Fördjupad information om svår streptokockinfektion

Med anledning av flera fall av svåra streptokockinfektioner i Skåne ger Smittskyddsinstitutet en fördjupad information och ny statistik om Grupp A-streptokocker (GAS).

Grupp A-streptokocker (GAS) ger normalt lindriga infektioner med ett godartat förlopp. Hos enstaka patienter kan de bland annat ge blodförgiftning, förstörelse av hud- och mjukdelar, barnsängsfeber och chock. Allvarliga GAS-infektioner kräver omedelbart omhändertagande och ska anmälas enligt smittskyddslagen.
Det är viktigt att behandling sätts in så snart som möjligt. Tidig diagnos kan vara svår men ovanligt kraftig smärta från den infekterade kroppsdelen kan vara ett tecken till allvarlig mjukdelsinfektion. Det är vikigt att läkarkåren är observant på detta symtom.

Sedan 2006 har mellan cirka 300 och 470 fall per år av svåra streptokockinfektioner anmälts i Sverige. Hittills i år har 244 personer rapporterats jämfört med 237 personer motsvarande tid 2008. Flest drabbas under årets första fyra månader. Troligen bör alltså toppen för antalet fall vara nådd. Inget tyder heller på någon alarmerande ökning.

Figur 1: Månadsvis rapporterade fall av GAS i Sverige från 2006 till och med april 2012

Eftersom det är ett år med relativt hög spridning är det viktigt att sjukvården är extra vaksam på symtom på svåra GAS-infektioner. Det är också viktigt att man följer de hygienråd och råd för mathantering som finns för att förhindra smittspridning. Spridning av infektionen i samband med operationer, som nu rapporterats från Landskrona, är ovanligt.

Friska bärare ska inte behandlas

GAS-infektioner ger en varierande symtombild. Mellan 5 och 10 procent av barn har streptokocker i halsen utan att ha symtom och skall i regel inte behandlas. Detta bärarskap hos friska leder sannolikt till att vi utvecklar ett visst skydd mot svår infektion och ska inte penicillinbehandlas.

Vanligaste symtomen är halsinfektioner och ytliga hudinfektioner (impetigo eller svinkoppor). Rosfeber, med kraftig hudrodnad och hög feber är heller inte ovanligt, främst bland äldre, och kan kompliceras av blodförgiftning. Betydligt allvarligare sjukdomstillstånd uppstår när bakterien genom olika typer av giftpåverkan förstör hud och underliggande mjukdelar och ibland även muskler (nekrotiserande fasciit). Bakteriegifter kan också påverka kroppens cirkulation så att inre organ slutar fungera (Streptococcal Toxic Shock Syndrom, STSS). Invasiv sjukdom orsakad av grupp A-streptokocker föregås sällan av halsinfektion. Första fallet av STSS rapporterades 1987.

Förr associerades GAS framför allt med barnsängsfeber och scharlakansfeber, men dessa sjukdomar är ovanliga idag. Barnsängsfebern har nästan försvunnit med förbättrad hygien, och även scharlakansfeber är ovanligt sedan man började penicillinbehandla streptokockinfektioner.

En anmälningspliktig sjukdom

År 2004 blev svåra GAS-infektioner anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen. Anmälningsplikten gäller STSS, nekrotiserande fasciit, barnsängsfeber samt rosfeber och andra tillstånd med bakterier i blodet. En minoritet av anmälningarna gäller de mycket allvarliga tillstånden som kräver intensivvård.

I figur 1 visas hur antalet anmälningar av GAS varierat sedan januari 2006, med en relativt hög topp 2008 och en likartad i år. Skillnaden i antalet fall mellan ”toppåren” och ”normalåren” är dock bara ca 15 procent årligen för hela landet. Vi tror att det finns läkare som inte är medvetna om att svåra GAS-infektioner ska anmälas enligt de falldefintioner som finns på Socialstyrelsens hemsida. Vi har därför troligen en viss underrapportering för samtliga år. Även misstänkta fall av allvarliga streptokockinfektioner ska också anmälas omedelbart, så vi snabbt får en rättvisande blid av infektionsspridning.

Undertyper och antibiotikabehandling

Vissa undertyper av GAS ger troligen oftare allvarliga infektioner än andra, men man behöver inte få allvarlig infektion för att man infekteras av en viss undertyp. Nästan alla undertyper kan å andra sidan ge allvarlig infektion om de drabbar en person med nedsatt immunförsvar eller annan skörhet. Generellt ser man flera allvarliga infektioner i samband med ökad spridning av GAS typ emm/M1/T1. Majoriteten av de isolat som typats från svåra fall under detta år har varit av denna typ.

Bakterierna är konstant mycket känsliga för penicillin, men om man har mycket bakterier i vävnaden minskar den kliniska effekten av penicillin, jämfört med vad man ser vid lättare streptokockinfektioner. Tillägg av andra antibiotika i kombination med akut kirurgi är då ofta nödvändigt. Patienter med STSS eller nekrotiserande fasciit måste ofta intensivvårdas, och i Sverige har under senare år cirka tio procent av patienterna med dessa allvarliga infektioner avlidit.

/Annika Linde, Smittskyddsinstitutet
Katarina Widgren, Smittskyddsinstitutet
Jessica Darenberg, Smittskyddsinstitutet
Birgitta Henriques, Smittskyddsinstitutet
Karin Tegmark-Wisell, Smittskyddsinstitutet
Björn Eriksson, Smittskydd Stockholm