Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis

Andra benämningar: blåsmasksjuka, alveolär echinokockos, multilokulär echinokockos, multiolokulär hydatidos

Det finns olika typer av dvärgbandmaskar med delvis olika värddjur och sjukdomsbild hos människa. Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. I Sverige har det aldrig rapporterats något inhemskt smittat fall av sjukdom hos människa orsakad av rävens dvärgbandmask.

Orsakande organism, smittvägar och spridning

Rävens dvärgbandmask är spridd över stora delar av norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i Mellaneuropa (Alperna). Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan härbärgera parasiten. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen.
Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. Dessa får i sig maskägg när de söker föda på kontaminerad mark. I mellanvärddjuret utvecklas maskäggen till larver. Rävar eller andra köttätande djur kan få i sig dessa larver när de äter infekterade gnagare. I huvudvärddjuret utvecklas larverna till maskar som utsöndrar nya ägg. Äggen från rävens dvärgbandmask är mycket kyltåliga och kan leva länge i det fria med bibehållen smittsamhet. De överlever inte kokning.
Människor kan smittas om de sväljer maskägg.
Inkubationstiden är oftast flera år (5-20 år).

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask kan leda till att parasiten får fäste företrädesvis i levern och lungor där den bildar cystliknande formationer som växer tumörartat. Men sjukdomen kan förekomma i kroppens alla organ och vävnader. Då cystorna utvecklas långsamt kan det dröja många år innan symtom uppträder. Sjukdomen kan orsaka olika symptom beroende på cystornas placering och storlek, exempelvis kan besvär från buken och gulsot uppträda. På grund av sjukdomens tumörartade växtsätt är den svårbehandlad. Mångårig behandling med maskmedel krävs. Kirurgisk behandling är ovanligt, men utförs ibland i form av organtransplantation eller avlägsnande av organdel. Obehandlad har sjukdomen hög dödlighet.

Då man misstänker att en patient har infekterats med rävens dvärgbandmask kan diagnos ställas med hjälp av typiska fynd på ultraljud/röntgen i kombination med att patienten har antikroppar mot parasiten i sitt blod. Diagnosen kan bekräftas genom mikroskopisk undersökning av cystinnehåll.

Allmänt förebyggande åtgärder

Trots att dvärgbandmasken nu hittats i Sverige kan man, precis som tidigare fortsätta att äta bär, svamp och grönsaker. Risken att smittas via dessa livsmedel måste bedömas som ytterst liten. Samma bedömning gäller också importerade bär och svamp från länder där smittan är känd sedan tidigare.

För den som ändå känner oro kan de hygienråd som gäller vid all hantering av mat, det vill säga tvätta händerna innan man lagar mat eller äter, användas även här. Det minskar risken för olika slags smittor. För den som önskar absolut säkerhet är kokning ett effektivt sätt att döda parasiter, bakterier och virus. Hur stor effekt sköljning av bär och grönsaker har för att ta bort eventuella parasitägg är inte känt, men sköljning kan ändå ha viss effekt.

Vad gäller avmaskning av hundar och katter kvarstår kraven för att föra in hundar och katter i landet oförändrade. Det är alltså mycket viktigt att alla hundar och katter som reser in i Sverige avmaskas. För hund- och kattägare i de områden där rävens dvärgbandmask nu påvisats, finns särskilda rekommendationer på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats. Information om regler för införsel av hundar och katter till Sverige finns att läsa om på Jordbruksverkets webbplats.
Något vaccin mot infektion med rävens dvärgbandmask finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom under benämningen Echinokockinfektion.

Kommentar

Det finns ständigt en risk för spridning och etablering av rävens dvärgbandmask till vår svenska rävstam. Antingen via invandring av smittade rävar eller mårdhundar via Danmark eller Finland, eller via införsel av infekterade sällskapsdjur som inte avmaskats. Det är av detta skäl mycket viktigt att hundar och katter, som fått följa med på en utlandssemester, blir avmaskade vid återkomsten till Sverige.

• I februari 2011 hittades för första gången ett djur smittat med rävens dvärgbandmask i Sverige. En räv i trakten av Uddevalla som bar på smittan upptäcktes inom ramen för Statens veterinärmedicinska anstalts övervakningsprogram för sjukdomen. Sedan dess har fler smittade rävar hittats.