EPI-aktuellt, vol 9, nr 5 (4 februari 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Den nya influensan A(H1N1)

På smittskyddsinstitutets webbplats finns det en samlingssida där all information från Smittskyddsinstitutet om den nya influensan samlas. Där kan du även hitta influensarapporter som publiceras varje vecka och sammanfattar det aktuella influensaläget i Sverige och i världen. Såväl säsongsinfluensa som den nya influensan A(H1N1) behandlas i influensarapporten.

Läs senaste influensarapporten

Samlingssidan hittar du här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-04

Förorenad sallat orsaken till flera calicivirusutbrott

Under vecka 3 inträffade i Danmark tio olika gastroenteritutbrott med över 250 sjuka. Symptombilden tydde på norovirus, vilket senare också bekräftades vid analys av avföringsprover. De sjuka ingick i flera sällskap som hade köpt smörgåsar och smörrebröd från olika cateringfirmor. I smörgåsarna och smörrebrödet ingick sallat, som utpekades som trolig smittkälla. Sallaten var av sorten Lollo Bionda och kom från Frankrike. Misstanken bekräftades genom att norovirus påvisades i en sallatsförpackning samt att en epidemiologisk undersökning i ett av de större sällskapen pekade ut smörgåsar med sallat som smittkälla. Sallaten drogs tillbaka från marknaden den 22 januari.

Eftersom andelen sjuka i utbrotten var högre och sjukdomsdurationen längre än vid vanliga norovirusutbrott misstänkte man att även andra agens kunde ha varit inblandade. Vid ytterligare analyser av avföringsprover påvisades också ETEC, Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens samt norovirus av både genogrupp I och II. Orsaken till föroreningen av sallaten är ännu inte känd, men närvaron av flera humana infektiösa agens (norovirus och ETEC smittar endast människor) tyder på att sallaten sköljts eller bevattnats med vatten förorenat med mänsklig avföring.

Under samma tidsperiod som utbrotten i Danmark samlades lördagen den 23 januari ett hundratal personer från södra Sverige för att delta i en bridgetävling i en stad på Västkusten. De flesta var i övre medelåldern och uppåt och inga barn deltog i tävlingen. Under söndagen och måndagen insjuknade många i en typisk bild av vinterkräksjuka. Under tävlingsdagen hade det bjudits på mat, kassler och potatissallad samt bland-, ruccola- och isbergssallat. Två av deltagarna stod för tillredningen i det kök som fanns i lokalen. De hade handlat maten i olika butiker.

Bland- och ruccolasallat togs om hand av kommunens Miljö- och hälsoskydd som skickade den för sedvanlig analys på sitt livsmedelslab och resultatet blev utan anmärkning. Tre av tävlingsdeltagarna lämnade avföringsprov och hittills är två klara och positiva för calicivirus (norovirus genogrupp II). En förfrågan till alla deltagare om de varit sjuka gick ut per mejl och av 98 tillfrågade svarade 56. Av dessa hade 23 varit sjuka (41 procent). Ett sekundärfall rapporterades i en familj. Alla insjuknade under söndagen och måndagen, de två personerna i köket insjuknade båda på måndagen. Ingen hade varit sjuk på lördagen under själva tävlingen.

Bedömningen är att utbrottet var livsmedelsburet. Bland- eller ruccolasallat är den mest misstänkta smittkällan. Sallaten visade sig ha italiensk och spansk härkomst, alltså verkar det inte finnas koppling till de danska utbrotten. För att ytterligare försäkra sig om detta har humanprover skickats till Smittskyddsinstitutet så att de svenska och danska typerna ska kunna jämföras.

Läs mer om det danska utbrotten här

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om vinterkräksjuka här

/Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska, Smittskydd Halland

Marika Hjertqvist, epidemiolog, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-04

Campylobacter vanligaste smittämnet från djur till människa

2008 rapporterades 190 566 fall av campylobacterios i Europa vilket innebär att det är den överlägset vanligaste zoonosen, det vill säga sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Det framgår av en ny EU-rapport från ECDC/EFSA.

Så har trenden sett ut de senaste fem åren, men siffrorna är bara toppen på ett isberg eftersom många fall aldrig rapporteras . Till Smittskyddsinstitutet rapporterades 7 692 humanfall av camplylobacterios under 2008, vilket var en ökning jämfört med tidigare år. Man måste gå ända till 2001 för att hitta fler rapporterade fall än 2008.

Den årliga EU-rapporten som presenterar statistik och trender över zoonoser och livsmedelsburna utbrott i Europa visar också att kyckling är den vanligaste smittkällan för campylobacterios. I Europa bar i snitt 24,7 procent av kycklingarna på Campylobacter men det är en mycket stor variation mellan länderna. I Sverige bar 12,4 procent av kycklingarna på bakterien.

Näst störst bland zoonotiska smittämnen var Salmonella, som rapporterades ha smittat 131 468 personer i Europa under 2008. Detta var en minskning för femte året i rad men även här finns det ett stort mörkertal. Salmonella är fortfarande den vanligaste orsaken till livsmedelsburna utbrott. I Sverige rapporterades 4 185 fall av Salmonella 2008.

Läs hela rapporten här

/Cecilia Jernberg, Avdelningen för bakteriologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-04

Listeria funnen i gravad lax

Den 3 februari meddelade COOP att de återkallar all gravad och rökt lax av märket COOP sedan Livsmedelsverket vid provtagning påvisat Listeria över tillåten nivå i ett parti gravad lax. Proverna togs som en del av en EU-baslinjestudie för Listeria i livsmedel som Sverige deltar i. Vilka produkter som återkallan gäller finns att hitta i COOPs pressmeddelande här.

Bakterien Listeria monocytogenes orsakar sjukdomen listerios. Bakterien är allmänt förekommande i naturen och människor kan smittas av infekterade djur eller livsmedel. Bakterien kan växa till i kylskåpstemperatur. Livsmedel med lång hållbarhet som förvaras i kylskåp kan därför utgöra en risk om de äts utan tillräcklig värmebehandling. Typiska risklivsmedel för Listeria är av den orsaken färdiglagade köttprodukter, rökt och gravad lax och opastöriserade ostar.
Sjukdomen drabbar främst äldre personer och/eller personer med nedsatt immunförsvar till exempel som en följd av cancersjukdom, läkemedelsbehandling eller kraftigt alkoholintag. Gravida kvinnor är en särskild riskgrupp som ges rekommendationer om vilka livsmedel man bör undvika för att skydda sig mot listerios. En infekterad kvinna kan överföra smittan till fostret och komplikationer kan uppstå. Endast ett fåtal gravida drabbas årligen av sjukdomen.

Under 2009 anmäldes 73 fall av listeriainfektion och det är en tydlig ökning från tidigare år. Ökningen ses främst i de äldre åldersgrupperna och för personer med nedsatt immunförsvar och inte hos yngre eller gravida. Förklaringen till denna ökning utreds fortfarande och diskussioner pågår även på europeisk nivå eftersom man även i flera andra länder i Europa har sett en ökning. Den EU-baslinjestudie som Sverige deltar i startades bland annat av denna anledning.

Läs mer om listeriainfektion här

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-02-04