Hur görs en riskbedömning?
Biologiska risker är svåra att kvantifiera och bedömningen får istället bli kvalitativ genom en subjektiv process grundad på den information som finns tillgänglig. Det finns ingen strikt manual för hur en riskbedömning bör göras, men en del mikrobiologiska laboratorier har utarbetat formulär med ett antal vägledande frågor som diskuteras med berörd personal.
Riskhanteringen kan med fördel delas upp i följande tre steg:
1. Identifiera riskerna
Smittämnet:
- Hur sjukdomsbildande?
- Vilka smittvägar förekommer?
- Vilken infektionsdos krävs?
- Finns förebyggande eller botande åtgärder?
Valda metoder:
- Vilka volymer och koncentrationer hanteras?
- Aerosolproduktion?
- Processer med tryck?
- Stickande eller skärande föremål?
- Djurförsök?
Personalen:
- Finns tillräckliga kunskaper?
- Erfordras kompetensbevis?
- Förekommer inverkande hälsofaktorer (graviditet, försvagat immunförsvar etc.)?
2. Utvärdering
Gå igenom den inhämtade informationen och gör en utvärdering. Särskilt riskfyllda arbeten, t.ex. på skyddsnivå 3 och 4 samt vid djurverksamhet, kräver särskild tillsyn och kan behöva utvärderas av en tredje oberoende part bestående av en expertpanel, exempelvis en biosäkerhetskommitté. I detta skede kan en riskmatris vara användbar.
3. Förebyggande åtgärder
Gör en slutgiltig bedömning och avgör lämplig skyddsnivå. Är riskerna med det biologiska materialet och de tillämpade arbetsrutinerna förenliga med den valda skyddsnivån? Har laborerande personal tillräckligt skydd för att undvika att utsättas för laboratorieöverförd infektion eller behövs ytterligare skyddsåtgärder utöver vald skyddsnivå?
Uppdaterad 2010-05-17 14:53