logo

Examensarbete 2015

Sammanfattning

I den här studien har jag undersökt hur några erfarna jazzmusiker och pedagoger har gått till väga för att tillägna sig jazzens språk. Jag har sammanställt deras erfarenheter av jazzundervisning och improvisationsstudier, både som studenter och lärare, och redovisar deras synpunkter angående olika aspekter av musikstudier. Jag har också hämtat ytterligare material från litteratur, intervjuer med musiker och föreläsningar, samt kompletterat med egna erfarenheter av jazzundervisning. Fokus ligger på jazzundervisning i USA och Sverige från 1960-talet och framåt.

Resultatet av undersökningen visar att enigheten är stor bland informanterna om vikten av mångsidighet och variation; Att ta sig an lärandet och praktiserandet på flera olika sätt. Informanterna berättar om att de lärt sig och utvecklats genom många olika kanaler och metoder varav traditionell kunskapsförmedling lärare-elev bara varit en av dessa. Självstudier, ”plankning” av musikaliska förebilder, jamsessions, konserter, clinics, workshops, inspelat material som videoband och DVD’s, egen övning och övning tillsammans med studiekamrater, praktiserande av andra genrer som i sin tur hjälpt jazzspelet, inre lyssnande, och inte minst att vistas i kreativa miljöer med likasinnade där alla lär av varandra. En annan aspekt som betonas av informanterna är öppenhet och ödmjukhet inför lärandet. Att det är viktigt att ha en inställning att alla som studerar och praktiserar jazz sitter i samma båt och gör klokt i att hjälpa varandra, dela med sig av kunskap och erfarenhet, och därigenom få tillbaka och växa tillsammans.

Det framgår också tydligt att det är viktigt med struktur och långsiktigt tänkande i sina studier för att uppnå tydliga och kontinuerliga resultat. Att angripa inlärningen metodiskt, steg för steg, och att alltid förankra de teoretiska studierna med praktiskt utövande innan man går vidare.

Slutligen betonar informanterna vikten av att se sig som en ”evig student”, att i musik som bygger på improvisation finns inget facit, bara livslångt lärande och utveckling.

Nyckelord: Jazz; undervisning; jazzstudier; improvisation; Sverige; USA; pedagoger; metoder

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre advokaters medvetenhet kring röstanvändning samt para- och extralingvistiska signaler i rättssalen. Respondenterna deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och intervjumaterialet belyser deras olika tankar och erfarenheter kring betydelsen av hur något sägs under en rättegång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Grounded Theory undersökte jag intervjumaterialet. Respondenternas medvetenhet i ämnet genomsyrades genomgående av ett retoriskt perspektiv och kom på så sätt att bli mitt teoretiska perspektiv i denna undersökning. Resultatet visar att det finns dimensioner i hela processen som innebär att hur vi kommunicerar kan påverka ett domslut. Resultatet visar också att god retorik inte behöver leda till en mer rättvis dom men att möjligheten att lära sig behärska detta ämne kan vara ett användbart verktyg.

Nyckelord: logonomi, advokat, röstläge, dramaturgi, retorik, rättsväsende

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Saknas

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Abstract

Politicians and school leaders are concerned about the decline of performance in reading literacy in the Swedish school system as revealed by the so-called Pisa investigations that have occurred regularly over the last few decades. Several studies have shown that reading aloud in Sweden has decreased both in the home, nursery school and elementary school. The importance of reading aloud for language development in children is well documented and investigated by, among others, the Swedish psychologist Professor Ingvar Lundberg. Most studies are about children who listen to reading performed by an adult while the inverse relationship if children's exercise of reading aloud also affect language development is less explored. In contrast little research has been conducted in adults on the interaction between text comprehension and reading aloud. The present study intends to examine whether it can be concluded that there is a discrepancy in reading comprehension between reading aloud and silent reading. Furthermore, the paper discuss if the ability of text comprehension when reading aloud has decreased due to the changed practices into school curricula. Our study seems to indicate that text comprehension when reading aloud is less than silent reading. Text comprehension is affected by factors like external distractions and the reader's position, if the person is standing or sitting regardless of external influencing factors. The importance of reading comprehension when reading aloud at spot is crucial for certain professions as actors, artists, teachers, and priests why the problem should be paid more attention.

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med min undersökning var att undersöka hur pianopedagoger upplever att pianoelevers deltagande i tangentorkester utvecklar deras pianospel och samspelsförmåga. För att ta reda på det intervjuades fem aktiva pedagoger inom berört område. De musikskolor som finns i Sverige kontaktades även för att ta reda på hur pass utbredd undervisningsformen är. I samband med en av intervjuerna genomfördes också en observation av en tangentorkester-workshop. Undersökningens syfte var att bidra och öka min förförståelse för ämnet.

Resultatet av studien visar på att gemenskapen i en orkester är av stor betydelse för att eleverna ska trivas, och de utvecklar enligt pedagogerna vissa färdigheter i större utsträckning jämfört med på deras enskilda lektioner. Färdigheter som detta är att hålla sig till given puls och lyssna på varandra. I studien framgår det att vissa faktorer försvårar arbetet som orkesterledare för pedagogen. Sådana faktorer kan vara elevers frånvaro i orkestern, notläsningssvårigheter och att få keyboardljuden i balans med varandra. Informanterna ser framföranden på konserter som den största målsättningen med orkestern, men i de fall då orkestern inte kommit igång ordentligt, eller fungerat väl, har konserterna uteblivit.

Vidare framkommer det att det inte är någon stor efterfråga på att få spela i informanternas orkestrar, vilket kan bero på att elever har tillräckligt med fritidsaktiviteter som det är. En annan aspekt som kan påverka, är att skolorna inte tydligt nog informerar elever och föräldrar om att undervisningsformen finns tillgänglig och vad den innebär.

Sökord: Tangentorkester, pianoorkester, pianostudio, pianoband, keyboard, samspel, pianoundervisning, gruppundervisning, pianometodik.

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

De senaste 100 åren har kvinnor fått tillträde till den politiska arenan i mycket stor utsträckning. Tidigare var politik i stort sett männens område och det fåtal kvinnor som varit i maktposition har därför haft en väldigt liten del av det totala talutrymmet. Sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag 1922, så har antalet kvinnor ökat till att år 2015 vara 43,6 procent av riksdagens ledamöter. Även i den kommunala politiken har representationen av kvinnor ökat betydligt sedan kvinnlig rösträtt infördes 1919. Fördelningen mellan könen är trots det ojämn och det är fortfarande fler män än kvinnor på den politiska arenan.

Politiker använder mycket av sin tid till att kommunicera med olika intressegrupper. Kommunikationsmönstren skiljer sig åt mellan män och kvinnor och dessutom finns det biologiska skillnader i röstapparaten som påverkar talröstanvändningen för respektive kön. Män och kvinnor har olika röstlägen och det har sin förklaring i dessa skillnader. Uppsatsen handlar om hur kvinnliga heltidspolitiker uppfattar sin egen talröst i det offentliga rummet. Studiens övergripande syfte är att nå en ökad förståelse av kvinnliga politikers talröstanvändning i det offentliga rummet utifrån de förutsättningar som råder. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju.

Respondenterna har varit tre kvinnliga heltidspolitiker. För att få en fördjupad förståelse av hur de uppfattar sin egen talröst har även en röstanalys genomförts där respondenterna läst en text och sagt några meningar med sitt spontantal. Röstanalysen har sedan relaterats till intervjusvaren om hur politikerna uppfattar sin egen talröst. Teoretiskt perspektiv i uppsatsen är hermeneutik där fokus ligger på att förstå och tolka händelser och personer mot en historisk bakgrund. Tolkning av intervjuer görs mot bakgrund av en försförståelse och är det som gör att det finns möjlighet att leva sig in i någon annans situation och öka den egna självförståelsen, men inte nå fram till en slutgiltig eller sann förståelse av någon annans livsvärld.

Resultatet visar att kvinnorna i undersökningen inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt sin egen talröst och därför uppfattas den som något som finns och som man är tillräckligt nöjd med. Resultatet av undersökningen är att det saknas en medvetenhet i det offentliga rummet om talröstens många möjligheter.

Nyckelord: Kvinna, heltidspolitiker, talröst, röstanalys, kön, uppfattning

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med den här examensuppsatsen var att undersöka om talrösten påverkas av avspänning för hela kroppen. Med stöd av ett fenomenologiskt perspektiv har denna studie genomförts i form av ett experiment där fyra respondenters talröster spelats in före och efter avspänning samt efter röstövningar. Talrösterna har analyserats på flera sätt. I intervjuer har respondenterna uttryckt sig om upplevelsen av rösten och i röstanalyser har taltonläge, röststyrka och röstkvalitet analyserats. Som komplement har en klinisk mätning med avseende på taltonläge och röststyrka gjorts. Resultatet visade tendenser till att vissa röstanvändare direkt påverkas av avspänning för hela kroppen och att de når en avspänd talröst, dels genom att taltonläget sjönk något, men att även röstkvaliteten kunde påverkas. Även om det visade på små skillnader så lät talrösterna mer avspända hos samtliga respondenter efter avspänning.

Nyckelord: talröst, röst, avspänning, avslappning, spänning, stress, taltonläge

Handledare: Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka sex gitarrpedagogers förhållningssätt till nybörjarundervisning på gitarr med särskilt fokus på notationssystemens roll och funktion. De notationssystem som studien behandlar är tabulatur och notskrift. Dessa notationssystem är de absolut vanligaste sätten att förvärva repertoar på gitarr utöver gehör.

Under de intervjuer jag genomförde fick pedagogerna frågor kring användningen av dessa notationssystem inom gitarrundervisning för nybörjare. Denna studie kan förhoppningsvis bidra till en fördjupad förståelse för användningen av dessa notationssystem samt eventuellt presentera nya tankar kring nybörjarundervisning på gitarr. Studiens empiri-insamling genomfördes med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer.

Resultatet visar att respondenterna är uppdelade i två läger när det handlar om vilket notationssystem de introducerar först inom nybörjarundervisningen. De pedagoger som först introducerade notskrift gjorde det för att de ansåg att notskrift är det notationssystem som är mest informationsrikt och det notationssystem eleven främst bör använda sig av i förvärvandet av repertoar på gitarr.

De pedagoger som först introducerade tabulatur som notationssystem gjorde det för att det är ett lättare system och bättre korresponderar med det språkbruk de använder vid gehörsundervisningen. Resultatet visar även att gruppgemenskap är en viktig del i nybörjarundervisning på gitarr, att eleverna har spelkamrater.

Nyckelord: Notationssystem, gitarrundervisning, instrumentalundervisning, notskrift, tabulatur, gitarrpedagogik, musikpedagogik.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Examensarbete

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009