logo

Examensarbete 2014

Sammanfattning

Till detta examensarbete med syftet att utveckla kunskap om professionella skådespelares röstuppvärmning i yrkesutövandet valde jag att arbeta utifrån mixad-metod med en kvalitativ semi-strukturerad intervju samt ett kvantitativt pre-postförsök med mätning av eventuella effekter vid röstuppvärmning på avdelningen Musik, tal och hörsel - KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) med ledning av professor Johan Sundberg. Jag försökte på så vis att både få resultat utifrån skådespelarnas erfarenheter av röstuppvärmning samt se om det gick att påvisa någon effekt av en röstuppvärmning och därefter även koppla ihop dessa två metoder av kvalitativt och kvantitativ material. I arbetet medverkade fem professionella skådespelare verksamma i Sverige med examen från utbildning inom skådespeleri mellan åren 1997-2011. Som teoretisk ansats används John Deweys och George Herbert Meads pragmatiska filosofi där mötet mellan människa, socialitet och kultur ses som delar av människans kunskap och praktik men även med viss inkoppling av Maurice Merleau-Pontys fenomenologiska filosofi för att på så sätt få med "den levda kroppen". Jag väljer att ta med båda dessa två teoretiska resurser som utgångspunkt i mitt arbete eftersom jag vill undvika att begränsa studiet av röstuppvärmning till antingen individers subjektiva erfarenheter (fenomenologi) eller de handlingar som praktiken består av (pragmatik). Jag har även influerats av infallsvinklar från John Deweys och Arthur Bentleys transaktionella perspektiv med ambition att förena kropp med livsvärlden och sociokulturell miljö. De menade att för att undvika en uppdelning mellan å ena sidan erfarenhet och å andra sidan det som erfars bör fokus vara på de transaktioner, det vill säga rörelser som sker i situationer. Med dessa teoretiska ansatser fann jag ingångar att göra en rikare analys utifrån mixade data med kvalitativa och kvantitativa resultat för att även kunna diskutera resultaten i relation till sociokulturella aspekter av röstuppvärmning som praktik. De resultat som presenteras i resultat och analysdelen är uppdelade i fyra resultat-tema de tre första mestadels som resultat ur det kvalitativa materialet, intervjuerna och den fjärde mestadels från det kvantitativa prepostförsöket. Analysen av materialet påvisar att röstuppvärmningen uppfattas som en del i transformationen från ett privat-jag till ett roll-jag inför föreställningsarbetet. Röstuppvärmning som en del i en sociokulturell praktik var en annan relevant del i resultatet där det visar sig att röstuppvärmningen också kan ses utifrån ett grupp/ individperspektiv. Röstuppvärmningen är en del av en tradition och den har även starka kopplingar till faktorer som prestation och pedagoginfluens. Röstuppvärmningen visade sig även manifestera en syn på rösten och kroppen som en odelbar enhet. Under den fjärde resultat och analysdelen redovisades de effekter av röstuppvärmning som mätts upp på KTH. När det gäller de kvantitativa resultaten från försöket på KTH påvisas vissa effekter av röstuppvärmningen. För samtliga informanter i pre-postförsöket har en skillnad i grundtonsfrekvens uppkommit efter genomförandet av en röstuppvärmning, för flera av informanterna har en större variation av talröstläget också kunnat påvisas. En erfarenhetsbaserad och levd kunskap om detta finns hos skådespelarna visade det sig i intervjuerna då de med egna ord beskrev vad de upplevde sig uppnå med sin röstuppvärmningspraktik.

Nyckelord: Röstuppvärmning, Skådespelare, Transformation, Kropp och röst en enhet, Sociokulturell praktik, CTP, Kollisionströskeltryck, Grundtonsfrekvens –Fo.

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Vem väljer att sjunga i kör och varför väljer personen körsång som fritidsaktivitet? Detta var uppsatsens två huvudfrågor och syftade till att hitta likheter bland de människor, bosatta i Stockholms län, som valt att sjunga i kör samt att ta reda på varför dessa människor valt att regelbundet repetera med kören. Uppsatsen syftar även till att undersöka ifall körmedlemmarnas och körledarnas uppfattning om körsång som fritidsaktivitet stämmer överens.

I bakgrunden redovisas en historisk tillbakablick som sträcker sig från förhistorien fram till körsången idag, med kördirigenten Eric Ericson i spetsen. John Deweys teorier om lärande och problemlösning, utgjorde vår teoretiska utgångspunkt. Vi valde att göra en enkätundersökning som riktade sig till körmedlemmarna i utvalda körer samt en kompletterande intervjustudie med utvalda körledare.

Det finns många olika anledningar till att människor väljer att sjunga i kör. De tydligaste är att de söker en social aktivitet med en musikalisk inriktning. Genomsnittspersonen av de människor som då väljer att sjunga i kör är enligt vår undersökning, högskoleutbildade etniskt svenska kvinnor i övre medelåldern med en högre lön än genomsnittsbefolkningen i Sverige.

Nyckelord: Körledare, Körmedlem, Körsång, fritidsaktivitet

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka de pedagogiska implikationerna med att tänka enligt Pat Martinos aktivitetszoner och mollkonverteringssystem, samt att ta reda på huruvida dessa system kan komplettera eller rentav ersätta CAGED-systemet inom gitarrundervisning. Fokus ligger därmed på två olika sätt att organisera greppbrädan på, men uppsatsen undersöker även Martinos system i ett vidare improvisationssammanhang. Såväl komparativ som deskriptiv metod har använts i uppsatsen som anlägger ett kognitivt inlärningsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur våra inlärningsprocesser fungerar och hur övning kan leda till automatiserade eller internaliserade kunskaper i form av scheman. Slutledningen blev att Martinos system kan fungera som ett effektivt komplement till CAGED-systemet och att det är en synnerligen lämplig metod att anamma för jazzgitarrister som vill förbättra sina improvisatoriska färdigheter. Även rockgitarrister som är intresserade av improvisation kan tjäna på att ta till sig Martinos mollkonverteringssystem. Uppsatsen visar också hur Martinos metod minskar antalet motoriska scheman som behöver befästas i långtidsminnet.

Nyckelord: Pat Martino, CAGED, elgitarr, greppbrädan, jazzimprovisation, kognitiv inlärning, motoriska scheman

Handledare: Ketil Thorgersen

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur journalister med svenska som andraspråk på public service-institutionen Sveriges Radio (SR) upplever sitt andraspråkstalande i relation till yrkesutövandet. Hur det är att arbeta i ett offentligt talaryrke och vara andraspråkstalare. Förhoppningen var att i studien blottlägga språkliga normer och maktordningar som påverkar journalisterna och deras arbete. Fyra SR-journalister med ursprung i fyra olika länder och i olika ålder intervjuades. Eftersom undersökningen söker kvalitativ kunskap valdes kvalitativa intervjuer. Med tanke på att informanterna bryter mot den rådande normen och då framför allt mot den språkliga rikssvenska talnormen på SR och i det svenska samhället valde jag att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv. Normkritiska analysredskap och begrepp som jag använt mig av är intersektionalitet, rasifierade och vita kroppar, det vita rummet och den differentierade vita blicken.

Som journalister inom public service befinner sig informanterna högt upp i vissa maktordningar. Yrkesgruppen journalister har publicistisk makt och de har relativt hög status i samhället. Människor har också ett mycket stort förtroende för public service och då särskilt för SR. Men informanternas närvaro i det vita rummet visade sig vara villkorad. Studien visar att de i flera avseenden befinner sig i ett utanförskap på grund av sitt avvikande språkbruk. Ett utanförskap som antingen gör individen osynlig eller alltför synlig i det vita rummet. I krislägen, när arbetsstyrkan minskas och tjänster dras in visar exempel i studien på hur bortflyttade vita menar att de rasifierade och mångfalden har berövat dem deras plats. Lyssnare reagerar både positivt och negativt på det annorlunda talet. Somliga lyssnare betraktar informanterna ur den differentierade vita blickens olika synvinklar som den rasistiska, den etnotistiska och den erotiska blicken. Informanterna utsätts både för uppvaktning och för allvarliga hot. Samtidigt är de föregångare och förebilder för andra rasifierade eller eftersatta grupper.

Forskning visar att vi människor blixtsnabbt bedömer varandra utifrån röst, tal och eventuell brytning. Detta också utifrån hur socialt önskvärda vi uppfattar talarna och utifrån det kulturella avstånd vi upplever mellan vårt eget och det som vi tror är talarens ursprungsområde. Här finns ett hotande förtroendegap mellan vissa lyssnare och andraspråkstalande radiojournalister i public service. Ett gap som det är viktigt att överbrygga eftersom förtroende är en grundpelare i public service-media. Informanterna problematiserar mångfaldsbegreppet och de förhåller sig med viss skepsis till så kallade mångfaldsprojekt.

Studien visar att rikssvenska är den talnorm som gäller på SR. Studien visar att närvaron av andraspråkstalande journalister på flera av SR:s redaktioner och i etern är ett pågående normbrott.

Sökord: svenska som andraspråk, bruten svenska, brytning, accent, utländsk brytning, utländsk accent och radiospråk.

Handledare: Tindra Thor, Susanna Leijonhufvud

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med studien är att pröva en individanpassad metod för gitarrundervisning och belysa hur vuxna elevers lärande då visar sig. Följande fråga används för att svara på syftet: Vad händer med lärandet när lärarens val av repertoar, material och upplägg är individanpassat. En individanpassad metod som bygger på lärarens tolkning av vad som är möjligt utifrån elevens önskemål och musikaliska kunskapsnivå? Studiens deltagare är tre vuxna elever och jag själv som lärare. I studien studeras resultatet bland annat utifrån ett designteoretiskt perspektiv samt med Vygotskijs utvecklingszon i åtanke. Tre lektioner med varje elev genomfördes och intervju, loggbok och videoupptagningar av lektionerna användes för att möjliggöra analys av lektionerna i efterhand. Studiens resultat visar att det är av vikt att kunna tolka vuxna gitarrelevers utbildningsnivå samt att använda sig av, ett för vuxna, passande utbildningsmaterial. Detta för att utbildningen ska tilltala den vuxna eleven.

Nyckelord: vuxenundervisning, vuxna gitarrelever, lärarvalt material, designteoretiskt perspektiv, utvecklingszon, musikpedagogik.

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur ett antal musiklärare i grundskolan uppfattar momentet improvisation, samt hur de säger sig arbeta med detta moment i sin undervisning. Tillvägagångssättet har varit intervjuer och litteraturläsning. Improvisation står med som en punkt i den nya läroplanens (Lgr11) centrala innehåll för musikämnet. En tanke bakom undersökningen var att det eventuellt skulle kunna finnas stora skillnader beträffande hur stort utrymme momentet improvisation ges i musikundervisningen på olika håll. Detta har grundats framför allt i författarens erfarenhet att många uppfattar improvisation som något svårt, samt det faktum att improvisation är svårt att exakt definiera, så att det skulle kunna integreras i olika hög grad i andra moment beroende på hur begreppet uppfattas. Resultatet visar att informanterna upplever sig ha redskap för att arbeta med improvisation, och ger ganska många och delvis liknande exempel på hur de gjort detta. De största utmaningarna med momentet är enligt de flesta av dem brist på tid, samt att elever inte vågar improvisera, främst i högre åldrar. En skillnad framträder i resultatet beträffande när informanterna anser att improvisation bör komma in i undervisningen. Vissa, speciellt i högre stadier, menar att eleverna behöver ha uppnått en viss nivå innan de kan börja improvisera. Andra, främst i lägre stadier, tycks låta eleverna improvisera även utan större förkunskaper. Båda dessa synsätt kan finna stöd i teorier som till exempel schemateorin, vilken förklarar hur lärande går till ur ett kognitivt perspektiv. Skillnaden visar sig framför allt bestå i vilken nivå av improvisation som avses – enkel eller mer avancerad. Vidare kan denna skillnad påverkas av huruvida processen eller produkten/formen betonas mest, samt hur ytterligare några perspektiv på eller dimensioner av improvisation betonas. Dessa olika sätt att se på improvisation kan härledas till olika traditioner. En aspekt på improvisation är vilken nytta den anses ha för eleverna. Flera av informanterna understryker vikten av att eleverna får chans att uttrycka sig själva med musik, och improvisation ses som en del i denna process. Däremot betonas inte i lika hög grad dess roll i att utveckla lyssnande, gehör och samspel, något som tas upp i flera nyare metodböcker för musikundervisning. Om detta beror på bristande tid och resurser eller att dessa idéer ännu inte riktigt slagit igenom, eller något annat, återstår att finna svar på.

Sökord: Grundskola, improvisation, musikpedagogik, musikundervisning.

Handledare: Annika Falthin

Ladda hem som pdf

Sammanfattning

Fyra kvinnor med demensdiagnos har deltagit i fyra högläsningssessioner av dikter. Sessionerna har filmats. Syftet med studien har varit att observera deltagarnas reaktioner. Om dessa reaktioner kan vara uttryck för kasam, känsla av sammanhang. Filmerna har transkriberats till text. Kvinnornas reaktioner så som de uttryckts fysiskt, muntligt och verbalt har registrerats. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Demens är en pågående degenerering av hjärnans funktioner som kan skapa svårigheter att tolka och kommunicera med sin omgivning. Hos personerna i studien finns ett långt livs erfarenheter bakom demensdiagnosen. Resultatet strukturerades i fyra individuella profiler med exempel från transkriptionen. De som hade mest verbal förmåga uttryckte sig mest synligt och verbalt. De gav uttryck för att diktläsningen var meningsfull och en positiv upplevelse. För de med mindre verbal förmåga kunde den främsta kvaliteten vara att den sociala situationen kring diktläsningen formade ett sammanhang.

Eftersom vi lever allt längre kommer också fler bli drabbade av demens. Det betyder att vi behöver utveckla metoder som underlättar för de demensdrabbade att tillhöra meningsfulla sammanhang. En logonoms kompetens i kommunikation, röst, pedagogik och repertoar kan bidra till att skapa förutsättningar för meningsfulla aktiviteter som ger livet innehåll. Diktläsning behöver liksom all kommunikation anpassa sig efter mottagaren. Dikter kan i sina bästa stunder gestaltas som ordmusik vilket kan skapa sammanhang för alla som deltar. Det kan finnas anledning att utveckla former för den sortens gemenskap.

Nyckelord: Högläsning av dikt, poesiläsning, logonom, demensdiagnos, aktiviteter inom demensvård, kasam- känsla av sammanhang

Handledare: Per Henrik Holgersson

Ladda hem som pdf