Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) ökar kraftigt i Stockholms län

De första sex månaderna av 2008 innebar en dramatisk ökning av antalet patienter i Stockholms län som diagnostiserats med VRE. Smittskyddsenheten vid Stockholms läns landsting sammanfattar situationen i sin halvårsrapport. Totalt har 218 patienter identifierats med VRE. Antalet ska jämföras med de 1 till 13 patienter som diagnostiserades årligen 2000-2006. Redan andra halvåret 2007 sågs emellertid en ökning och under 2007 diagnostiserades totalt 41 patienter med VRE.

Bakgrund

Enterokocker (främst Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium) förekommer naturligt i den normala tarmfloran och därmed ofta på huden kring ändtarmen och i urinröret. Vancomycinresistens hos Enterococcus feacium respektive feacalis orsakas av olika grupper av gener, benämnda vanA respektive vanB. VRE har relativt låg potential att orsaka sjukdom och sannolikheten för symtomgivande VRE-epidemier i den friska befolkningen är låg.
Dock utgör VRE ett allvarligt problem framförallt hos äldre patienter och patienter med underliggande sjukdomar. Amerikanska smittskyddsmyndigheter har identifierat VRE som orsak till en tredjedel av alla infektioner på intensivvårdsavdelningar. Bakterien komplicerar och förlänger patienters sjukhusvistelse och är associerad med ökad dödlighet.

Riskfaktorer för att koloniseras och eventuellt bli sjuk av VRE

• Långvarig antibiotikabehandling
• Immunsuppression
• Genomgången buk- eller bröstkirurgi
• Urinvägskateter och/eller intravenös infart, stomi, dränage
• Njursvikt
• Annan komplicerande sjukdom
• Hög ålder

VRE är i regel resistent inte endast mot vancomycin utan också mot övriga konventionella och välbeprövade antibiotika. Nyare antibiotika som daptomycin, linezolid, dalfopristin/quinupristin (endast E. faecium) samt tigecycline är i de allra flesta fall effektiva. Stammar med VRE sprids lätt på en vårdavdelning mellan patienter, sannolikt främst via personalens händer, men även direkt mellan patienter. VRE-stammar kan sprida sina resistensgener till andra bakteriestammar såväl inom som över artgränserna. En särskilt fruktad konsekvens av att VRE finns inom sjukvården är att resistensgenen för vancomycin ska överföras från VRE till MRSA.

Skyddsåtgärder

VRE sprids genom kontaktsmitta och en strikt tillämpning av basala hygienrutiner i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSF 2007:19) är av största vikt för att bryta smittspridningen. De flesta svenska landsting har särskilda vårdprogram som anger riktlinjer för vård av patienter med VRE. Åtgärder innefattar i regel vård av patient på enkelrum med egna hygienutrymmen i kombination med ytterligare åtgärder för att minimera spridningen så som specifika städinstruktioner och begränsad rörlighet för patienten i allmänna utrymmen.