Antibiotika säljs fortfarande receptfritt inom EU

I en del EU-länder är det vanligt att antibiotika säljs över disk utan recept från läkare. Det visar en sammanställning i Lancet Infectious Diseases. Den som funderar på att självmedicinera med antibiotika på utlandssemestern riskerar inte bara biverkningar i form av diarré.

I Sverige är vi vana vid att man får antibiotika först efter att en läkare gjort en medicinsk bedömning. Anledningen kan tyckas självklar. Mot förkylningar och andra enkla virusinfektioner har antibiotika ingen effekt. Däremot kan antibiotika ge biverkningar precis som andra läkemedel. Antibiotika slår ut de skyddande bakterierna i tarmen vilket kan ge diarré. Vissa sorters antibiotika är också olämpliga till barn och gravida eller till personer med allergi. När vi använder antibiotika lär sig dessutom bakterierna att överlista dessa läkemedel och bli resistenta. Upprepade antibiotikakurer leder till ökad risk för att infektioner orsakas av bakterier som utvecklat antibiotikaresistens. Därför behövs läkarens råd för att se till att man får rätt behandling när det behövs och för att slippa onödiga antibiotikakurer.

I en artikel i Lancet har författarna undersökt hur vanligt det har varit att få antibiotika utan recept inom EU. De har gått igenom tre undersökningar: en enkät från EU-kommissionen till medlemsländerna, från 2008, och opinionsundersökningen ”Eurobarometer” från 2002 och 2009. I Eurobarometern intervjuas slumpvis utvalda personer i medlemsländerna. Bland annat får de svara på om de tagit antibiotika utan recept under det senaste året. I sammanställningen finns inga uppgifter om hur det ser ut efter 2009.

Vanligt med receptfritt i nya EU-länder

Resultaten för Sverige för 2002 och 2009 var 2 respektive 1 procent, det vill säga cirka var hundrade antibiotikakur erhölls utan recept. Mer än hälften av de övriga EU-länderna låg 2009 på samma nivå som Sverige. Generellt var trenden från 2002 till 2009 att antibiotika utan recept var något minskande, men att de till 2009 nyanslutna medlemsländerna ligger högt när det gäller receptfri antibiotika. Högsta siffran för 2009 noterades för Rumänien (16 procent), följt av Grekland, Litauen och Estland med vardera 8 procent, samt Lettland 7 procent. Därefter följde Bulgarien och Cypern med 6 procent, och sedan Spanien med 5 procent.

Författarna arbetar vid EU-kommissionens enhet för hälsohot och vid den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. De påpekar att EU:s rådsrekommendation (2002/77/EC) uppmanar EU:s medlemsländer att all systemisk antibiotika enbart bör fås via recept, men att dessa rekommendationer fortfarande inte följs fullt ut.

De skriver att ”data insamlade 2008 och 2009 antyder att försäljning av antibiotika utan recept fortfarande är ett problem i en del länder”, och att allmänheten behöver informeras om detta. Bland annat via de uppmärksammade ”Antibiotikadagarna” som infaller den 18 november varje år.

Författarnas inlägg är ett svar på en tidigare artikel i Lancet Infectious Diseases. I den artikeln försökte man sammanställa en global översikt över antibiotikatillgänglighet utan recept (”OTC, over the counter”) jämfört med enbart per recept i olika länder. Man baserade studien på sökbart material publicerat i vetenskapliga tidskrifter. De fick då fram ganska höga siffror på antibiotika som säljs utan recept i flera europeiska länder. I den nu aktuella artikeln vill man uppdatera och nyansera bilden, med hjälp av data från andra och delvis nyare källor.

Nabil Safrany, Dominique L Monnet. Antibiotics obtained without a prescription in Europe. Lancet Infectious Diseases, Correspondence, March 2012, vol. 12, pp 182-183.

/Lars Blad