Influensarapport, vecka 29 (13/07 -19/07 ), 2009

Rapport om det aktuella influensaläget

Innehåll

Den nya influensan A(H1N1)v i Sverige

Hittills har 390 fall anmälts med den nya influensan. De flesta har haft en typisk influensasjukdom med okomplicerat förlopp. 39 personer har smittats inom Sverige.

Smittland, anmälningsdatum, ålder och kön samt smittland för de rapporterade fallen framgår av fig. 1, 2 and 3 och landstingsfördelning för de anmälda fallen framgår av tabell 1.

Fig. 1: Antal fall av influensa A(H1N1)v som rapporterats per vecka

Fig. 2: Ålder och kön för rapporterade fall

Fig. 3: Fördelning av fall per sannolikt smittland

Tabell 1. Landstingfördelning av rapporterade fall
Landsting Antal fall %
Blekinge 3 0,8
Dalarna 6 1,5
Gotland 2 0,5
Gävleborg 2 0,5
Halland 6 1,5
Jämtland 0 0
Jönköping 2 0,5
Kalmar 2 0,5
Kronoberg 10 2,6
Norrbotten 7 1,8
Skåne 78 20,0
Stockholm 134 34,4
Södermanland 18 4,6
Uppsala 15 3,8
Värmland 5 1,3
Västerbotten 6 1,5
Västernorrland 4 1,0
Västmanland 6 1,5
Västra Götaland 65 16,7
Örebro 1 0,3
Östergotland 18 4,6

Läs mer:

Aktuell information om den nya influensan

Om du har frågor om influensan A(H1N1)v kan du ringa telefonupplysningen på nummer: 020 - 20 20 00. Här kan du även få hänvisning till vart du kan vända dig för mer information.

Även på Smittskyddsinstitutets hemsida kan du hitta aktuell information om den nya influensan. Informationen på hemsidan uppdaterar vi kontinuerligt så att den ständigt är aktuell.

Läs mer:

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Den nya influensan A(H1N1)v i världen

WHO har förändrats pandemi-nomenklaturen och Sverige kommer sannolikt att följa denna, men den svenska översättning är ännu inte färdig.

Antalet fall i världen fortsätter att öka. De flesta fallen har fortfarande förhållandevis mild sjukdom med fullständig utläkning.

Den första kliniska prövningen för ett pandemivaccin är planerat att starta denna vecka i Australien.

Den nya influensan A(H1N1)v–epidemiologi och sjukdomsbild

Influensan sprider sig nu med allt större hastighet, och allt fler länder har liksom Sverige övergått från att försöka stoppa spridningen till att minska konsekvenserna av pandemin. Man rekommenderar bara provtagning av svåra fall, och i flera länder räcker inte längre laboratoriekapaciteten till för att analysera alla inkomna prover. Detta betyder att det nu inte är speciellt meningsfullt att beskriva epidemins omfattning baserat på antalet rapporterade, verifierade fall. Det betyder också att antalet diagnostiserade fall inte blir något bra underlag för att beskriva sjukdomens svårighetsgrad, varken när det gäller sjukhusinläggningar eller dödsfall. Siffrorna för detta kommer att felaktigt bli allt högre allteftersom en allt mindre del av dem som har godartad sjukdom rapporteras.

I delar av USA, bl.a. New York, Australien och England har man nu ordentliga epidemier. Sjukvården är mycket ansträngd, medan man inte har märkt någon större påverkan på övriga samhällsfunktioner ännu. Eftersom man inte vet hur många som är sjuka är det svårt att bedöma hur allvarlig infektionen är jämfört med säsongsinfluensan. Den samlade uppskattningen är att fall med virusorsakad lunginflammation är något vanligare än vid säsongsinfluensan, men att allvarliga bakteriella komplikationer däremot är ovanligare. Ca 20% av dem som fått vårdkrävande sjukdom, oftast lunginflammation har inga kända riskfaktorer. De riskfaktorer som identifierats hos dem som avlidit har publicerats (CDC). Lungsjukdom inklusive astma var vanligast (35%) och fetma kom därnäst (34%). Eftersom antalet fall är större än vid den årliga influensan blir totala antalet personer med vårdkrävande sjukdom och antalet dödsfall större, men man bedömer hittills att risken för den enskilde att drabbas av svår sjukdom eller död inte är större än vid vanlig säsongsinfluensa.

Inkubationestiden verkar vara i medeltal ca 3 dagar, men varierar mellan 1 och 7 dagar. De flesta konstaterade fallen finns bland barn och unga vuxna. Flera rapporter är indelade i åldersklasser med femårsintervall, och den högsta sjukdomsfrekvensen finns i dessa sammanställningar i åldrarna mellan 5 och 39 år. Få av de insjuknade har varit över 50 år och ännu färre över 60.

Sjukhusvård har varit ovanligast bland de lite äldre barnen. Dödsfallen, som fortfarande är få, verkar bli fler ju äldre man är vid insjuknandet och liksom för sjukhusvård är det de lite större barnen som har drabbats i lägst utsträckning.

De vanligaste symtomen som rapporterats från olika länder framgår av tabell 2. Magproblem verkar vara något vanligare vid denna influensa än vid säsongsinfluensorna.

Tabell 2. Klinisk bild av influensa A(H1N1)v enligt studier i olika länderna (procent av fall med symptom)

Symptom New York (n=44) USA (n=642) Mexico (n=55) Spanien (n=98) Storbritannien (n=65) Japan (n=217) EU/EFTA (n=371) Italien (n=86)
Feber 95% 94% 98% 96% 94% 95% 78% 83%
Hosta 98% 92% 94% 95% 59% 88% 70%
Huvudvärk 82% 80% 61% 81% 13% 43% 42%
Halsont 82% 66% 60% 82% 39% 46% 41%
Snuva 82% 83% 59% 33% 32% 45%
Trötthet 89% 31% 44%
Frysningar 80% 80%
Yrsel 55% 25% 13% 2% 15% 7%
Magont 50%
Diarré 48% 25% 41% 28% 6% 12% 9%
Andnöd 48% 79% 26% 9% 9%
Muskelvärk 80% 59% 39% 43%
Ledvärk 45% 56% 19% 21% 26%

Externa länkar:

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-16

Säsongsinfluensa i Sverige

Tre fall av säsonginfluensa har rapporterats.

Inom sentinelrapporteringen ser vi en liten ökning av patienter med kliniska influensasymptom (ILS).

Sentinelprovtagning

Under vecka 29 har det tagits 26 prover i sentinelövervakningen. Sex av de insända proverna var positiva för influensa A(H1N1)v och tre för vanlig säsongsinfluensa (A). Säsongsinfluensorna kommer att subtypas.

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Säsongsinfluensa i världen

Influensaaktiviteten är fortfarande låg i Europa med undantag för Storbritannien som rapporterar hög aktivitet. Från England rapporterades således fler ILS patienter under vecka 28 än vad som rapporterades vid toppveckorna för säsongsinfluensa under de senaste åren.

Läs mer:

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Diagram för sentinelrapporteringen

Diagrammet visar andel (%) patienter med klinisk influensaliknande symptom (ILS) av totala antalet patientbesök.

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Diagram för laboratorierapporteringen

Diagrammet visar antal laboratorieverifierade influensafall per vecka.

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Diagram för sentinelprovtagningen

Analysresultat (antal A,B och negativa) för prover som analyserats inom den svenska provtagningssentinelen.

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-23

Antal anmälningar från sentinelrapporteringen och -provtagningen

Sentinelsystemet Sentinelprovtagningen**
Landsting Antal patienter med ILS* Procent av alla patientbesök Totalt antal inkomna prover Antal influensa A Antal influensa B Antal A/H1 Antal A/H3
Blekinge - - 0(39) 0(11) 0(0) (1) (10)
Dalarna 2 0,65 2(264) 1(35) 0(0) 1(5) (28)2A/H3 Brisbane-lik
Gotland - - 4(109) 1(10) 0(0) (2) (5)
Gävleborg 0 0 0(58) 0(4) 0(0) (0) (3)1A/H3 Brisbane-lik
Halland 0 0 2(39) 0(10) 0(0) (3) (6)
Jämtland 0 0 1(95) 0(22) 0(3) (1) (18)
Jönköping - - 0(81) 0(29) 0(0) (5) (21)
Kalmar - - 0(39) 0(7) 0(0) (1) (3)
Kronoberg - - 0(62) 0(14) 0(0) (2) (12)
Norrbotten - - 0(66) 0(11) 0(0) (0) (10)
Skåne - - 1(269) 0(43) 0(0) (3) (35)
Stockholm 0 0 15(329) 7(40) 0(4) 5(10)1A/H1 Brisbane-lik (27)1A/H3 Brisbane-lik
Södermanland - - 0(11) 0(1) 0(0) (0) (1) 1A/H3 Brisbane-lik
Uppsala 2 3,7 1(167) 0(54) 0(2) (7) (45) 1A/H3 Brisbane-lik
Värmland - - 0(25) 0(4) 0(0) (1) (2)
Västerbotten 1 2,04 0(81) 0(11) 0(1) (0) (9) 2A/H3 Brisbane-lik
Västernorrland 0 0 0(41) 0(6) 0(0) (1) (4)
Västmanland 0 0 0(7) 0(1) 0(0) (1) (0)
V. Götaland 0 0 0(230) 0(38) 0(4) (8) 2A/H1 Brisbane-lik (27)
Örebro - - 0(17) 0(3) 0(0) (0) (3)
Östergötland 0 0 0(3) 0(2) 0(0) (0) (3)
Totalt 5 0,11 26(2032) 9(356) 0(14) 6(51) 3A/H1 Brisbane-lik (272) 8A/H3 Brisbane-lik

* ILS: Influensaliknande symptom

** Siffrorna inom parantes redovisar det sammanlagda antalet diagnoser sedan säsongstart vecka 40 2007.

Publicerad i nyhetsbrevet 2009-07-16

Tipsa en vän

Skapad 2009-09-14 16:13