EPI-aktuellt, vol 8, nr 45 (5 november 2009)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Den nya influensan A(H1N1)

På smittskyddsinstitutets webbplats finns det en samlingssida där all information från Smittskyddsinstitutet om den nya influensan samlas. Där kan du även hitta influensarapporter som publiceras varje vecka och sammanfattar det aktuella influensaläget i Sverige och i världen. Såväl säsongsinfluensa som den nya influensan A(H1N1) behandlas i influensarapporten.

Läs senaste influensarapporten

Samlingssidan hittar du här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Ökad risk för rabies på Bali

Bali har under många år varit fritt från rabies, men för knappt ett år sedan rapporterades ett par fall av rabies hos hund. Trots omfattande insatser har situationen inte förbättras, tvärtom ses nu en ökning av fall bland djur. Framför allt ses fall hos hund, vilket är extra bekymmersamt då hund utgör den vanligaste smittkällan för människor. Något som ytterligare försvårar situationen på Bali är bristen på rabiesvaccin för humant bruk och sedan oktober förra året har 17 personer avlidit i rabies. Flera av de områden som är svårast drabbade (Badung, Denpasar, Tabanan) ligger nära de välbesökta turistorterna på södra Bali, men hela ön är att betrakta som riskområde.

Alla varmblodiga djur kan infekteras med rabies och sprida smittan vidare. Rabiesvirus sprids via saliv från infekterade djur, oftast genom bett men även slickning på skadad hud eller slemhinna (mun, näsa, ögon) kan utgöra en risk. Rabiesinfekterade hundar och katter kan utsöndra virus i saliven upp till 10 dagar före symtomdebut, vilket betyder att även till synes friska djur kan sprida smitta.

För resenärer till Bali gäller nu samma rekommendationer som för resenärer till andra rabiesendemiska områden i världen, det vill säga att undvika all kontakt med djur. Speciellt viktigt är att hålla uppsikt över små barn som inte har förstånd att låta bli att klappa djur.

Om olyckan ändå är framme är det viktigt att omgående rengöra såret och/eller den hudyta som kommit i kontakt med djurets saliv. Efter noggrann tvätt med tvål och vatten, helst följt av riklig sköljning med sprit eller annan desinficerande vätska, kontaktas sjukvården för bedömning av vidare handläggning. Förebyggande rabiesvaccination rekommenderas inte generellt till turister. Däremot rekommenderas rabiesvaccinering till vissa riskgrupper som exempelvis personer som skall arbeta inom skogsbruk eller med djur.

Läs mer om rabies här

/Anna-Lena Hammarin, Avdelnigen för virologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

XMRV - ett nytt mänskligt retrovirus?

Ett endogent retrovirus från mus, kallat xenotropt murint retrovirus (XMRV), har beskrivits hos patienter med en ovanlig form av prostatacancer och nyligen också hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom.

Endogena retrovirus finns hos alla djur, även hos människan. Musen har dock ovanligt aktiva endogena retrovirus varav några är smittsamma (kallas då exogena virus). I musgenomet finns XMRV i ungefär 20 kopior. XMRV är xenotropt, det vill säga det föredrar celler från andra djurarter framför musceller och således växer XMRV bra i människoceller. XMRV är nära besläktat med murint leukemivirus (MLV), som också kan vara både endogent och exogent. Hos musen är XMRV och MLV en stor sjukdomsorsak. Människans endogena retrovirus är av allt att döma betydligt mindre sjukdomsframkallande.

Oklar koppling till prostatacancer

År 2006 publicerades forskningsresultat som visade att nordamerikanska patienter med en ovanlig form av prostatacancer ofta hade XMRV i sin prostata. Cancerformen är förknippad med en defekt i det medfödda immunsystemet, närmare bestämt RNAs L. Virus fanns huvudsakligen i stromaceller, det vill säga i celler som ligger intill cancercellerna. Cancercellerna själva innehöll inte XMRV. Därefter har fyndet upprepats i Tyskland och i USA. Andelen positiva prostatancerpatienter har pendlat mellan 1 och 23 procent. I dessa undersökningar är associationen mellan XMRV och RNAs L defekt inte tydlig. Alldeles nyligen publicerades dock en ny stor studie från Tyskland där ingen av över 500 prostatacancerpatienter var XMRV positiv. Trots att fynden av XMRV hos människa gjorts med goda tekniker är det alltså oklart hur vanligt virus är. Dess relation till uppkomsten av prostatacancer är också mycket oklar.

Hög frekvens av XMRV hos personer med kroniskt trötthetssyndrom

Den 9 oktober i år kom en sensationell rapport i Science där XMRV uppgavs ha hittats i hög frekvens (67 procent) hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom, medan endast 4 procent av friska kontrollpersoner var positiva. Nyheten har utlöst en febril aktivitet hos retrovirusforskare, och hos patientföreningar.

Det kroniska trötthetssyndromet kallas också myalgisk encefalomyelit (ME). Cirka 45 000 personer uppskattas ha ME i Sverige. Sjukdomen har både psykiska och somatiska aspekter och har varit svår att definiera. Det finns dock numera strikta diagnoskriterier utfärdade av amerikanska CDC och även i Kanada. ME patienter har svårt att få gehör för sin sjukdom. Några veckor av kontakt med ME-patienter har lärt mig att ME är en svår sjukdom som ofta inte hanteras optimalt i sjukvården. En tydlig somatisk orsak, som XMRV, skulle kunna ge ME patienterna en mer objektiv diagnos och en orsak som kanske på sikt kunde behandlas med antivirala medel, kanske till och med vaccin.

Vi är dock långt därifrån. Som erfarenheterna av XMRVs eventuella samband med prostatacancer visar måste ME-fynden reproduceras från flera länder och med oberoende tekniker. I min forskargrupp (klinisk virologi i Uppsala) satsar vi nu på att undersöka hur vanligt XMRV är i Sverige, med särskild hänsyn till prostatacancer och ME-syndromet. Vi har satt upp känsliga nukleinsyrebaserade tekniker för XMRV. Vi samarbetar med ME-kliniker och med patologer. Vi hoppas att relativt snart kunna ge besked om XMRVs förekomst i de berörda patientgrupperna i Sverige.

Mer forskning behövs

Sammanfattningsvis finns anledning att ta XMRV-rapporterna på allvar. En mängd oklara punkter finns dock; Hur har virus spritts från mus till människa? Hur sker den eventuella spridningen mellan människor? Vilken roll skulle XMRV kunna ha i sjukdomsuppkomsten vid prostatacancer och ME? Varför har ingen koppling mellan ME och prostatacancer iakttagits tidigare? Man måste därför reservera sig tills flera oberoende rapporter kommit. En mer komplett utredning om XMRVs sjukdomsframkallande roll och förekomst kommer att ta tid och kräva ett omfattande samarbete mellan bl.a. ME-läkare, retrovirologer, immunologer, epidemiologer och diagnostiker. Patientföreningarna kommer också att kunna spela en viktig roll.

/Jonas Blomberg, Professor i klinisk virologi, Uppsala Universitet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Harpest i Värmland

Värmland går med våra mått mätt återigen mot ett ”harpestår” sedan toppnoteringen 2006 då vi hade 68 kliniskt anmälda fall. Fram till och med vecka 44 har vi 58 kliniskt alternativt laboratorieanmälda fall.

Ingen detaljerad undersökning om smittort har utförts, men om man tittar på bostadsort ser vi en koncentration av fall till framför allt två platser. Den ena är Hammarö som ligger söder om Karlstad och som omgärdas av Vänern, klyvs av Klarälvens ådror och som innehåller flera vattendrag och våtmarker. Den andra platsen som utmärker sig är bostadsområdet Skåre norr om Karlstad. Här rinner Klarälven förbi och flera vattendrag letar sig in i området.

Av den kliniska anmälan kan vi utläsa att de flesta, 78 procent, anger insektsbett/stick som smittväg. I 22 procent av fallen har diagnosen ställts utan laboratorieverifikation. PCR är den vanligaste diagnostiska metoden som använts i 65 procent av laboratorieundersökningarna. I 64 procent av undersökningarna var undersökningsmaterialet sårsekret.

Benjamin Edvinsson och Talar Boskani, från sektionen för Högpatogena Bakterier på KCB på Smittskyddsinstitutet, besökte tillsammans med Marika Hjertqvist på Avdelningen för Epidemiologi för någon vecka sedan Karlstad för att ta vattenprover. Proverna analyseras med PCR och odling i P3-laboratorium i samverkan med sektionen för Vatten- och miljömikrobiologi på PMV. Resultatet är ännu inte klart.

Smittskydd Värmland deltar också i ett forskningsprojekt tillsammans med Dr. Tomas Bergström på Virologen, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg, där vi under sensommaren/hösten samlat mygg för att se om de bär på harpest.

De flesta allmänläkare är nu snabba på att sätta diagnosen harpest och därmed ge adekvat antibiotikabehandling. Det medför minskat lidande för patienten med en snabbare tillfrisknandefas.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om harpest här

/Ingrid Persson, Smittskyddssjuksköterska, Smittskydd Värmland

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Förkyld? Antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus

Att ta antibiotika i onödan är varken bra för den egna kroppen eller för kommande generationer. Kroppen blir frisk från förkylning på egen hand.

Snuva, hosta, halsont – nu är hösten här och med den kommer förkylningar som ett brev på posten. Även om förkylning är ofarligt kan det vara nog så besvärligt. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) ger svar på fem vanliga frågor om förkylningar.

Dessutom har Strama tagit fram en film som gjorts i samband med den Europeiska antibiotikadagen, ett EU-initiativ med syfte att uppmärksamma vikten av att stoppa all onödig antibiotikaanvändning.

Mer information hittar du här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Debattartikel i DN: Inför sprutbytesprogram

Sveriges landsting bör följa Finland och införa sprutbytesprogram för injektionsmissbrukare. Sedan 20 år pågår en hetsig debatt om sprutbyte i Sverige. Under dessa år har alltför många missbrukare smittats av hepatit eller hiv, vilket kraftigt försämrat deras livskvalitet. Trots att landstingen sedan 2006 haft möjlighet att införa sprutbytesprogram finns de i dag endast i Malmö och Lund.

Det är nu hög tid att slå hål på myterna och ta de vetenskapliga beläggen och den så kallade Dublindeklarationen på allvar. Sprutbyte motverkar smittspridning, ökar inte antalet narkomaner och påtvingar inte Sverige en drogliberal politik, skriver bland annat Johan Carlsson, generaldirektör vid Smittskyddsinstitutet.

Läs debattartikeln: ”Sprutbyte för narkomaner är en viktig folkhälsofråga”

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Nypublicerat på ECDC:s webbplats

Recent ECDC publications available online (October 2009)

Since 30 April ECDC has been working on a number of documents related to the influenza A(H1N1) pandemic. As well as Daily Updates, ECDC now publishes a Weekly Executive Update providing a weekly overview of ECDC work and global developments pertaining to pandemic influenza 2009, and a Weekly Influenza Surveillance Overview giving an analysis of the latest surveillance data.

In addition, the following have been published or updated;

Frequently asked questions

These were updated on 8 October. Read more

Surveillance report:

Annual Epidemiological Report on Communicable Diseases in Europe 2009

This third edition of the Annual Epidemiological Report on Communicable Diseases in Europe provides a comprehensive summary of surveillance data in 2007 and the threats monitored in 2008.

The data presented show that the major threats to the health of European citizens from infectious diseases have not changed substantially since ECDC began its work in 2005.

This year, the Annual Report gives special attention to vaccine-preventable diseases and immunisation programmes in the European Union (EU) and European Economic Area (EEA) countries.

Possible target readership: public health officials, policymakers, experts in disease surveillance, experts in threat monitoring.

First meeting of ECDC Expert Group on Climate Change – 07–08 September 2008

Given the sensitivity that many diseases have to climatic factors, it is widely anticipated that climate change will lead to shifts in the transmission ranges of communicable diseases. This meeting was organised to further discuss how ECDC and EU Member States can work together to confront climate change.

An important message from the meeting is that climate change is a threat multiplier: it may generate new threats, but its primary impact will likely be through the ways that it exacerbates existing threats. It will likely alter factors such as the geographical range of disease spread and the seasonality of diseases.

Possible target readership: public health officials, policymakers, experts in climate change, experts in disease surveillance, experts in environmental science.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05

Tuffa tider för flunsans frontsoldat - Tips om artikel i Smittskydd

Man får vara snabb i vändningarna, influensan väntar inte på någon i sin rusch runt jorden. Det har man alldeles klart för sig om ens jobb är att både upptäcka och analysera det nya viruset. Och som om inte det räckte ska Mia ta hand om massmedias oräkneliga frågor.

Läs artikeln i Smittskydd här.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2009-11-05