logo

Examensarbete 2011

Sammanfattning

Forskning visar att musikbranschen är mansdominerad och segregationen mellan kvinnor och män är stor. Detta tar sig bland annat uttryck i mäns och kvinnors olika val av instrument. Den enda positionen där kvinnor inte är i minoritet är i rollen som vokalist. Rockmusik och musicerande i rockband har genom forskning visat sig ha en stark koppling till maskulinitet. Detta gäller även instrument som bas, trummor och gitarr. Samhällets strukturer och hierarkier kan återspeglas i skolan. På gymnasiets musikestetiska program finns kurserna Ensemble A och B där eleverna musicerar i band under ledning av en ensemblelärare. Syftet med uppsatsen var att undersöka representationen av kvinnor och män, samt deras instrument, inom gruppen ensemblelärare i Stockholm. Syftet var även att diskutera resultatet ur ett genusperspektiv. Som metod användes en webbenkät som sändes ut till ensemblelärare på 16 gymnasieskolor i Stockholms län. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet som ensemblelärare i stockholmsområdet är mansdominerat, likt musikbransch och rockbandsmusicerande. Lärargruppen visade på tydliga egenskaper kopplade till deras kön, då de flesta vokalisterna var kvinnor, och de flesta instrumentalister var män. Ensemblelärarna ”gör genus” genom att de aktiverar sig med ämnen och instrument som korrelerar med deras kön. En teori är att instrumentfördelningen skapar en segregering mellan kvinnor och män som slår igenom på en bred front i lärarnas arbete.

Handledare: Maria Calissendorff

Ladda hem som pdf

Bakgrund

Under gymnasieåldern sker enligt forskning förändringar i killars och tjejers röster då röstorganen fortfarande växer. Röstanvändandet och andra röstfaktorer påverkar dessutom åldersgruppens totala rösthälsa. Effekter eller tekniker som belting, twang, dist och growl har blivit etablerade i den afroamerikanska genren men huruvida de bör appliceras på en ungdomsröst är fortfarande ett outforskat område. Den mentala utveckling som ungdomar genomgår under gymnasieperioden kan inverka på inlärning och självförtroende och därigenom sångutvecklingen.

Syfte

Syftet med uppsatsen var att undersöka uppfattningen hos sångpedagoger och andra röstverksamma gällande vad som är viktigast i sångträningen hos ungdomar och vad som kan vara skadligt. Syftet var även att undersöka hur självförtroendet spelar in i sångutvecklingen.

Metod

Som metod användes kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger, en logoped och en foniater/röstläkare. Öppna frågor användes med en relativt hög grad av standardisering, d v s samma frågor för alla utan följdfrågor. Svaren spelades in, transkriberades, redigerades och analyserades.

Slutsats

Slutsatsen av undersökningen var att det finns ett antal faktorer som av flera uppfattas som viktigast; att få till ett möte med eleven, väcka intresse för sångteknik, lära sig rösthygien, stärka självförtroendet och ge feedback liksom att det ska vara lustfullt. Undersökningen visade också att det finns olika uppfattningar om vad som är skadligt för rösten. Exempel på vad som bör undvikas är bl a att gå till ytterligheter med rösten innan en grundteknik byggts upp. Fel talteknik är ett annat exempel. Uppfattningen att inget är skadligt så länge man är tränad för det fanns också. När det gäller självförtroende var den allmänna uppfattningen att det är enormt viktigt och av central betydelse i sångutvecklingen.

Handledare: Maria Calissendorff

Ladda hem som pdf

Bakgrund

Instrumentlärare har skiftande bakgrunder och olika ingångar till sitt yrke. Lärarna har alla själv blivit mer eller mindre undervisade under olika former så det finns en mängd olika sätt att tillgodogöra sig färdigheter på sitt instrument, därmed också många skilda förutsättningar för pedagogiska och metodiska arbetssätt.

Trots skillnader, i den undervisning var och en fått från början, kan man spela samma låtar. Dessutom kan man göra det tillsammans med andra. Så i det färdiga hantverket har man tillräckligt många gemensamma nämnare för att säga att det finns en gemensam kunskapsgrund. Skillnaderna i undervisningen kanske inte till slut spelar någon roll, men hur är det med vägen dit? Finns det snabbare, enklare och mer eller mindre pedagogiska sätt att hantera musikteoretiska frågor?

För att ställa saken på sin spets bad jag sex instrumentlärare beskriva hur de lär ut en punkterad fjärdedel till sina elever.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns skillnader i metod vid rytminlärning. De lärare jag undersöker undervisar alla på olika instrument. Genom att se hur de beskriver sin egen undervisning vill jag jämföra om det finns likheter och skillnader i de metoder de använder.

Metod

Metoden som jag ansåg passade bäst för den här undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. För att kunna sätta mig in i en annan persons upplevelser är detta strukturerade samtal en nödvändighet för att resultatet skall få det djup som situationen kräver.

Slutsats

Syftet var att undersöka om instrumentlärare använde sig av olika metoder trots att de skulle lära ut samma rytm. Resultatet visar att lärarna använde sig av sammanlagt fem olika metoder och att de kombinerade dessa på lite olika sätt trots att förutsättningarna var lika för alla lärare. Det rörde sig om en elev i tio-årsåldern som var nybörjare på instrumentet och undervisningen är begränsad till 20 minuter per vecka och det var samma rytm de skulle lära ut. Därför är det intressant att lärarna använde så skilda metoder för just det här momentet, trots att de lade ungefär lika stor vikt vid notläsning och hade samma utbildning, fastän vid olika skolor.

Handledare: Maria Calissendorff

Ladda hem som pdf

Bakgrund

Eftersom det inte finns mycket skrivet om ledarskap och genus vad gäller röst består ramen i uppsatsen av dels en redovisning av en del litteratur i ämnet ledarskap och genus, dels en genomgång av skillnader i röstanvändning mellan kvinnor och män såväl historiskt som nutida.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att belysa kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om muntlig kommunikation och om talrösten som professionellt verktyg.

Metod

Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnliga vd:ar vilka är anonyma. Avsikten med intervjuerna har inte varit att få en generaliserbar uppfattning om kvinnliga företagsledares inställning till och medvetenhet om röst och muntlig kommunikation, utan snarare att fånga in en liten grupp och få en bild av hur deras tankar och erfarenheter påverkar dem.

Slutsats
  • Samtliga respondenter upplever att könstillhörigheten är en viktig röstfaktor. De anser sig ha nackdel av sina kvinnliga röster, medan männen drar fördel av sin styrka och låga röstläge. Flera anser att folk lyssnar mer på en man än en kvinna. Som kvinna blir man mer ifrågasatt och måste vara tydligare och använda starkare uttryck. Flertalet skulle vilja ha mer pondus i rösten, eftersom de ibland har svårt att göra sig gällande i möten med män eller i presentationer. Flera av de intervjuade anser också att kvinnor pratar snabbare än män. Därför vinnlägger de sig om att tala långsammare och lägga ned röstens taltonläge för att göra ett seriöst intryck. De vill inte uppfattas som ettriga, kvittriga eller tjatiga. Endast en kvinna uppger att hon ibland medvetet använder sig av sin kvinnliga röst i syfte att med mjuk och förklarande röst mildra ett svårt budskap.
  • De intervjuade kvinnorna säger sig sammantaget vara ganska medvetna om hur de använder sina röster och att signaler skickas via talrösten. Ingen av de tillfrågade är helt nöjd med sin röst. Kunskapen och medvetenheten om hur rösten fungerar fysiologiskt tycks ganska låg. Den egna rösten ”är som den är” och inget de arbetar aktivt med, även om flertalet försöker sänka sitt taltempo och lägga ned rösten något.
  • Skillnaden i röstanvändning i olika situationer är att taltempot är snabbare och tonläget ofta högre privat jämfört med den professionella situationen.
  • Vad gäller kroppsspråk i relation till muntlig kommunikation är samtliga respondenter medvetna om hur de rör sig. De är också noggranna med sin klädsel, och det tycks som om de till viss del anammat männens klädkod.

Handledare: Owe Ander, Margareta Thalén

Ladda hem som pdf