Kontroversiell forskning kring fågelinfluensa publicerad

Fem mutationer behövs för att fågelinfluensa A/H5N1 ska bli ett potentiellt pandemivirus enligt den andra av två nu publicerade vetenskapliga artiklar om fågelinfluensa. Sannolikheten för att detta inträffar naturligt bedöms som ganska stor, men samtidigt verkar sjukdomen bli mindre allvarlig eftersom den smittar luftburet. Mycket tyder på att de vaccin mot fågelinfluensan som redan finns kommer att skydda vid en pandemi. Den information som nu kommit fram påverkar inte den pandemiberedskap som redan finns på Smittskyddsinstitutet.

Viruset kan bli luftburet genom fyra till fem mutationer

Den andra av de omdebatterade studier som beskriver hur man i laboratoriet förändrat fågelinfluensa A/H5N1 så att virus kan smitta luftburet mellan illrar har nu publicerats i tidskriften Science. Den första publicerades nyligen i Nature. Studierna visar hur virusgenerna måste förändras för att virus ska kunna binda till celler i illrarnas övre luftvägar. Sådan bindning är förutsättningen för luftburen smitta mellan djuren och luftburen smitta är en förutsättning för pandemi. Enligt studierna kan anpassningen till de över luftvägarna ske både genom att fågelviruset muteras på minst fem ställen eller genom att det blandas med A(H1N1)2009pdm (svininfluensavirus). Då behövs fyra mutationer för anpassning. I en samtidigt publicerad modelleringsstudie analyseras möjligheten av att anpassningen ska ske naturligt, och man bedömer att risken för förändring är ett allvarligt hot.

Den luftburna sjukdomen är mindre allvarlig och vacciner som finns kan skydda

I båda mutationsstudierna gjordes en rad fördjupade analyser som i viss mån mildrar hotbilden:

• Illrarna som smittades luftburet fick inte alls samma allvarliga sjukdom som när de infekteras genom att man ger dem viruset i näsdroppar.
• Redan befintliga vacciner mot fågelinfluensavirus som cirkulerar i naturen, och de skydd som de ger, verkar också kunna skydda mot de muterade virusstammarna.
• Det finns inga mutationer som talar för att de luftburna virustyperna har blivit okänsliga mot de antivirala medel som finns.
• Smitta mellan illrar är inte mer än en indikation, om än en stark sådan, för möjlig smitta mellan människor.
  

Ska vi vaccinera redan nu?

Informationen att man med vaccin som finns redan nu troligen kan få skydd mot ett förändrat virus med pandemisk potential är naturligtvis mycket viktig. I ytterligare en artikel som publiceras i veckans nummer av Science beskrivs en rad möjliga strategier för vaccinanvändning. Det mest radikala förslaget är att man så snart som möjligt skulle grundvaccinera alla människor med ett vaccin mot fågelinfluensa A(H5N1). Metodutveckling för att öka hastigheten för vaccinproduktion i ett krisläge och att öka andelen som säsongsvaccineras för att skapa större tillverkningskapacitet är andra förslag. I artikeln görs ingen nytta- eller riskbedömning för åtgärderna. Med tanke på våra erfarenheter från pandemivaccinationerna måste en sådan bedömning vara en av hörnpelarna före beslut om vaccinationsstrategier inför ett osäkert hot, och även om en viss mängd vaccin finns redan nu kommer det att ta tid att tillverka tillräckligt för alla. Detta är alltså inget som kan ske snabbt.

Den nya kunskapen gör det lättare att hitta farliga influensavirus i naturen

I Sverige arbetar vi redan på att förbättra vår pandemiberedskap, baserat på erfarenheterna från pandemin 2009. De nya fynden bekräftar att detta måste göras, men de ger ingen anledning att förändra våra övervakningsstrategier i Sverige, så länge vi inte har fågelinfluensa i landet. Däremot är publikationerna oerhört värdefulla eftersom de identifierar de viktiga mutationer som man måste leta efter i de virus som hittas bland fåglar och människor i drabbade områden.

/Annika Linde

Författare till artikeln i tidskriften Science är bland andra Sander Herfst och Ron A. M. Fouchier.