logo

Examensarbete 2016

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka bakgrund och motivationsfaktorer samt effekten av social påverkan hos dem som studerar klassisk sång vid eftergymnasial utbildning. Hur har den musikaliska uppväxtmiljön sett ut och vilken/vilka personer i omgivningen har motiverat och påverkat studenten att ägna sig åt musik och klassisk sång? Studien belyser även pedagogens perspektiv och uppfattning av den sociala påverkan på dem som studerar klassisk sång.

Undersökningen genomfördes med enkäter ställda till 34 respondenter samt kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger. Analysarbetet har utgått från ett kulturhistoriskt perspektiv, med utgångspunkt att var vi än befinner oss finns vi i ett sammanhang som påverkar vilka vi är.

Enkätundersökningen som gjordes där respondenternas huvudsakliga genreinriktning var klassisk sång, visade att privat musik/sång-undervisning tillsammans med musiklärare i grundskola eller gymnasium hade en avgörande betydelse i respondentens val av genreinriktning. Detta, tillsammans med statistik som visar att antal sökande till klassisk sång vid högre utbildning har minskat, belyser vikten av att ge elever i grundskola en musikalisk bredd. I studien beaktas en oro som finns hos flera musikaliska ledare i Sverige som menar att utbildning i ämnet västerländsk konstmusik håller på att utarmas i de svenska skolorna. Om det ligger en sanning i detta är det möjligt att det förklarar vad som händer i ett senare led, exempelvis att antal sökande till klassisk sång vid högre utbildning halverats över en tjugoårsperiod.

Har vi växt upp i en miljö där det utövas musik i den närmsta familjen är chansen större att musikintresse väcks och styr oss i riktning mot studier i musik. De sångpedagoger som intervjuats i studien gick inte emot denna linje utan var alla överens om att hemmiljö spelar stor roll för att bli intresserad av och vilja utöva den klassiska musiken. De poängterar också ansvaret hos musiklärare och pedagoger att visa för eleverna vad som finns att tillgå i musikutbudet.

Sökord: Sång, motivation, kulturhistorisk teori, sångundervisning, uppväxtmiljö.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur elever ser på sin musikaliska förmåga och hur dessa självuppfattningar påverkar deras motivation i lärandet, med en förhoppning om att återge resultatet i en grundad teori.

Teorin om musikjagen har formulerats utifrån analyser av självskattningsformulär och intervjuer med tre slagverkselever i åldrarna 13 till 16 år på en kulturskola. Den kopplas till och jämförs med self-efficacy theory, self-theories och possible selves theory.

Elevernas syn på sig själva och förhållningssätt i musicerandet till sitt välbefinnande och självförverkligande ter sig stundtals som ett inkonsekvent fenomen, ibland motsägelsefullt - ett med olika ansikten beroende på sammanhang, tidsperspektiv och syssla. Dessa ansikten, här kallade musikjag, formas utifrån de egna intressena och tankarna om vilken roll och funktion musicerandet har och skall ha i livet, vilket påverkar graden av motivation.

Musikjagen, som åtskiljs som ett aktuellt, ett framtida sannolikt och ett framtida önskvärt, formas av motivationsfaktorer som bland annat självtilliten, mödan som kan tänkas ägnas åt musicerandet, mängden utmaningar, olika behov och jämförelsen med andra.

Teorin sammanfattas i en modell, som kan användas som en mall i musikpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers främsta incitament för motivation. Modellen kan tänkas underlätta möjligheten att arbeta motiverat och rationellt mot ens drömmar såväl som rädslor. Slutligen presenteras tankar om vidareutveckling av teorin.

Nyckelord: Självuppfattning, perception, lärande, motivation, grundad teori

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur tre musiklärare på högstadiet arbetar med digitalt musikskapande i sin undervisning. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är: Hur designar läraren undervisningen för digitalt musikskapande? Vilken funktion får tekniken i arbetet med musikskapande i den didaktiska verksamheten? Undersökningen är av kvalitativ art och bygger på deltagande, öppna klassrumsobservationer samt semistrukturerade djupintervjuer med lärarna. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån TPACK, (technological pedagogical content knowledge), en modell utarbetad för att kunna åskådliggöra hur lärare använder sig av förmågor så som teknisk kompetens, pedagogisk förmåga, och ämneskunskap i klassrummet samt hur man integrerar dessa med varandra. Min empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från nio observationstillfällen och sex intervjuer. De lärare jag valt att observera och intervjua arbetar med musikprogrammet GarageBand som inspelnings- och musikskapande verktyg.

I undersökningen framkommer det att de specifika kunskaper som musikpedagoger som arbetar med digitalt musikskapande behöver, i hög grad representeras hos mina informanter. Ett naturligt intresse för elevens lärande, ett stort engagemang för musikskapande samt en orädd och nyfiken inställning till ny teknik är egenskaper som utifrån undersökningens resultat kan tillskrivas dessa. Resultatet visar att de musikskapande projekten var skräddarsydda för att skapa nödvändiga ramar för ett gynnsamt resultat, där färdighetsträning av själva verktyget sammanvävdes med musikskapande element. Elevernas skapande skedde med odelad uppmärksamhet och stor entusiasm där ett stort fokus låg på själva processen. Resultatet visar att den digitala tekniken fick funktioner så som gränsbrytande, demokratiserande, styrande, kompenserande, motivationshöjande samt effektiviserande.

Nyckelord: Digitalt musikskapande, IT, Musik, Skola, TPACK.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att få en bild av hur musikpedagoger upplever att de har utvecklat sina musikaliska kunskaper och pedagogiska praktiker med hjälp av internet. Begreppet musikalisk kunskap är brett, och syftar till både kunskaper i musicerande och allmän kunskap om musik. Metoden för insamling av empiri var en kvalitativ intervju med låg grad av standardisering och strukturering samt med en narrativ form. Fem intervjuer med fem olika musikpedagoger genomfördes. Undersökningens teorier, som den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån, är framförallt teorin om narrativ och narrativ analys, men också hermeneutik och hermeneutisk tolkning.

Resultatet av uppsatsen visar på en i stort sett positiv bild av hur internet har förändrat lärande utifrån pedagogers berättelser och beskrivningar. Den visar skillnaden mellan äldre musikkällor och internet som musikkälla, och på vilka områden och sätt pedagoger upplever internet som en positiv utveckling som verktyg för kunskap och lärande. Pedagogerna upplever alla att utbudet av information och dess lättillgänglighet på nätet är en stor potential till lärande musikaliskt. Musikaliskt lärandet på nätet kan vara av olika typer. Exempelvis är det enkelt att ta del av ny musik för att bredda sin allmänna kunskapsbank om musikvärlden, samtidigt som internet också har ett värde om man vill utveckla sin pedagogiska praktik eller personliga lärande genom att inspireras eller ta del av den spridning av pedagogiskt material som finns där. Även negativa upplevelser av internet som verktyg för lärande och pedagogik kan man ta del av i resultatet, även om dessa är färre och mindre uttalade i den narrativa form som empirin och undersökningen bygger på. Studien kan bidra till en ökad förståelse för den transformation som internet har inneburit i människors sätt att lära, samt hur man som människa eller i synnerhet pedagog förhåller sig och drar nytta av denna transformation. Det finns både positiva och negativa aspekter av denna transformation.

Sökord: Internet, transformation, musikpedagogik, lärande, musik, narrativ analys

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som arbetar med röst- och tal med estetisk inriktning upplever begreppet närvaro samt vilken betydelse begreppet har i deras undervisning. Med avstamp i den fenomenografiska ansatsen har öppna semistrukturerade kvalitativa djupintervjuer med tre pedagoger som alla arbetar inom röstpedagogiska områden med estetisk inriktning genomförts. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades och det material som kom fram sattes i förhållande till olika synvinklar av begreppet närvaro genom att undersöka närvaro teoretiskt och filosofiskt, genom scenkonsten, rösten, kroppen samt de mentala/själsliga aspekterna. Resultaten visade att röst- och talpedagoger med estetisk inriktning har varierande tolkningar av begreppet närvaro, både lika och olika. Exempelvis beskrev de gemensamt en omedelbar upplevelse av närvaro som ”befriande”, ”ett flöde” eller ”att jag känner mig hel”, medan olika beskrivningar kunde vara ”icke dömande”, som ”äkthet” eller ”ett tillstånd”. De hade även olika infallsvinklar att pedagogiskt använda sig av begreppet, där en del använde själva ordet närvaro i undervisningen, medan andra undvek det. Alla respondenter var överens om att närvarobegreppet bör finnas som en grund i undervisningen eftersom deras erfarenheter pekar på att upplevelsen av närvaro har en positiv effekt på utvecklingen av den röstligt estetiska och kommunikativa potentialen hos människor.

Nyckelord: närvaro, tal röst, pedagogik, kropp, mental, själ, metod, medveten, scen.

Sökord: Internet, transformation, musikpedagogik, lärande, musik, narrativ analys

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Dubbningsindustrin har förändrats väsentligt sedan dubbning kom till. Under de senaste 20 åren har den snabba teknikutvecklingen spelat en stor roll i effektiviseringen av stora delar av dubbningsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur denna effektivisering har påverkat dubbskådespelares arbetssituation och arbetsmiljö ur ett röstergonomiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har varvats med röstanalyser och tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att höra hur dubbskådespelare upplever den höga röstbelastningen och arbetstempot både genom att höra deras berättelser och genom att jämföra röstprover på vanlig talröst samt dubbröstprov. Intervjufrågorna går bland annat in på hur de förhåller sig till röstergonomi i sitt yrkesutövande. Studien undersöker också vilka krav som ställs på dubbskådespelare, hur utsatta de är för skadlig röstanvändning och hur de hanterar överdrivna röstegenskaper. Dubbregissörers roll har också undersökts eftersom de har visat sig ha stor betydelse för dubbskådespelares prestation och arbetsmiljö. Därför har även frågor ställts som berör dubbregissörers kunskap om röstergonomi. Resultatet visar att dubbare upplever stress och frustration över sin arbetssituation men trivs med själva dubbningen i sig. Frekvensen av röstskador i denna yrkesgrupp verkar inte märkbart högre än för andra närliggande yrkesgrupper. Flera av röstanalyserna som utförts i studien uppvisar dock att det förekommer röststörningar såsom fonasteni och varaktig påverkan till följd av extrem röstanvändning. Trots förekomsten av olika symptom har de flesta inte själva ansett sig ha upplevt röstproblem. Det framgår också att röstträning och information om röstergonomiska åtgärder behövs för de med mest extrem röstanvändning.

Sökord: dubb, dubbskådespelare, röstskådespelare, röststörningar, stress, varaktig röstpåverkan, röstergonomi

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyra skådespelare upplever interpretation som sångteknik i jämförelse med sångteknik av anatomisk karaktär. Genom ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv har jag undersökt hur skådespelarna upplevt två olika sånglektioner, en lektion med endast interpretatoriska instruktioner och en lektion med instruktioner av anatomisk karaktär. Studien är genomförd med metoden Stimulated Recall. Båda lektionerna filmades och därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med filmerna som underlag för reflektion.

Resultatet visar att deltagarna upplever att den ena lektionen inte utesluter den andra utan att de båda behövs för ett tillfredställande resultat och klangmässigt blev resultatet liknande mellan de olika metoderna. Frågan om skådespelare lättare tar till sig interpretatoriska instruktioner är svårt att dra någon slutsats kring då uppsatsen endast är utförd med skådespelare och inte en blandning av icke skådespelare och skådespelare. Men en viss förförståelse för interpretation har skådespelare eftersom de är vana att genom sitt arbete att analysera text.

Sökord: Interpretation, livsvärldsfenomenologi, stimulated recall, sångteknik, rösthälsa, sång.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning var att genom den multimodala och socialsemiotiska teorin synliggöra hur en strategiskt utvald pianopedagog arbetar med och kommunicerar kring pianoteknik, interpretation och ergonomiska aspekter i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes en observation av en pianolektion, efterföljande intervju samt stimulated recall. I analysen av detta material använde jag begrepp från multimodal och socialsemiotisk teori för att på så vis kunna lyfta fram vilka resurser och tecken pedagogen använder i sin kommunikation med sin student.

Resultaten visar på att pianopedagogen använder sig av verbal kommunikation i form av liknelser och metaforer snarare än konkreta instruktioner och musikteoretiska begrepp för att förklara musikaliska grepp samt tekniska lösningar. Pedagogen använder kroppslig kommunikation i form av kroppskontakt, dirigering och andra rörelser. Studien visar på att pianopedagogen ger instruktioner i ensembler av tecken då hen exempelvis ger en verbal instruktion i form av en metafor samtidigt som hen visar vad hen menar med sitt kroppsspråk.

Sökord: Pianoundervisning, Interpretation, Pianoteknik, Ergonomi

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur trum- och slagverkslärare har lärt sig spela med känsla, samt hur de undervisar i att spela med känsla. För att ta reda på det intervjuades fem aktiva pedagoger inom ämnet och intervjuerna handlade om vad som menas med att spela med känsla, hur respondenterna själva har utvecklat den förmågan, samt vilka metoder de använder för att lära ut den förmågan till sina elever. Med utgångspunkt i fenomenologi har intervjuerna analyserats.

Studiens resultat visar att en av de viktigaste aspekterna av att spela med känsla är att lyssna. Att lyssna på sig själv och på musikens helhet när man spelar och att sätta sig in i publikens upplevelse. Att närvara mentalt och emotionellt när man spelar ökar möjligheten att spela med känsla. Detta kan uppnås genom att välja att fokusera på olika saker i musiken, exempelvis på den känsla musiken får en att känna, i stället för tekniska detaljer.

Inom området att undervisa i att spela med känsla framkommer det att lekfullhet är av stor vikt. Att släppa prestigen och ha roligt bidrar till en utveckling av personligt uttryck, och en motverkan av prestationsångest och konkurrensinriktad stämning. Flera tips på metoder och övningar ges för hur pedagoger och musiker kan både undervisa och spela med känsla.

Sökord: Trummor, slagverk, trumundervisning, spela, känsla, fokus, lyssnande, slagverkspedagog, närvaro.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur fem pianopedagoger reflekterar över sin musikaliska utveckling och identitet, samt att få en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av dess betydelse för deras undervisning. Fem pianopedagoger i kulturskolan har intervjuats om sin musikaliska bakgrund och sin nuvarande musikaliska tillvaro. Respondenterna har utifrån sina livsvärldar fått uttrycka tankar kring fenomen som bl.a. övning, pianist och pedagog. Analysarbetet har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och en livsvärldsansats.

Resultatet visar att kombinationen av egen övning, en musikalisk tillvaro och yrket är av stor betydelse för pianolärarnas musikaliska utveckling. Pianolärarna påpekade att ett varierande arbetssätt med elever i olika åldrar, nivåer och genreinriktningar, är viktigt för att känna musikalisk och pedagogisk stimulans. Resultatet visar också att pianolärarnas musikaliska och pedagogiska rollidentiteter är resultat av ett rollidentitetsskapande som påbörjats under ungdomen och vidareutvecklats genom musiker- och musikpedagogiska utbildningar, samt det nuvarande arbetslivet. Dessa rollidentiteter är i viss mån fortfarande under utveckling och framträder i olika grad beroende på sammanhanget.

Sökord: pianopedagog, pianolärare, pianist, musiker, övning, rollidentitet, fenomenologi, livsvärld.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Denna studie handlar om scenisk nervositet eller rampfeber och metoderna som kan användas för att bekämpa den. Studien lutar sig mot psykologiska teorier om ångest vid offentliga framträdanden och hur det är möjligt att övervinna denna form av ångest.

Av forskning framgår att rampfeber är en sorts ångesttillstånd som beror på problem med att yppa sina innersta känslor offentligt i en mer och mer ytlig värld. Rampfeber är ett socialt ångestsyndrom. För att övervinna ångesten rekommenderas ibland att man distraherar sig från situationen. Många psykologer varnar dock för detta och anser att man bör vänja sig med den stressande situationen med andra metoder.

För att kunna svara på syftet intervjuades fem verksamma pianopedagoger. Resultatet visar att övning och pianisternas erfarenhet samt även lärarnas attityder spelar stor roll gällande elevernas beredskap att uppträda offentligt.

Nyckelord: scenisk nervositet, rampfeber, ångest, social fobi, specifikt socialt ångestsyndrom

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med min undersökning var att undersöka hur gitarrpedagoger resonerar kring att undervisa i ”plankning” och gehör som verktyg för sitt eget och elevens lärande samt hur dessa resonemang kan förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppfylla detta syfte intervjuades fem gitarrpedagoger som undervisar på kulturskola. Resultatet av studien visar att lärarna ser ”plankning” som ett viktigt verktyg i lärarrollen och att det är ett verktyg som de använder ofta. Det används för att modernisera och uppdatera repertoar samt för att möta elevers önskemål på lektioner. Det finns ingen gemensam praxis kring hur eller om plankning undervisas i som verktyg till elever; det förekommer men enligt resultatet är undervisning i plankning mer sällan förekommande ställt mot undervisning i andra musikaliska verktyg. Resultatet visar att gehörsspel fyller en viktig del i undervisningen både som introduktion till stycken och som en grund i nybörjarundervisning. Läxor som delas ut för hemarbete har nästan alltid en skriftlig komponent.

Det visas i resultatet att den populärmusikaliska praxisen kring musikaliskt lärande har, via sin inkorporering i formell undervisning, påverkat pedagogiken. Den praktik som framkommer i resultatet grundar sig på både populärmusikalisk och mer traditionell västerländsk pedagogik. Det visas även att ett mål som finns i undervisningen i gitarr är att till viss del bredda och visa olika musikaliska verktyg.

Sökord: Instrumentalundervisning, Gitarrundervisning, Gehör, Plankning, Instrumentalpedagogik, Musikpedagogik, Musikmetodik

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Examensarbete

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009