddet mot insjuknande i influensa anges till 60–80 procent om vaccinet stämmer med de stammar som dyker upp under säsongen. Äldre svarar ofta sämre på vaccinationen än unga. Hos de som vaccinerats men ändå insjuknar kan symtomen bli lindrigare och komplikationerna färre.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Den pandemiska influensan influensa A(H1N1) 2009 är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Laboratorieanmälan ska göras för patienter som har positiv laboratorieanalys. Klinisk anmälan ska endast göras för patienter som har positiv laboratorieanalys och vårdas på sjukhus. Övriga fall av säsongsinfluensa är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, och några speciella smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid inträffade fall. Smittskyddsinstitutet följer dock varje säsong influensans geografiska utbredning och förlopp via olika indikatorer och frivilliga rapporteringssystem.

Utbrott

Pandemier

• Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier, Spanska sjukan 1918 orsakad av varianten H1N1, Asiaten 1957 (H2N2) och Hongkong-influensan 1968 (H3N2). Spanska sjukan inträffade i kölvattnet av första världskriget och skördade fler människoliv än antalet stupade under själva kriget. Man räknar med att omkring 50 miljoner människor avled. Hur många som insjuknade i Sverige är obekant, men man räknar med att cirka 35 000 svenskar dog till följd av sjukdomen. I stort sett alla var under 45 år. Veterligen har ingen annan infektionssjukdom krävt så många liv under så kort tid som Spanska sjukan. 1957 kom Asiaten orsakad av influensa A(H2N2). Den trängde bort A(H1N1). Man räknar med att cirka 5 miljoner människor, företrädesvis yngre, dog under denna epidemi. A(H2N2) försvann då A(H3N2) skapade Hong Kong pandemin 1968. Den skördade cirka 1 miljon liv i första hand hos äldre det första året. H3N2 sprids fortfarande som säsongsinfluensa och orsakar en överdödlighet på i medeltal cirka 1000 äldre personer i Sverige varje år.
• Säsongen 2009/2010 drabbades världen av en pandemi orsakad av en ny variant av A(H1N1) virus. Pandemin benämndes i folkmun ”Svininfluensan” men kallas officiellt influensa A(H1N1) 2009. Sverige valde att erbjuda hela befolkningen vaccination mot den nya virusvarianten. Totalt vaccinerades över sex miljoner människor. Sjukdomen har fram till hösten 2012 skördat cirka 30 000 liv i världen. Antalet som fått svår sjukdom och avlidit i Sverige har varit bland de lägsta i världen tack vare att så många vaccinerades. . I efterhand visade det sig att pandemivaccinet gav en ökad risk för barn under 20 år att utveckla narkolepsi, en ovanlig neurologisk sjukdom. Cirka 150-200 fall kunde konstateras i Sverige. I augusti 2010 deklarerade WHO att världen befinner sig i en postpandemisk fas avseende den pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Därför betraktas den nu som en av tre cirkulerande säsongsinfluensor. De övriga är influensa A(H3N2) som har sitt ursprung i Hongkonginfluensan 1968 och influensa B.

Kuriosa

• Sjöfåglar är influensavirusets naturliga värddjur och hos dem cirkulerar en mångfald olika influensa A virus. De influensavirusvarianter som orsakat pandemier tros ha haft sitt ursprung i virus som cirkulerat bland fåglar men som efter anpassning hos grisar eller sammanblandning med säsongsinfluensavirus börjat spridas bland människor.